Meriter

Kruse, John Erik, f 13 okt 1865 i Malmö, Caroli, d 15 juli 1914 i Djursholm. Föräldrar: handl Lorentz Edvard K o Maria Benedicta Anna Flensburg. Mogenhetsex vid h a l i Malmö vt 83, inskr vid LU 19 sept 83, FK 14 dec 86, eo amanuens vid LU:s konstmus 11 maj 92, FL 13 maj 93, disp 5 okt 95, eo amanuens vid NM 7 febr 96, FD vid LU 31 maj 97, bibliotekarie vid FrKA ht 99, ord amanuens o förest för NM:s handteckn- o gravyravd:ar 25 aug 00—1 juli 12.

G 17 mars 99 i Malmö, S:t Petri, m Hilda Elvira (Vivi) Bergh, f 5 maj 72 där, ibid, d 13 febr 66 i Danderyd, Sth, dtr till handl Peter B o Kristina Charlotta Kock.

Biografi

Vid Lunds univ studerade John K främst estetik med litteratur- o konsthistoria, från 1890 med Henrik Schück som lärare. Han disputerade 95 på avh Hedvig Charlotta Nordenflycht o erbjöds docentur men avböjde, då museibanan syntes honom mer lockande. Sina litterära intressen övergav han dock aldrig helt. Genom sin vän Karl Wåhlin blev han medarbetare i tidskriften Ord och Bild, där han bl a skrev om Oscar Levertin (06).

Vid NM, där K utnämnts till ordinarie amanuens 00, förordnades han till föreståndare för handtecknings- o gravyrsamlingama o nedlade ett stort arbete på dessa samlingars tillväxt, vård, vetenskapliga bearbetande o popularisering. För inköpen var han beroende av museets dåv lekmannanämnd, som emellertid inte visade särskilt stort intresse för konst, som förvarades i portföljer. K fick därför ofta lita till enskilda donatorer. Gauffin uppger, att K varje år fick gå med tiggarlista under armen med sitt eget namn överst. Efter mönster från Berlin lät K montera äldre värdefulla handteckningar, som han förvarade i starka portföljer. Han ordnade instruktiva tillfälliga utställningar i den s k gravyrsalen, den första 01 med nymonterade italienska blad. Genom olika tidskriftsuppsatser och tidningsnotiser arbetade han för att göra samlingarna kända o tog på ett föredömligt sätt hand om besökarna i gravyrsalen. Hans insatser för museets popularisering gällde inte bara hans eget samlingsområde. Tillsammans med Carl G Laurin m fl ordnade han t ex redan 98 söndagsvisningar för arbetare. Gauffin kallar honom också i en tidningsnekrolog för kulturspridare.

På egen begäran erhöll K från 1 juli 12 avsked från sin tjänst för att mera helt kunna ägna sig åt vetenskapliga o litterära sysselsättningar. Han kvarstod dock i ledningen för Föreningen för grafisk konst, där han 04 blivit sekreterare o från 13 även ordf. När Föreningen NM:s vänner konstituerades 11, kallades han att tillsammans med kronprinsen o Thorsten Laurin utgöra föreningens styrelse.

K:s författarskap kom efter hans anställning vid NM att främst ägnas konsten. Hans första större arbete gällde texten till bildverket Från den retrospektiva konstutställningen i Sthlm 1898 (99), följt 01 av en monografi över Petter Gabriel Wickenberg. Över Carl Larsson, hans närmaste vän bland konstnärerna, skrev han den första mer omfattande biografin. Material ur museets teckningssamlingar publicerade han 05—07 i bildverket Teckningar ur Nationalmuseum, där olika häften ägnades Rembrandt o Sergel.

Rembrandt blev framför allt föremål för K:s forskning. Redan 01 redogjorde han i NT för Rembrandt-forskningen under de senaste åren. En biografi kom 07 följd 12 av boken Rembrandts färger. Under sina sista år arbetade han med en kritisk genomgång av Rembrandts arbeten i NM, som först 20 publicerades av prof Carl Neumann i Heidelberg, följd av en sv upplaga 21. Genom hans makas försorg utgavs slutligen 23 en samling av K:s efterlämnade essayer om Rembrandt.

K beskrives som en spenslig man med en smittande stilla arbetsglädje. Han var musikalisk o spelade gärna piano i sitt hem villa Rosentorp i Djursholm. "I hans utsökt fina väsen låg något av 'noli me tangere', en skygg rädsla för offentligheten" (Gauffin).

