Meriter

Liljedahl, Ernst Torsten Sigfrid, f 6 dec 1869 i Trelleborg, d 19 juni 1937 i Björsäter, Ög. Föräldrar: apotekaren John Samuel Sigfrid L o Jenny Maria Christina Wallman. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm vt 91, volontär vid Första livgrenad-järreg 26 maj 91, elev vid krigsskolan på Karlberg 16 aug 92, underlöjtn i reg 24 nov 93, löjtn 23 jan 99, kapten 6 aug 09, led av AK 12—17 (ordf i AK:s tillf utsk 12—14A o 15), övergick till reserven 19, avsked 21. — Föreläsare o förf.

G 1 sept 23 i Orlunda, Ög, m Agnes Amalia Åhström, f 20 april 94 i Norra Åsum, Krist, dtr till verkmästaren Ola Å o Ingrid Hoffberg.

Biografi

Ernst L växte upp i ett välbeställt apotekarehem i Gbg o på gården Ekhult i Björsäter, Ög. Efter mogenhetsexamen valde han den militära banan, dock med föresatsen att aldrig frångå sin i grunden pacifistiska åskådning. Han hade tidigt formats av idealistiska idéer, hämtade ur P Wikners filosofi o V Rydbergs författarskap. Mycket i det militära systemet fann han föråldrat, o när den nya försvarsordningen 1901 genomfördes o med den en nära ettårig allmän värnplikt, trädde L fram o pläderade för en ny officerstyp. Ett starkt försvar menade han måste bygga på självständiga o fria individer. Därför borde officerarna vara lärare o föredömen i en medborgarskapsrörelse, en skola med syfte att utjämna klassmotsättningar o verka för en andlig social lyftning. Under 1900-talets första decennium deltog L aktivt i den s k ungdomsrörelsen, som under Heidenstams ledstjärna samlade intellektuella o konstnärer vid seklets början. Här liksom inom nykterhetsrörelsen var L en mycket populär föredragshållare med ett nationellt, moraliskt patos.

Kontroversiell genom sin orubbliga idealism blev L snart en i vida kretsar känd person. Politiskt såg han sina idéer förverkligade i det liberala partiprogrammet, o som liberal riksdagsman valdes han 11 in i AK. Någon egentlig politisk betydelse fick dock L aldrig, o strax efter krigsutbrottet kom hans o partiets politik att gå isär. Motsättningen hade en direkt grund i olika syn på utrikespolitiken men bottnade nog också för L:s del i misströstan över en trång partifålla med för litet rum för de stora vyerna. L förespråkade en neutralitetspolitik för Sveriges del men framstod i tidningsartiklar (främst i Aftonbladet), vilka i utökad form även gavs ut i bokform, som en varm tysklandsvän. För honom var kriget ytterst en kulturkamp, där priset var den germanska kultur, vilken fött tänkare som Goethe, Kant o Rudolf Eucken. När liberalerna under Edens ledning 17 lierade sig med socialdemokraterna, såg L en utrikespolitisk fara i den alltför ententevänliga politik som särskilt Branting förespråkade.

Efter att ha lämnat partiet blev L politisk vilde med dragning åt höger, men även om han fortsatte att i pressen framföra sina politiska idéer, engagerade han sig alltmer i filosofi o litteratur samt studier i sin fäderne- o mödernesläkts historia. Under 10-talet utgavs de arbeten han själv värderade högst i sin produktion: Goethestudien o biografin över Vitalis Norström. Det senare verket hade sitt ursprung i ett 20-årigt arbete med filosofen, läraren o vännen Norströms skrifter. Utförligt redovisas Norströms filosofiska utveckling o betydelse mot bakgrund av mycket detaljerade biografiska uppgifter. Studien har sin styrka i den bild som manas fram av personligheten bakom filosofen, o den ger goda referat av Norströms skrifter, men man saknar utförliga o kritiska analyser. Boken förmedlar också mycket av den personkult L ägnade Norström, märkbar för övrigt som en röd tråd genom hela L:s kulturgärning. Den norströmska filosofin med dess religiösa grundstämning o betonande av känslan o viljan utgjorde kärnan i L:s tankevärld. Till den återkommer han ständigt — som försvarare mot belackare o för att finna argument i tidens frågor.

Till bilden av L hör också att han var en flyhänt poet, en stämningsmålare o förkunnare, som lärt av framför allt Heidenstam. Gärna hämtade han motiv till sina dikter från bygden kring sjön Sömmen i södra Östergötland, där hans fäder levat o verkat i generationer, en trakt han älskade över allt annat. Under 20-talet ägnade L merparten av sina krafter åt en studie över östgötasläkterna Liljedahl o Wallman. Av detta arbete hann huvuddelen, Anor och minnen i två delar, att komma ut. En planerad tredje del av monografin föreligger i manuskript.

De sista åren av L:s liv förmörkades efter kreugerkraschen av ekonomiska problem. Forskning o intellektuellt skapande fick skjutas i bakgrunden o idealisten tvingades ta upp en ojämn kamp mot en för honom alltför materialistisk verklighet.

