Meriter

Linnström, Karl Hjalmar, f 18 juni 1836 i Sthlm, Klara, d 22 juli 1914 där, Matt. Föräldrar: löjtn Anders August L o Antoinette Sophia Fredrika Iserhielm. Anställd i C E Fritzes bokhandel i Sthlm 53—62, inskr vid UU 24 maj 60, anställd vid L J Hiertas bokförlagsavd i Sthlm 62, led av Sv bokförläggarefören 16 sept 68, förvärvade o drev nämnda bokförlag under namn av L J Hiertas förlagsexp 14 juni 71—84, drev förläggarverksamhet under eget namn från 86, erhöll statspension från 12 (riksdagsbeslut 13 april 12). Bibliograf.

G 10 nov 1886 i Sthlm, Klara, m Hulda Maria Elisabet Svahn, f 21 juni 1844 i Tanum, Göt, d 11 sept 1890 i Sthlm, Ad Fred, dtr till kaptenen Jacob Gomer S o Christina Elisabeth Gerle.

Biografi

Hjalmar L tillbragte de första nio levnadsåren på kungsgården Bråborg i Östergötland, som arrenderades av fadern. Familjen flyttade på 1840-talet till Sthlm, där L genomgick Jakobs apologistskola. Då föräldrarnas ekonomiska ställning var bekymmersam, måste han snarast möjligt söka sin egen bärgning o fick 1853 anställning hos bokhandlaren C E Fritze. Under denna tid tog han studentexamen i Uppsala. 1862, s å som Fritze själv lämnade sin affär, övergick L till L J Hiertas bokförlag. Detta hade då kommit i periferin av sin grundares intressen o hade så ringa omfattning, att det enligt brev 1885 från L till redaktionen för Nordisk familjebok kunde skötas av en person. Samtidigt sökte han stärka sin ekonomiskt svaga ställning genom kommissionsuppdrag för övermasmästaren I G Clason i Falun. Till honom skrev han 10 sept 1863: "Jag måste disponera ett kapital om några år för att kunna gripa tillfället i flykten, då någon bokhandelsplats bliver ledig eller något bokförlag finnes att övertaga."

Detta tillfälle inträffade 1871. L, som självständigt hade förkovrat förlagsrörelsen, var nu i stånd att för 180 000 rdr överta den under firmanamnet L J Hiertas förlagsexpedition. Såväl i denna firmas som i eget namn bedrev L en omfattande o kvalitativt högtstående förlagsverksamhet med huvudsaklig inriktning på populärvetenskap o folkupplysning. Bland hans omkr 120 förlagsartiklar må nämnas ett standardverk som Uppfinningarnas bok (7 bd, 1872 — 75), som gick ut i över 10 000 ex, Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar (6 bd, 1875—81), som enligt L:s ovannämnda brev till Nordisk familjebok var "det dyrbaraste bokförlag som någonsin utkommit i Sverige", med en förlagskostnad av omkr 400 000 kr, Buckles Civilisationens historia (1872), som blev en källskrift för den unge Strindberg, Lübkes Konsthistoria (1872), H C Andersens Sagor och berättelser (2 bd, 1876-77), där Carl Larsson f f g anlitades som illustratör, Verldsliteraturens historia, utg av A Ahnfelt (2 bd, 1875-76), Vitterlek. Tidskrift för skönlitteratur (1881-84), som i följetongsform presenterade populära utländska romaner o tidvis utgick i över 20000 ex. L lade ner stor omsorg på bildmaterialet till sina förlagsartiklar o omhuldade särskilt den inhemska träsnidarkonsten. I hans förlag ingick omkr 5 000 i Sverige skurna träsnitt.

Den ekonomiska grunden för förlagsrörelsen var emellertid svag. Genom förskotts-accepter kom L i skuld till bokhandlarna för ett belopp som steg till 160000 kr. Med köpet från Hierta följde dessutom en del icke reglerade förlagsartiklar, av vilka några efter 1877 års lag om litterär äganderätt måste inköpas på nytt o andra kunde tryckas om av andra förläggare. 1884 blev konkursen oundviklig. L erbjöd sina fordringsägare 50% ackord, vilket antogs av majoriteten men avslogs av de nio största. Konkursmassans böcker o förlager såldes på flera bokauktioner, av vilka den största ägde rum 14 mars 1885 med en katalog på 178 sidor. I anslutning till konkursen utbröt en polemik mellan Hiertas arvingar, företrädda av prof G Retzius i Aftonbladet, o L, som 1885 utgav en liten svarsskrift.

L måste själv i hög grad splittra sin verksamhet, eftersom han vid sidan av sitt förlag tidvis var upptagen av arbetet på sitt egentliga livsverk. Sv bokförläggareföreningen hade på 1860-talet alltmer uppmärksammat behovet av sammanfattande kataloger för längre tidsperioder, jämsides med bokhandelns årskataloger. 1863 utsågs L till redaktör för en bokkatalog som skulle omfatta åren 1830—62. Till en början åtog sig Norstedts förlaget för denna publikation, men snart fick L stå för det själv, 1867 — 73 genom Hiertas förlagsexpedition, 1879—84 som eget förlag. Det första häftet utgavs 1867. I en på omslaget tryckt anmälan beräknades arbetets omfång till omkr 50 ark o utgivningstiden till ett år. När verket 1884 var fullbordat, omfattade det åren 1830—65 o fyllde två delar på sammanlagt 1991 sidor. Planen hade undan för undan utvidgats o arbetet dessutom 1872 — 79 legat så gott som nere. Då hade L även hunnit redigera bokhandelns årskataloger för 1866-70.

