Meriter

2 Klein, Ernst Immanuel, son till K 1, f 24 dec 1887 i Sthlm, Mosaiska, d 30 april 1937 där, Osc (db för Danderyd). Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm vt 05, inskr vid UU 15 sept 05, studier i Berlin o Nancy, lär vid Brunnsviks folkhögsk 07—08, FK vid UU 15 april 09, anställd vid DN 1 juli 12—16, vid SvD 16—18 o 20—21, andre red för Afton-Tidn 18—20, amanuens vid NordM 1 sept 21, FL vid UU 28 maj 25, museilektor vid NordM 29, andre intendent 1 maj 32.

G 30 mars 12 i Sthlm, Jak, m Olga Margareta Louise Bodecker, f 16 juni 89 där, Jak o Joh, dtr till fabrikören Oskar Vincenzo Emilius B o Alexandra Regine Herreborg.

Biografi

Ernst K studerade nordiska, tyska o romanska språk i Uppsala o kompletterade dessa studier i Berlin o Nancy. Han ägnade sig i början åt journalistiken, först i DN o därefter i SvD. Till sistnämnda tidning återvände han efter att under två år ha varit andre redaktör o kulturchef i den liberala Afton-Tidningen, där Torsten Fogelqvist då var huvudredaktör. Som korrespondent bevakade han fredskonferensen i Paris 1919 o återvände från denna djupt skakad över Georges Clemenceaus oförsonliga inställning. Redan tidigare hade han uppmärksammats genom sina reportage från ryska revolutionen o finska inbördeskriget, vilka utgavs i bokform.

K:s huvudintresse även som tidningsman låg emellertid inom det kulturhistoriska området. Så tog han under sin tid i SvD initiativet till den av Bengt Thordeman ledda utgrävningen av den medeltida kungaborgen Alsnö hus i Mälaren. Mycket uppmärksamhet väckte hans idé att låta två arbetslösa män under några månader 19 leva stenåldersliv på Rockelstads ägor i Södermanland, ett företag som senare under namn av experimentell arkeologi vunnit efterföljd i Danmark. K uppehöll också en livlig kontakt med museimän o forskare av alla kategorier.

21 trädde K i Nordiska museets tjänst, där han till en början var verksam vid den lapska avdelningen. Han deltog även i museets fältforskningar, bl a i Östergötland. 23 företog han tillsammans med Gösta Selling en etnologisk undersökning av den svensktalande befolkningen på Runö i Estland. Det blev en expedition planerad o genomförd efter mönster av de forskningsresor som ännu vid denna tid företogs bland de s k naturfolken. Resultatet blev ett rikhaltigt material av föremål, uppmätningsritningar, fotografier o intervjuer, vilket redan påföljande år blev publicerat i ett särskilt arbete. Han experimenterade härunder också med filmning av olika avsnitt i folklivet o kom att inleda museets verksamhet på detta område.

Vid mitten av 20-talet blev K chef för programavdelningen på Skansen. Hans musikaliska begåvning o förmåga att levandegöra andra kulturmiljöer kom där till sin rätt, o han förstod att på åtskilliga sätt gjuta nytt liv i verksamheten. 29 utsågs han till chef för museets nyinrättade undervisningsavdelning, där han fick titeln museilektor. Han utförde här ett grundläggande arbete o vidgade väsentligt de tidigare bristfälliga kontakterna med skolan o med det frivilliga bildningsarbetet. Särskilt uppskattade blev de pedagogiska utställningar som han anordnade för att i lättillgänglig form sprida kunskap om museets samlingar. Han krönte denna verksamhet med det stora, översvallande rikt illustrerade arbetet Bilder ur Sveriges historia, som med rätta karakteriserats som ett pedagogiskt mästerstycke.

Under denna rent museala verksamhet försummade K inte sina vetenskapliga intressen. Redan 22 publicerade han i Fataburen den mönstergilla undersökningen Lapsk hornslöjd o nordiskt silversmide, som väckte till liv en diskussion som kan sägas ännu fortgå. Också i andra sammanhang var han före sin tid. Det har t ex framhållits, att han i Runöboken var den nordiske etnolog som "tidigast insåg att dräkten också kunde granskas i sitt sociala sammanhang o att den för bäraren hade en inre betydelse" (Lönnqvist).

