Biografi

Kolthoff, släkt, enligt uppgift (Fryxell) härstammande från ett gods Kultenhof i Westfalen, vilket dock ej kunnat återfinnas i tillgängliga geografiska uppslagsböcker. Släktnamnet har också satts i samband med ett bynamn Koltoft i Slesvig (Nielsen). Henric K (d 1661) blev borgare i Karlstad 1632, var 1638 kämnär, från 1640 rådman o 1655 fattigföreståndare, blev 1656 borgmästare o var rdgm 1649 o 1659–60. Han uppges ha grundat Dömle övre hammare i Nedre Ullerud omkr 1632, fick 1642 privilegium att bygga en masugn i Lindfors i Nyed o köpte senast 1660 Alstrums hammare i Alster, allt i Värml. Söner till honom var Herman K (1643–96) o kontraktsprosten Henric K (1653–1731) i Sala. Herman K blev rådman i Karlstad 1674 o var uppbördsman där 1680—81 o borgmästare 1682–91. Han grundade Edsvalla järnbruk i Nor, o genom sitt äktenskap med en dtr till Johan Börgesson (bd 7, s 350) kom han i besittning av Kvarntorps bruk i Nedre Ullerud, som han sålde 1690, samt delar av anläggningarna vid Ransäter o Munkfors i Ransäter, allt i Värml. Han var far till kh Sven K (1671–99) i Visnum, Värml. Dennes bror brukspatron Olof K (1672–1740) på Forsnäs i Alster var svärfar till kanslipresidenten C G Löwenhielm. Deras äldste bror, brukspatronen Henric K (1667–1749) på Brattfors i Brattfors, Värml, hade döttrar, som blev stammödrar för släkterna Hedengren (bd 18) o von Hofsten (bd 19), o en tredje dotter blev farmors mor till Erik Gustaf Geijer (bd 17), vars farfar genom äktenskapet med hennes dotter fick sina besittningar i Ransäter. Söner till denne Henric K var brukpatronen Jonas K (1694–1761) på Åsebol i Älgå, Värml, o assessorn i kommerskollegiet Herman K (1696–1762).

Henric, Sven o Olof K:s yngste bror, brukspatron Herman K (1683–1754) på Norum i Nyed, var i äktenskap med en syster till brukspatron Sven Hedengren (bd 18, s 427) på Lindfors farfars far till Johan K (1774–1853), som deltog i krigen i Finland 1790, Pommern 1807 o mot Norge 1808–09 samt G Adlersparres marsch mot Sthlm 1809 o blev major s å. Han var skicklig violinspelare o publicerade Elva värmlandspolskor (utan tryckår). Hans son löjtnant Eric Gustaf K (1814–64) var efter utbildning i Paris förste violinist i hovkapellet från 1850. Eric K hade redan 1839 blivit associé i MA o översatte en mängd franska komedier o operetter. Brev från honom finns i MAB o KB. En bror till honom var far till bruksägaren disponent Ivar K (1855–1942) på Hammarby bruk vid Nora o akvarellmålarinnan Elin Elisabeth K (1859–1928), g Strömberg. Johan K:s bror andre lantmätaren Sven K (1789–1862) i Falun var far till dekorationsmålaren Oscar Alfred Bernhard K (1845–92) i Uppsala, som var far till skådespelerskan Gertrud Signe Elisabeth K (K 3). Eric o Oscar K:s kusin kommissionslantmätaren Johan Henrik K (1811–83) i Skara var i äktenskap med en dtr till förste lantmätaren Per Gustaf Friberger (bd 16) far till målarinnan, tecknaren o författarinnan Alma Gunilda K (1856–1934). Gunilda K:s bror konservator Gustaf Isak K (K 1) var far till direktör Kjell Gustaf Adolf Henrik K (K 2) o till tecknaren, målarinnan o författarinnan Ruth Charlotte K (1875–1968). Outrett är det ev sambandet mellan ovannämnda släkt o personer med namnet K i Balticum på 1500-talet (Bruiningk; Lokalf; Federley) samt med den danska släkten K, som inflyttade från Hamburg i början av 1800-talet (Blædel).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Bergskoll :s registratur 1642, 1651, 1660, 1673, f 2v, o 1686, p 1807, Harmens register, RA; F Fryxells släktbok, KB; G F Fallens ms Biogr ant:ar om i Skåne bosatta personer m fl, VA :s bibi.

A Ahnfelt, Europas konstnärer (1887); H Almquist, Gbgs hist, 2 (1935); I Andersson, Uddeholms hist (1960); F H Bhedel, Rebsla-ger i Hamburg Matthias K:s agnatiske des-cendens i Danmark (Personalhistorisk Tidsskr 1975); BorgRP före frihetstiden (1933); H Bratt, Några ant:ar om släkten Bratt från Brattfors (1951); L Brodin, Älgå kyrka 1726—1926 (1926), s 29; C V Bromander, Tre porträtt i Värmlands museum (Värmland förr o nu 1923), s 63 f, 67, 70; S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700—1865 (1949); J P Cronhamn, Erik Gustaf K (MAH 1865, s 37); F A Dahlgren, Ant:ar om Sthlms theatrar (1866); L Dalgren, Karlstads stads hist, 2 (1939); Ekstrand; J Furuskog, De värmländska järnbruken (1924), s 186 f, 192 f, 204, 216; L Geijer, Släkten Geijer (1953); N Helger, Ransäter o Munkfors (1944), s 68, 70 f, 317; G Hilleström, MAM 1771—1971 (1971); J L Höijer, Musik-lexikon (1864); G Karlberg, Älgå socken i Värmland (1906), s 119—22; Karlstads hm, 2 (1965); J Kleberg, Krigskollegii hist (1930); Esther K, Minnet av en solskensmänniska (Hågk o livsintr, 19, 1938); Kommerskoll; A Larsson, Fört öfver Värmlands nations medlemmar från 1595 till 1877 (Värmlands nations hist, 1877); F Nielsen, Ernst Vilhelm K (DBL 9, 1895); C O Nordensvan, Värmlands regementes hist, 2 (1904); Norlind; dens o E Trobäck, K hovkapellets hist 1526—1926 (1926); C E Nygren, Carlstads hist omfattande de femtio åren närmast före stadens brand 1865 (1914); dens, Karlstads stads hist, 1 (1934); J Nyrin, Minnen av släkten K i Alsters kyrka (Karlstads stifts julbok 1932); S Olsson, Olof Hermelin (1953); Rut K (SvD 29 jan 1968); G Sjöström, Vermlands nation i Lund 1682— 1907 (1908); SKL; SPG; N Staf, Ransäters-bruken o deras ägare (1974); Sv släktkal, 16 (1963); SvTeknF; S Tingvall, Ett stänk av poesi (Gbgs-Posten 16 aug 1963); [A Wes-tén,] Sv k hof-clericiets hist, 1:2 (1801); Å Wiberg, Apertin (1960), s 186; Västerås hm, 3 (1846); A Zernander, Alster (1921), s 253, 259, 261; Örnberg, 7 (1891). H v Bruiningk, Livländische Guterurkunden, 2 (1923); L Dahlgren, Marie Charlottes dagbok (1931); B Federley, Konung, ståthållare o korporationer. Studier i Estlands förvaltning 1581— 1600 (1962); E Frykssell, likpred över Olof K (1740); Lokalf; J Noreen, likpred över Herman K (1755).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kolthoff, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11718, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-29.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11718
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kolthoff, släkter, urn:sbl:11718, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-29.