Meriter

Linck, Josef Axel Daniel, f 17 mars 1846 i Söderhamn, d 11 maj 1901 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: borgmästaren Frans Wilhelm L o Margareta Theresia Ullgren. Elev vid Hudiksvalls allm lärov o Gävle gymn, inskr vid UU 63, FK där 29 maj 75, disp där 30 maj 76, medarb i Vår tid 76—77, riksdagsreferent i NDA 78, i DN 80 o i Fria ordet 81, medarb i Industritidn Norden 82, anställd vid veckotidn Vikingen 83—87, red o utg där jan 87 — aug 89, medarb i SvD okt 89-mars 91, FD vid UU 31 maj 90, medarb i NDA mars 91-aug 97, riksdagsreferent i Post- o inrikes tidn:ar 97 o från 00. - Ogift.

Biografi

Josef L:s vetenskapliga författarskap faller inom ämnet litteraturhistoria. I den lilla men innehållsrika monografin över Lucidor 1876 utnyttjade L rättegångshandlingarna men återgav även åtskilliga källkritiskt osäkra uppgifter ur Lucidortraditionen (Hansson, s 13). Först så som L publicerade Den höga visan. En literär studie (tr 1890 i Chicago!), promoverades han till fil dr. Det är ett till största delen kompilatorisk verk, där han refererar o tar ställning till den vetenskapliga diskussionen om Höga visans ålder, art o författare o tar fasta på parallellen med den i många avseenden liknande indiska texten Gitagovinda.

Det är emellertid inte L:s litteraturhistoriska studier som intresserat eftervärlden utan hans politiska skriftställarskap. Under 1880-talet var han anställd i den konservativa veckotidningen Vikingen i Sthlm. Tidningen tog 1883—85 lidelsefullt del i diskussionen om försvars- o grundskattefrågornas lösning. 1882 hade försvars- o skattekommittéer lagt fram nya förslag, innebärande att indelningsverket skulle ersättas med en värvad stamtrupp. Indelningsbesvären o grundskatterna skulle avskrivas under en 37-årsperiod. Regeringen gjorde i huvudsak förslagen till sina i en proposition 1883. Det visade sig nu att förslaget spräckte gamla partiband. Bröderna Jöns o Abraham Rundbäck blev centralfigurer i en aktion för indelningsverkets bevarande. Jöns R anförde en fraktion ur lantmannapartiet, o Abraham R ledde tillsammans med Sigfrid Wieselgren en indelningsvänlig fraktion ur centern kallad Nya centern. Östgöta Correspondenten o Vikingen förde indelningsvännernas talan, o en mötesrörelse organiserades i landet. Utan tvivel har L varit mycket väl insatt i gruppens aktioner o tagit verksam del i Vikingens politiska journalistik. Hans skildring av dessa händelser är mycket initierad. Den utkom under pseudonym med titeln De bello civili. Partistriden vid 1883 års riksdag af Cajus Julius Cassar.

En skildring av i allt väsentligt samma karaktär gav L ut 1885, också anonymt. Titeln var Det politiska vindskiftet och valkampanjen af Cajus Julius Caesar. L skildrade 1884 års valrörelse fram tom stockholmsvalets överklagande i dec 1884. Vikingen spelade en framträdande roll. Det var där Rundbäckarna publicerade sitt valprogram med indelningsverkets bevarande som central programpunkt. L:s skildring visar att han haft god inblick i de ledande Nya centern-männens planer.

Stilistiskt är dessa L:s politiska skildringar små mästerverk i konsten att skriva en partsinlaga på ett språk som ger intryck av sansad moderation o balanserade omdömen med erkännanden av motståndarens förtjänster på passande ställen. De har också funnit användning i forskningen rörande 1880-talets riksdagspolitik. E Thermasnius har trots sitt reserverade omdöme om L, vars verk han räknar till "den politiska propagandalitteraturen", flitigt använt hans uppgifter i sitt arbete om Lantmannapartiet. Detsamma kan sägas om Gunnar Wallin i hans avhandling om AK:valen 1866-84.

Under eget namn gav L 1884 ut vad han kallar en statistisk-ekonomisk avhandling om Det qvinliga arbetet. Hans synpunkter är moderna (Wieselgren), o han pläderar dels for kvinnans rätt till arbete o dels for nyttiggörandet av den kvinnliga arbetskraften.