Författare

Mathias von Wachenfeldt

Arkivuppgifter

L:s arkiv i LSB innehåller bl a dag- o anteckningsböcker, ms, ekonomiska handhar, pressurklipp o handhar rör V Norström samt brev o handhar rör släkterna L o Wall-man. Av de över 5 000 breven till L kan nämnas 43 st från R Eucken, 57 från V v Heidenstam o 95 från V Norström. — Brev från L i KB, LSB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Standar och dragonfanor, från valplatser i Tyskland och kejserliga arf-länderna under sextonhundratalet hemförda af svenska trupper. Efter Olof Hoffmans målningar och Eskil Rosks inventarium beskrifna. Sthlm 1894. 133 s, 8 pl. (Antiqvarisk tidskrift för Sverige [utg av VHAA genom H Hildebrand], d XIV, nr 3; tills med T. J. Petrelli.) [Ny uppl] 1895. 144 s, 8 pl. — Några ord om Gustaf II Adolf, föredrag hållet vid volontärskolan i Ronneby den 6 november 1898. Ronneby 1898. 19 s. — Fredshopp och värnkraft. Några synpunkter. Sthlm 1901. 134 s. [Sign.] 2. uppl så. — Arméns kultivering ur nykterhetssynpunkt (Blå bandet, 1902, Upps, fol, nr 10, s [l]f). — Sociala uppgifter för armén. Sthlm 1903. 92 s. (Social tidskrifts bibliotek, 1.) — Sveriges försvarsförmåga. Sthlm 1903. 24 s. (Fälthögskolans småskrifter, 3.) — Vårt landtförsvar. (38 bilder.) [Rubr.] Sthlm 1903. 14 s. ([Rubr:] Folkbildningsförbundet. Föreläsningsbyrån. Text till bildserien n:o 33.) — G. H. von Koch [anon] (W Skarstedt [m fl], Nykterhetsrörelsens banerförare. Biografier af nutida svenska nykterhetskämpar, Sthlm 1903, s 93— 96). — Ungdom och sedlighet. Föredrag hållet i K.F.U.M:s stora sal den 9 november 1903 (Dagny, tidskr för sociala o litterära intressen utg af Fredrika-Bremer-förbundet, 1903, Sthlm, s 397—409). — Snillets adelsmärke (Unga krafter, årsskrift . . . [utg av S.S.U. H.], 1903, Upps, s 46—50). — Positiva mål (ibid, 1905, s 37—41). — Sveriges rätt och ära. Sthlm 1905. 32 s. — Svenska lifsfrågor. Några synpunkter. Sthlm 1907. 157 s. — Svenska lifsfrågor. Uppsatser i sociala och religiösa ämnen. Andra serien. Sthlm 1907. 134 s. — Swedenborg. Hans lif och lifsåskådning. Sthlm 1908. 72 s. (De största märkesmännen, 9.) 2. uppl 1922. 80 s. — Goethes kärlek. D 1—4, Sthlm 1910—16. 1. Ungdomskärlek. 1910. 163 s. 2. Hos Charlotte von Stein. 1911. 178 s, 6 pl. 3. Brytningen med Charlotte von Stein. 1913. 196 s. 4. Efter Romfärden. 1916. (8), 296 s, 7 pl. — Är Sverige värdt att försvara? Sthlm 1911. 14 s. [Nya uppl] 1912, 1914. — Behovet av vinterutbildning. [Rubr.] Sthlm 1914. 4 s. — Sverige och kriget. Upps (tr Sthlm) 1915. 136 s. 2. uppl så. — Finland und der Weltkrieg (Die Zukunft, [Jahrg 23, 1914—15, Bd 4 = ] Bd 92, Berlin 1915, s 221—231). — Ein europäischer Staaten-bund (Die Tat, Monatsschrift fur die Zukunft deutscher Kultur, Jahrg 7, 1915—16, Leipzig, s 392—402). — Kring världskampen. Synpunkter och studier. Upps (tr Sthlm) 1916. 207 s. — Vitalis Norström. Hans liv och verk. D 1—2. Sthlm (tr Upps) 1917— 18. 1. 1856—1906. 391 s, 4 pl. 2. 570 s, 4 pl. — Waldenström som politiker (Lektor P. Waldenström, ett biografiskt samlingsverk om hans liv och verksamhet . . . under red av A Ohldén, Upps (tr Sthlm) 1917, s 185— 223). — Vitalis Norström. Ett bidrag till hans biografi (Nordisk tidskrift . . . utg av Letterstedtska fören, 1917, Sthlm, s 317— 331). — Norström och Eucken, en svensk-tysk förbindelse (ibid, s 575—584). — Vitalis Norström, en minnesbild (OoB, årg 26, 1917, Sthlm, 4:o, s 81—97). — Söderut. Reseminnen från Tyskland, Schweiz och Italien. Sthlm 1919. 209 s. — Dikter. Linköping 1919. (8), 158 s. — Aftonstjärnan. Dikter. Linköping 1920. (8), 190 s. — Norström und Eucken. Ein schwedisch-deutscher Freund-schaftsbund (Deutsch-schwedische Blätter, Jahrg 1, 1920—21, Berlin, s 41—46, 73—80, 107—113, o 2, 1921—22, s 1—12). — Dödens under (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor, Sami 2, Upps 1922, s 234 f). — Kung Gösta. En minnessång till 400-årsdagen. Linköping 1923. 16 s, 1 portr. — Aktuelle taktiske sp0rsmål. Sasrav-trykk av 5 artikler i Norsk militaert tidsskrift. Kristiania 1924. 114 s. — Weimarresan. [Omsl:] Sång 1—2. Linköping 1924—26. 79, 71 s. — Ett badande folk (Svenska röda korset. Tidskr för frivillig sjukvård o social verksamhet, årg 17, 1925, Sthlm, 4:o, s 87— 89). — I majsol. Till en Röda kors-tablå i Västervik, maj 1926. Västervik 1926. (3) s. [Dikt.] — Anor och minnen. En studie över östgötasläkterna Liljedahl och Wallman jämte befryndade släkter. D 1—2*. Linköping 1927—30. 1. Tiden före släktnamnen. 259 s, 10 pl. 2. Släktnamnens äldsta tid. 317 s, 9 pl. — Norrut. Minnen från nordligaste Sverige krigsåren 1917—1918. Linköping 1928. 137 s. — Badplikt eller vaccinationsplikt (Hälso-vännen, tidskr för allmän o enskild hälsovård, årg 44, 1929, Sthlm, s 50—53). — Hur gick Andréeexpeditionen under? Ett inlägg ur synpunkten Nansen-Andrée. Linköping 1931. 31 s. — En kvinnobild [sign] (Hjälp, [organ för kristlig kärleksverksamhet,] årg 15, 1931, Sthlm, 4:o, s 386—388). — Kungsoffret. Scen på Stockholms slott 1615 med en inl. Falun 1934. 36 s. (Amatörteatern [:86].) — Ett sekelminne 1836—1936. Släktbiografiska konturer. Linköping 1936. 74 s. — Bidrag i Social tidskrift, årg 3—7, 1903 —1907, o 10, 1910 (artiklar o månadskrönikor, jfr nedan under Utg), Det nya Sverige, tidskr för nationella spörsmål utg af A Molin, årg 1, 1907, o 11—12, 1917—1918, Sthlm, Die Grenzboten, Zeitschrift fur Politik, Literatur und Kunst, Jahrg 74, 1915, o 76—77, 1917—1918, Berlin, Soldatmissionären, organ för det frivilliga soldatmissionsarbetet, (utg av Malmslätts ev.-luth. missionssällskap,) årg 2, 1915, o 4—9, 1917—1922, Linköping, Läsning för svenska folket, N F, bd 30—32, 1919—1921, Sthlm 1920—21, [33,] 1922, o [35,] 1924, Wetenschappelijke bladen, 1917, Haarlem, The Eucken Review, 1*, 1923—24, o Norsk militaert tidsskrift; vidare i AB 1901 —31 (202 bidr, i sht 1912—21), NDA 1912 —37 (58, i sht 1919—22 o 1931—34), Riket (Dagens tidning) 1919—26, Sthlm (40), SvD 1898—1933 (38, i sht 1904—09), Östgöta correspondenten 1895—1937 (114, i sht 1895—1908 o 1918—31) samt Östgöten 1905 —34 (86, i sht 1905—22).