K intresserade sig också för folkdansernas sv historia, där han lämnade klargörande bidrag. Framför allt kom han emellertid att ägna sig åt studiet av fiskets metoder, av båttyperna o fiskarbefolkningens bosättningsförhållanden. Han ägnade i detta syfte många somrars arbete åt resor i Östersjöns kustbygder o företog en vidsträckt europeisk studiefärd, som han skildrat i den fängslande boken Genom sju riken (33).

Som forskare var K uppslagsrik o hade en intuitiv känsla för var det relevanta källmaterialet stod att finna. Han hade lätt att i ord formulera sina iakttagelser. Men allt skulle gå raskt undan, o han hade stundom "svårare för den planmässighet o det tålamod som forskarkallet också kräver" (Svensson). Trots detta kom han att på åtskilliga områden göra viktiga insatser, som bidrog att hålla den vetenskapliga dialogen levande o föra forskningen framåt.

K var högt skattad bland kolleger o vänner. Med sin ovanliga färdighet som improvisatör, visdiktare o regissör kom han att spela en framträdande roll i denna krets o var där oersättlig. Men bakom glädjen fanns allvar, moraliskt mod att vara sig själv o djup känsla för andras öden.

Författare

Gösta Berg

Arkivuppgifter

K:s efterlämnade omfattande forskn:material i NordM. Brev från K i KB, NordM (60 st till K-E Forsslund) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Medaljonger. Gbg 1912. 117 s. — [Sagor, anon återgivna] ([Omsl:] Barnens stora julkalender [:3] : Tomtebobar-nen av E Beskow samt Sagor ur Tusen och en natt, Gbg (tr Upps) 1912, Tv-4:o, s 1—30). ¦—¦ Revolutionsdagar. Resebrev från Petro-grad. Sthlm 1917. XXII, 146 s. — Kung Sverkers stamgård återfunnen? En märklig serie fornfynd vid Alvastra (Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening, 1917, Linköping, s 3—7, 4 pl). — Sverkergården: ett primärt undersökningsre- sultat [sign] (ibid, s 19—21). — Vita och röda. En bok om sista finska kriget. Sthlm 1918. 226 s. 2. uppl s å. 3. uppl 1919. 219 s.

— Stenåldersliv. Sthlm 1920. 115 s, 31 pl-bl. (Konst- och kulturhistoriskt bibliotek, 3.) Övers: Het leven in het steentijdperk. Amsterdam 1924. 197 s.—¦ Några svenska slaktriter (Föreningen för svensk kulturhistoria. Böcker, n:o 2: Etnologiska studier tillägnade Nils Edvard Hammarstedt . . ., Sthlm 1921, s 57—68). — Uppland, utg av Sv turistfören. Sthlm 1922. VIII, 200 s, 3 kartor. [Föret.] (STF:s resehandböcker, 28.) — Estlandssvenskarna (Utlandssvenska avdelningen. Vägledning. Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, Gbg 1923, s 19 f; Ny, tillök uppl s å, s 38—42). — Södermanland ... Sthlm 1924. V, 199 s, 1 karta. (STF:s resehandb, 30.) — Runö. Folklivet i ett gammalsvenskt samhälle. Upps (tr Sthlm) 1924. 4:o. 416 s, 4 pl. (Nordiska museet.) — Schweden (Skandinavien . . . Baukunst, Landschaft und Volksle-ben, Berlin 1924, 4:o, s XV—XXIV). Fr uppl: La Suéde [anon] (Les pays scandinaves, Paris [1924], 4:o, s XV—XXIV). — Vid Mälaren. Drottningholm — Sigtuna — Sko —¦ Gripsholm — Strängnäs. Utg av Sv turistfören. Sthlm 1924. 23 s. [Omsl.] (Svenska turistområden, 3.) — Siljansbygden. Leksand ¦—-Rättvik — Mora —- Orsa. Utg . . . Sthlm 1925. 24 s. [Omsl.] (Ibid, 4.) — Silvret på lappdräkterna (Från Nordiska museets samlingar, bilder och studier tillägnade Gustaf Upmark . . ., Sthlm 1925, Fol, s 42—44). — Hängningsoffer i Gamla Uppsala (Fornv, 1925, Sthlm, s 394—397). — Nyckelharpor [sign] (Uppland i Nordiska museet och Upplandsmuseet i Upsala, Sthlm 1926, 4:o, s 73—• 76). — Bröllopsstänger [sign] (ibid, s 81). —¦ Roslagens storbåtar [sign] (ibid, s 101—104).