Författare

Karl-Hugo Wirén

Arkivuppgifter

L:s ms Bazaren... (tr 1875), i UUB. - Strödda brev från L i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Till P. Hanselli den 21 februari 1873. Upsala 1873. (4) s. [Vers.] Omtr: Födelsedagen (P. Hansellis minnen från hans födelsedagar ... efter hans död med tillägg af... offentliggjorda levnadsteckningar red af en yngre vän [A Vikström], Upsala 1879, s 45 t). — Till den sextioårige [vers] (P Hanselli oj Linck, Den 21 februari 1875, Upsala 1875, s [9-15]; omtr ibid, s 58-63). -Bazaren vid Upsala vattenkuranstalt den 17 juli 1875. Upsala 1875. (4) s. [Anon vers.] — Om Lars Johansson (Lucidor den olycklige). Litteraturhistoriskt utkast. Akad afh ... Upsala. [Även: ... Lusidor ...] Sthlm 1876. 147 s. — Comte de Gobi-neau (Vår tid, illustrerad tidskr utg af L v Kraemcr, [årg 1,] 1877, Sthlm ..., s 62-84). - George Sand (ibid, s 4-23, 240-261, 427-444). - Hans Forssell (ibid, 2, 1878, 4:o, s 2-6, 10-13, 22 f, 34 f, 38 f, 45-47, 56-59, 61-64). - Ångaren Oscar Dicksons sibiriska resa 1880—1881. Af fångstmannen P. Johnsen ... aflattad efter hr Johnsens anteckningar och (hufvudsakligen) muntliga meddelanden (Ymer, årg 1, 1881, Sthlm 18[81-]82, s 71-88). - Judefrågan. Sthlm 1882. 66 s. — De bello civili [titelrubr]. Partistriden vid 1883 års riksdag af Cajus Julius Caisar. Sthlm 1883. 206 s. [Pseud.] 2. uppl så. 208 s. - Den amerikanska nordpolsexpeditionen 1871 — 1873. Hågkomster af... styrman Gustaf Lindqvist, upptecknade, med begagnande af tryckta källor (Ymer, 4, 1884, tr 18[84-]85, s 68-85, 95-116, 275-292). — Det qvinliga arbetet. Statistisk-ekonomisk afhandling. Sthlm 1884. 136 s. (Meddelande från Svenska slöjdföreningen, 11 = Ser c: Blad ur industriel statistik, ekonomi och utvecklingshistoria, 3.) [Förut tr i Tidning for arbetsskolor och hemslöjd, årg 1-2, 1883-84, Sthlm, föl.] - Det politiska vindskiftet och valkampanjen af Cajus Julius Caesar (författare till "Partistriderna vid 1883 års riksdag"). Sthlm 1885. 226 s. [Pseud.] - Stockholmskorna sådana de äro i helg och socken, i "ur och skur", i "krig och fred", på gator och torg, i salonger och kök, i gala och negligé, ute och hemma. Sthlm 1885. 158 s. [Anon, förr tillskr G Bellander; bearb efter tyskan, först tr i Vikingen s å.] — Den höga visan. En literär studie. Chicago 1890. 88 s. — Konung Oscar II, biografisk skildring. Sthlm 1897. 4:o. (8), 403 s, 2 bil, 1 portr. [Bearb uppl:] Oscar II, Sveriges konung 1872—1907. En minnesskrift ... Sthlm 1908. 4:o. 632, 80 s, 1 portr. [Delvis av H. A. Ring o O Hellkvist.] — Historik öfver statens byggnadsföretag å Helgeandsholmen. Sthlm 1900. 187 s, 1 portr. — Ytterligare personverser till bl a C. E. Grönbäck 10/2 1873, Johan Fredrik Markström [15/2] 1874, Thérese Markström 15/2 1874, August [Nordvall] o Hilda [Andersson] 29/5 1874, Ulrika Hansson 4/7 1875 o [Kristina] Sanderholm [24/7] 1875, samtliga Upsala resp år, (4) s, vanl anon. — Bidrag även i Fria ordet 1880—81, SvD 1889-91 o NDA från 1890, Sthlm.

Utgivit o redigerat: Vikingen, tidning för uplysning och reformer, årg 5-8, 1886-1889, Sthlm, fol (tills med A E Liljestrand).

Källor och litteratur

Källor o litt: I Anderson, SvD:s hist, 1 (1960); C O Fleetwood, Från studieår o diplomattjänst, 1 (1968); S Hansson, "Bröllopslägrets skald och Bårens". En studie i Lucidors tillfällesdiktn (1975); Matr öfver Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1912(1913) ;T Nevéus, Ett betryggande försvar. Värnplikten o arméorg i sv politik 1880—1885 (1965); Ny ill sv littrhist, 2 (1956), s 582; PK:s matr vid 20:de årh:s början (1901); E Thermaenius, Lantmannapartiet (1928); dens, Riksdagspartierna (Sveriges riksdag, 17, 1935); G Wallin, Valrörelser o valresultat. AK:valen i Sverige 1866—1884 (1961); G Wieselgren, Den höga tröskeln. Kampen tor kvinnans rätt till ämbete (1969); K-H Wirén, Från skilda håll. Aftonbladets textanskaffhing 1886-87 (1979).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Josef A D Linck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10391, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Hugo Wirén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10391
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Josef A D Linck, urn:sbl:10391, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Hugo Wirén), hämtad 2024-04-19.