översatt: R Eucken, Jesu livsåskådning (Ur "Die Lebensanschauungen der grossen Den-ker"), bemyndigad övers från 7. uppl, Sthlm 1908, 32 s, 2. uppl så; dens, Levnadsminnen, ett stycke tyskt liv, Sthlm 1921, 172 s, 1 portr; Dikter av Goethe och Schiller, Linköping 1921, (8), 123 s, 1 pl.

Utgivit: Social tidskrift, organ för folkbildningsarbetet och de sociala frågorna, årg 4—5(:h 5), 1904—05, Sthlm (tills med G H v Koch); V Norström, Tal och tankar, Sthlm (tr Upps) 1919, 463 s (föret).

Källor och litteratur

Källor o litt: C N Hedegård, Östergötlands diktare (1932), s 109; A Kugelberg, K första Hvgrenadjärreg-.s hist, 5 (1930); B Lidforss, En stridande löjtnant (dens, Polemiska inlägg, 1913); R Liljedahl, EL — én man för sig (Östgöta Correspondenten 6 dec 1969); E Palmstierna, Orostid, 1 (1952); W Skar-stedt, Nykterhetsrörelsens banerförare (1903); D Ängbom, Drömmaren vid Sömmen: ett dik-tarporträtt (Smålands Dagblad 20 nov 1965).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst T S Liljedahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10242, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mathias von Wachenfeldt), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10242
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst T S Liljedahl, urn:sbl:10242, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mathias von Wachenfeldt), hämtad 2024-04-25.