— Minnen av svensk fattigvård i Nordiska museets samlingar (Tidskrift för fattigvård och annan hjälpverksamhet, 1926, Sthlm, s 209—217). — "Dyngbröllopet" vid Haneberg (Folkminnen och folktankar, populärvetensk tidskr red av C. W. von Sydow o H. Celander, bd 13, 1926, Gbg, s 1—14). — "Folkdans" och folklig dans (Hävd och hembygd, Sv fornminnesföreningens årsskrift, [årg 2,] 1927, Sthlm (tr Norrköping), s 19—35). — Runöbornas säljakt (ibid, s 64—75; sign, tills med J Österman). —• Två nya jämtlandslapska byggnader på Skansen (Heimbygdas tidskrift, 1: Fornvårdaren, bd [3 = årg 1928—1929, enl häftesomsl bd 2, h 2—3] : Jämtländska studier. Festskrift till Eric Festin .. ., Östersund (tr Upps) 1928, s 231—238). ¦— Rackargöra (Nordiskt folkminne, studier tillägnade C. W. von Sydow . . ., Sthlm (tr Halmstad) 1928, 4:o, s 186—194). — [Bildtexter] (Det nya Estland, dess land, folk och kultur, Sthlm 1928, s 170—187). — Operabalett och folkdans (OoB, 1928, Sthlm, 4:o, s 65—78). — Svenska folket i arbete och viia. Sthlm 1929. 14 s. (Text till Sv turistföreningens skioptikonbilder utförda å planfilm (cel- lophanbilder). 4.) -— Svenska forn- och kulturminnesmärken. Sthlm 1929. 19 s. (Ibid, 5.) — Judiska sagor. Valda och tolkade. Sthlm (tr Upps) 1929. 304 s. (Judiska litteratursamfundets skriftserie, d 9.) — Skinnkompassen (Studier och uppsatser tillägnade Otto Andersson .. ., Abo 1929, s 192—197). — Gammalsvenskby och svenskheten (SvT, 1929, Sthlm, s 601—614). — Svenska allmogebåtar. En kulturhistorisk uppgift för seglar-folket (Svenska kryssarklubbens . . . årsskrift

1929, Sthlm, s 260—268). — Ur hantverkets historia [1—3] (Svenska journalen, 1929, Sthlm, 4:o, nr 41, s 9, 46, s 9, 48, s 9). — Fiskaren i vintertid (ibid, 1930, nr 11, s 11— 13, 29, 31). — Skansen. Kort vägledning under rundvandring. Sthlm 1930. 32 s, 1 kartbl. [Föret.] [2., kompletterade uppl] 1932. 3. uppl 1936. 35 s. 4. uppl 1937. 36 s. Övers: Skansen. A short guide for the visitor. Sthlm

