Arkiv med samisk anknytning

I äldre tid och fram till mitten av 1900-talet benämndes samer som lappar och det är det begreppet som återfinns i de äldre källorna.

Rättsligt

• Kommitterade för den inhemska lappfrågans behandling, remisskrivelser 1882–1883
• Lappkodicillen från 1751
  Lappkodicillen 1751 är ett tillägg till gränstraktaten mellan Norge och Sverige som reglerar samernas rättigheter att fritt röra sig över den svensk–norska gränsen. Den ligger i Kungliga Majestäts kanslis arkiv.
• Lappkommittén
• Renbetesfrågan 1909, skiljedomstolen

Konseljakter

Rättsliga ärenden som har behandlats på lokal nivå och som varit extra kontroversiella har ofta skickats till avgörande i högre instans och kan återfinnas i konseljakterna. Det har i många fall gällt ärenden rörande samer. I en konseljakt har samtliga handlingar i ett ärende samlats och akten har utgjort underlag för regeringens eller Kungl. Maj: ts beslut. Det kan hända att dokumentation om dessa ärenden saknas i den lokala administrationens arkiv, men att de kan återfinnas i konseljakterna. Akterna är sökbara i specialsöket Konseljärenden 1840–1920. Här kan du söka i ärendemeningen på akterna från sju olika departement. För att hitta till de samiska ärendena skriv i sökrutan: *lapp*. Du får då träff på alla ord där ordet lapp förekommer. Ordet lapp användes istället för same fram till mitten av 1900-talet.

Departementens konseljlistor har registrerats för att förenkla sökning av konseljärenden. Själva akterna är inte digitala, men man kan beställa kopior av dem.

Lappförsamlingar

Fram till 1942 fanns Lappförsamlingar i Jämtlands och Kopparbergs län. De var icke-territoriella församlingar och dess medlemmar räknades inte till någon särskild socken. I Västerbottens och Norrbottens län fanns inga lappförsamlingar, där var samerna integrerade i de vanliga socknarna.

• Frostviken lappförsamling
• Föllinge lappförsamling
• Hotagen lappförsamling
• Tännäs lappförsamlings arkiv
• Undersåkers lappförsamling

Domkapitel

• Lappmarkshandlingar, kronologisk serie
• Visitationshandlingar Jämtland och Härjedalens lappmarker Härnösands domkapitel (F III bd)
• Visitationshandlingar Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker Härnösands domkapitel (F III bf)

Lappfogdar och jägmästare

Lappfogdetjänsterna som etablerades på 1880-talet tillhörde landskontoren vid länsstyrelserna. En av lappfogdens främsta arbetsuppgifter var att administrera renbeteslanden enligt 1886 års lag, vaka över renskötseln samt verka för ett gott förhållande mellan bofasta och samer. Lappfogdeinstitutionen upphörde den 30 juni 1971, då den organisatoriskt inordnades i Lantbruksnämnderna.

• Lappfogden i Jämtlands län
• Lappfogdens i Norrbottens norra distrikt arkiv
• Lappfogdens i Norrbottens södra distrikt arkiv
• Lappfogdens i Norrbottens östra distrikt arkiv
• Lappfogden i Västerbottens län
   
• Jägmästarens i Renbetesfjällens revir arkiv Arkivet ingår i Domänverkets regionkontor för Jämtlands län.

Kartor

• En mängd kartor och ritningar över lappmarken
• Karta öfver norra Sverige utvisande lapparnas skattefjäll, flyttningsvägar m.m. 1883 Tillhör arkivet efter Kommitterade för den inhemska lappfrågans behandling 1883. 
• Charta öfwer Wästerbottns Höfdingedöme och dertil hörande Lappmarker, 1743
• Karta över de jämtländska lapparnas huvudsakliga betesområden
• Karta över Kemi, Simo och Torne älvar från 1642. Kopia 1764.
• Vilhelminalapparnas och lapparnas i Frostvikens norra lappby renbetesområden

Samlingar

• C.L Tellströms samling Dagböcker, predikningar på samiska, insamlingsbok för Lappskolan i Föllinge, resepass 1836–1857.
• Samemissionär Ernst Landers arkiv Dagbok från missionsresa i lappmarken.
• Länsmannen Lorenz Buchts, Kautokeino, och hustrun Johanna Buchts brevsamling Arkivet består huvudsakligen av brev skrivna av länsmannen Lorenz Bucht till dennes hustru Johanna Bucht.
• B. Erwest, Descriptio lapponica kiemensis
• O. P. Njurenius. Lapponica sive descriptio jämte andra relationer om Lappland.