Efterhand samlade L en stab av medarbetare, bl a på KB, UUB o LUB, varjämte han sände ut tryckta frågeformulär till författare. Om arbetets omfattning kan man få en föreställning genom L:s i KB förvarade brevväxling angående Sv boklexikon samt en dagbok utvisande arbetets gång 1878 — 81. I korrespondensen kan man följa de småningom stadgade redigeringsprinciperna. De bibliografiska uppgifterna kompletterades också med korta biografiska notiser om författarna, ett gott förarbete till ett sv författarlexikon. Boklexikonet avslutas med ett specialregister över visor o förteckning över bokförläggare o boktryckare 1830—65 samt över använda källor. Artikeln om L i Nordisk familjeboks l:a upplaga bygger på uppgifter av honom själv. Från honom stammar dock ej slutomdömet, att verket "är att räkna till det yppersta som något lands bibliografiska litteratur har att uppvisa". Detta är inte överord. Det har få internationella motstycken. I alla stora sv bibliotek är det en dagligen oumbärlig hjälpreda tack vare noggrannheten o omfattningen av de både bio- o bibliografiska upplysningarna.

L fick många lovord men ingen materiell erkänsla för sitt verk. Han hade redan 1869 sänt de då tryckta häftena av sitt boklexikon till bibliotekarien J A Ahlstrand f v b till dåvarande ecklesiastikministern F F Carlson med en anhållan om statsunderstöd i någon form, eftersom han för att kunna fortsätta arbetet "nödgats tid efter annan upptaga lån". Denna vädjan förklingade ohörd. Efter konkursen o boklexikonets fullbordan levde därför L i mycket brydsamma ekonomiska omständigheter. Han sysslade bl a med registreringsarbete för Norstedts förlag o upprättade registren till Almanack för alla o Sveriges historia intill 20:e seklet. Sådana o andra smärre tillfälliga uppdrag bidrog till hans uppehälle under senare år. Sedan Sv bokförläggareföreningen efter schismen 1887 delats i två organisationer fick han småningom från vardera ett årligt understöd om 300 kr. Efter en förnyad ansökan fick han 1912 en statspension, likaså på 600 kr. Ecklesiastikministerns motivering i propositionen är talande: "Det gäller nu sent omsider, ja, jag vågar säga alltför sent, ge ett offentligt erkännande åt en man som offrat sin förmögenhet på utförandet av en stor fosterländsk kulturgärning och som på sin sena ålders dag är i trängande behov av understöd." Två år senare avled L.

L levde ett tillbakadraget liv. Hans närmaste arvingar var tre kusinbarn. Bouppteckningen uppvisade en behållning på kr 430:84. Enligt testamente skulle hans bok-, autograf-o porträttsamlingar säljas på bokauktion o influtna medel tillfalla hans hushållerska.

Författare

Sven Rinman

Arkivuppgifter

Brev till L i KB o RA. Brevväxl ang Sv boklexikon, brevkopiebok rör L:s verksamhet som bokförläggare o dagbok till boklexikon 1878-81 i KB. -Brev från L i KB, LUB, RA, SSA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten; Förteckning öfver svenska bokhandelns under år 1866 utkomne böcker, lithogra-fiska arbeten, kartor ra. m. ... [Jämte forts:] Årskatalog lör svenska bokhandeln 1867(—1870). Sthlm 1867-71. X, 38 s, 59, 64, 62, 45 s. [Anon.] -Svenskt boklexikon. Åren 1830-1865. Utarb. 1-2. Sthlm 18[67]-84..1. A-L. 18[67-]83. 995 s. 2. M-Ö. 18[83-]84. 996 s. 2. uppl Upps 1961. 995, 998 s. [Faksimil; med Tillägg och rättelser ... Medd af C. M. Carlander.] — Kortfattad förteckning öfver de märkligaste arbetena i exegetisk, systematisk och historisk teologi inom svenska kyrkans litteratur [text; anon] (F Hammerich, Den kristna kyrkans historia, d 3, Sthlm 1880, s 526-528). - Upplysningar med anledning af en prof. Gustaf Retzius' uppsats i Aftonbladet. [Rubr.] Sthlm 1885. 6 s. [Undert.] — Register till årg. 1 — 10 [rubr; omsl: Almanack för alla. Tioårsregister] (1897—1906). Sthlm 1906. 35 s. [Anon.] [Utökad uppl:] ... årg 1 — 15 [rubr; omsl: Femtonårsregister] (1897 — 1911). 1911. 56 s. — Sveriges historia intill tjugonde seklet ... utg af E Hildebrand. Register. Sthlm 1910. (8), 181 s. — Redigerade i stor utsträckning de egna förlagsart o senare bl a P. F. Widmark [mil], Tysk-svensk ordbok, Sthlm 18[83-]89, s 657-1584 [föret; 1888-89].

Källor och litteratur

Källor o litt: Bouppteckn efter L, 1915-74-r II, SSA.

Bankoutsk.s utlåtande nr 13:53 1912 (Bih till riksdagens prot ... 1912, 8, 1912); I A Bonnier o A Hånell, Anteckn:ar om sv bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); K O Bonnier, Bonniers, 4 (1931); Carlander; K M:ts prop nr 37 1912 (Bih till riksdagens prot... 1912, 1:3, 1912); E H Lind, rec av L:s Sv boklex (Nord revy 1 maj 1884); art om L i NF, bd 9 (1885); S Rinman, Studier i sv bokhandel, Sv bokförläggarefören 1843-1887 (1951). - Nekr över L i Sv bokhandelstidn 1914, s 155.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Hjalmar Linnström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10750, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Rinman), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10750
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Hjalmar Linnström, urn:sbl:10750, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Rinman), hämtad 2024-04-19.