1930. 29 s, 1 kartbl. [Anon.] Nya tr: 1932 [omsl tr 1931]. 31 s. 1934. 32 s. 1935. 34 s. 5. ed [!]:.. . rev and transl into English by G Broman. 1937. 35 s. Skansen. Kurzer Wegweiser fur eine Rundwanderung. Sthlm 1930. 32 s, 1 karta. [Anon.] 2. Aufl 1935. 36 s. 3. Aufl 1938. 39 s. Skansen. Guide som-maire pour le visiteur. Sthlm 1933. 37 s, 1 karta. [Föret.] — Från Linnés och Lovisa Ulrikas tid. Kort vägledning för besök i kulturhistorisk utställning anordnad av Kungl. livrustkammaren, Nationalmuseum, Nordiska museet och Statens historiska museum ... i Nordiska museet, Stockholm. April—juni 1930. 40 s. [Anon.] •— Hembygdsarbetets uppgifter i våra dagars Sverige. Erfarenheter och synpunkter från sommarens hembygdsmöte (Svenskt turistväsen. Meddelanden från Sv turistföreningens arbetsfält, 1930, Sthlm, 4:o, s 169—174). —¦ Nordiska museet — svenska folkets egendom. Ett femtioårsminne (NT ... utg av Letterstedtska fören, 1930, Sthlm, s 81—103). — Historisk allmänbildning (Bokstugan. Studiecirklarnas tidskr, 1930, Djursholm (tr Sthlm), s 7—12). — Studiecirkelarbete i förening med museibesök och exkursioner. Radioföredrag (ibid, s 202— 208). ¦—; Der Ritus des Tötens bei den nor-dischen Völkern (Archiv fur Religionswissen-schaft, Bd 28, Leipzig und Berlin 1930, s 166—184). —- Vårt äldsta näringsfång. Några drag ur den svenska säljakten (Svenska kulturbilder under red av S Erixon o S Wallin, bd 2 = d 3 o 4, Sthlm 1930, 4:o, s 131— 152). —¦ Matts Holmers. Fiskardräng — "ostindisk capitain" — godsägare i Roslagen (ibid, bd 4 = d 7 o 8, 1931, s 65—90). — Notdragning (ibid, bd 5 = d 9 o 10, 1931, s 255—276). — Från sten till stål. De viktigaste svenska redskapen från stenåldern till våra dagar. Kulturhistorisk utställning i pedagogiskt syfte anordnad i Nordiska museet mars—maj 1931 ... Sthlm 1931. 19 s. [Anon.] — Rural museums in Sweden. (Read at the Cardiff conference, June, 1930.) (The museums journal, vol 30, 1930—31, London, s 257—262 [nr 7, 1931]). — Bilder ur Sveriges historia. Svensk kultur från urtid till nutid. D 1—2. Sthlm 1931—32. 4:o. VIII, IV, 448 s. — Sverigekarta i bilder. Beskrivande text. Sthlm 1932. 64 s. 2. uppl 1948. 51 s. — Herremannen som jaktmagiker. Ett stycke svensk 1700-taIskultur (Gustavianskt. Studier kring den gustavianska tidens kulturhistoria tillägnade Sigurd Wallin . . ., Sthlm 1932, s 382—396). — Genom sju riken. Sthlm 1933. 199 s, 46 pl-bl. — Medeltida liv i fest och vardag. Sthlm 1933. 141 s. ([Omsl:] Vår underbara värld, 5.) Övers: Middelalder Billeder. Khvn 1937. 143 s. (Viden og Virke [:18].) —• De klinkbyggda allmogebåtarna på nordiskt område (Nordisk kultur, 16: Handel och samfärdsel, Sthlm ... (tr Khvn) 1933, 4:o, s 301—322). — Dans i Sverige (ibid, 24: A. Idrott och lek. B. Dans, tr Oslo 1933, s 109—129). — Gottlieb Klein, ett femtioårsminne (Judisk tidskrift, 1933, Sthlm, s 234— 239, även sep, 6 s; omtr i Församlingsblad för Mosaiska förs i Stockholm, 1952, Sthlm, nr 1, s 4—8). — Bilder ur Sveriges historia. Ser. 1—3: 2. Sthlm 1933— 34. [Text.] 1. Forntiden. Tr Karlskrona 1933. 22 s. 2. Medeltiden. 1933. 15 s. 3. Nya tiden, avd 1—2. 1933—34. 23, 27 s. — Gotländska fiskebåtar. Några bilder och huvuddrag (Ymer, 1933, Sthlm 19 [33—] 34, 4:o, s 353— 356; även i sep tr av h 2—3: Gotlandica, till Nils Lithberg den 3 aug. 1933, Visby (tr Sthlm) 1933, 4:o, s 213—216). — Efter Ha-zeliusjubiléet. Några reflexioner . . . (Svensk hembygdstidning, 1934, Lidköping, s 21—24).

— Svenska vildar. Vardagsäventyr under stenåldern. Sthlm 1935. 153 s. ([Omsl:] Vår underbara värld, 15.) •— Handledning vid några lektioner i Nordiska museet och Liv-rustkammaren. Sthlm 1935. 31 s. — Med res-vagn och rissla. Svenska turistföreningens och Nordiska museets utställning av äldre tiders reseliv i Nordiska museet febr.—mars 1935. Sthlm 1935. 7 s. — Fiske (Vår hembygd, dess historia och hur den utforskas, av J Sahlgren, N Ahnlund m. fl., Sthlm 1935, s 206—220).

— Primitivt fiske i våra dagars Sverige (ur ett föredrag . ..) (Stockholms sportfiskeklubb. Årsbok 1935, Sthlm 1934, s 29—41). — Stenåldersboplatser. Sthlm 1936 [omsl tr 1937]. 32 s. (Arbetsskolans bibliotek, 5.) —¦ Svenska båtar (Segel och motor, 1936, 4:o, Sthlm, nr 1, s 22—26). — Råsegelsekor och deras manövrering (ibid, nr 5, s 30—35). —- Om polskedanser (Sv kulturbilder, N F, bd 5 = d 9 o 10, 1937, s 269—288). — Gamla knep och nya konster. En historia om säljakt (Svenskt scoutliv 1937, Sthlm, s 81—85). — Texter till F Bobergs Svenska bilder i Vårt hem 1925; artiklar i Bonniers konversationslexikon, 4— 12, 1924—28, o NF, 3. uppl, bd 7, 1927, 11, 1929, 14, 1931, 16—20, 1932—34; bidrag i bl a STFÅ 1914, 1916, 1921—22, 1926, 1928—29, 1932, 1935, Rig 1921, 1934, 1936—37, Fataburen 1922—23, 1926—29, Studiekamraten 1923—25, 1930, 1932—33, Skansens nyheter 1931—33, samt rec, även i bl a Biblioteksbladet 1924, NT 1926, 1929, 1932, Tidskr för fattigvård . . . 1935; allt Sthlm. Medarb i DN 1911—16, SvD 1916— 18 o senare samt Afton-tidningen 1918—20 (andre red).

översatt: I Goldziher, Tradition och dogm, föredrag hållet i Stockholms synagoga andra nyårsdagen, den 3 oktober 1913, Sthlm 1913, 29 s; Den stora tiden och de små människorna. Civila brev från galiziska flyktingar saml o övers, Sthlm 1916, 99 s (Från kriget, 6); G Meyrink, "Golem", roman, Sthlm 1916, 366 s; A Schnitzler, Doktor Gräsler, badläkare, Sthlm 1917, 239 s; J D. Whjting, Sama-ritanernas påskfest i ord och bild, bibliska blodsoffer i våra dagar, Sthlm [1917], 4:o, 55 s, 80 pl; G Meyrink, Valborgsmässa, roman, Sthlm (tr Upps) 1919, 243 s (Det bästa, 4); Israels nutid och framtid. Valda essayer av samtida judiska tänkare, Sthlm 1921, 246 s, 1 pl (Judiska litteratursamfundets skriftserie, 2); I Elbogen, Judarnas historia från den judiska statens undergång till våra dagar, Sthlm 1922, 162 s (ibid, 4); [AR Le Sage,] Arle-quin, konung av Serendib. Skådespel i tre akter av m. Le S** . . . Uppfört på Skansens vårfest år 1924, Sthlm 1924, 39 s (anon); J G. Frazer, Den gyllne grenen, studier i magi och religion, d 1—2, Sthlm 1925, 883 s, 1 pl; S Erixon, Skansens kulturgeschichtliche Ab-teilung. Fuhrer, Sthlm 1925, 195 s, 1 karta (föret), 2. Aufl 1928, 213 s; F Griese, Vinter. Roman, Sthlm 1929, 334 s.

Redigerat: Hävd och hembygd. Svenska fornminnesföreningens årsskrift. [Årg 1—2,] Sthlm 1923, Sthlm (tr Norrköping) 1927.

Källor och litteratur

Källor o litt: Ansökn:handl:ar i NordM.

A Ahlberg, Brunnsviks folkhögskolas hist, 2 (1956); S Erixon, E K (Rig 1937); L Kihl-berg, DN o demokratins genombrott, 2 (1960); A Lindblom, Utsikt från Skansen (1954); B Lönnqvist, Etnologisk dräktforskn i nutiden (By o bygd 1973); S Svensson, E K (Fataburen 1938); J Torbacke, Journalistik på osäkra villkor. Den liberala Afton-Tidn o dess föregångare (1966). -—• I Anderson, Sv Dagbkshist, 1 (1960), 246, 261.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst I Klein, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11573, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11573
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst I Klein, urn:sbl:11573, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-19.