Författare

Boo von Malmborg

Arkivuppgifter

K:s papper huvudsakl i NM. Kusinen Mathilda Mallings brev till K i hennes saml LUB. Några brev från K i KB (bl a till O Levertin o K Warburg) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vita metrica S. Birgitta: (LUÅ, T 28, 1891—1892, Lund 1892, 4:o, afd 1:4, s 1—28; även sep = Meddelanden från det literaturhistoriska seminariet i Lund . . ., 1). —• Hedvig Charlotta Nordenflycht. Ett skaldinne-porträtt från Sveriges rococo-tid. Akad afh. Lund 1895. VII, 415 s, 3 pl. — Till J. P. E. Hartmann. [Dikt.] Lund 1894. (4) s. [Undert.] •—A propos två handteckningar af Salvator Rosa, i Nationalmuseum (Julstjernan, Palettskraps julnummer,

1896, Sthlm, fol, s 16—18). — Litteratur und Kunst (STF:s resehandböcker, 6: Schweden, Sthlm 1897, s XXVII—XXXVII; 2. uppl 1900, s 59—72). — [Rec av Om drottning Kristinas tavelgalleri . . ., 1896] (HT, årg 17,

1897, Sthlm, s 11—17). — Några nya Nor-denflychtiana (Samlaren, årg 18, 1897, Upsala, s 102—155; även sep, 54 s). —¦ St. Knutsgillet i Malmö från medeltiden till början af 1700-talet. Kulturhistorisk studie (Meddelanden från Svenska slöjdföreningen, årg 25, 1897, Sthlm, s 5—46). — Nationalmuseum (Stockholm, Sveriges hufvudstad . . ., utg E. W. Dahlgren, Sthlm 1897, 4:o, s 416— 423, pl 156—160). — Nationalmuseum (I Rée, Resehandbok öfver Stockholm och om-gifningar, Sthlm 1897, s 32—45). — Notice & bibliographie des musées d'art de Suéde (Le bibliogiraphe möderne, année 1, 1897, Paris (tr Besancon), s 16—26; även sep, 11 s). —• Från den retrospektiva konstutställningen i Stockholm 1898. Sthlm 1899. 4:o. 24 s, 40 pl. — S:t Knutsgillet i Malmö. Kulturhistoriska bidrag till dess 60-åriga historia. Sthlm 1898. 91 s. •— Burmeisterska salen i Visby (Medd fr Sv slöjdfören, 27, 1899, s 5— 26). — Die neuere kunsthistorische Litteratur in Schweden (Offizieller Bericht iiber die Verhandlungen des kunsthistorischen Kon-gresses in Amsterdam 1898, Niirnberg 1899, s 52-—60). — Midsommar i Rom, ett dagboksblad (Jul, utg af Konstnärsklubben, årg 13, 1900, Sthlm. fol, s [13 f]). — Gustaf Upmark t (TT, årg 13, 1900, Sthlm, 4:o, allm afd, s 147 f). — Petter Gabriel Wickenberg 1812— 1846. Ett konstnärsporträtt. Sthlm 1901. Fol. 68 s. (Sveriges allmänna konstförenings album, 10.) — [Rec av O Granberg, Allart van Everdingen . . ., 1902] (Kunstchronik, Jahrg 14, 1902—1903, Leipzig, sp 321—324). — Uber einige Kunstlerlexika (ibid, 15, 1903— 1904, sp 534—544). ¦— Die Versteigerung von Dublett-Kupferstichen des Nationalmuseums zu Stockholm (Der Kunstmarkt, Jahrg 1, 1903—1904, Leipzig, 4:o, s 51 f). — Bland jämtar och jämtskor. Några dagar i Östersund och på Frösön (STFÅ, årg 18, 1903, Sthlm, s 81—95). —¦ t Gustaf Upmark (Meddelanden från Föreningen för grafisk konst, bd 4, Sthlm 1904, s [3—9], 1 portr). — Planschverksamheten i Nationalmuseum [sign] (ibid, s 67—78). — Smärre meddelanden [anon] (ibid, s 79—89). — Lorens Edvard Kruse f. 18 9/1 30, t 19 25/11 04. [Omsl.] Sthlm 1904. (3) s. [Dikt undert John.] — Förteckning öfver i Nationalmuseum utställda grafiska blad af moderna utländska konstnärer 1905. Sthlm 1905. 15 s. [Anon.] — Amsterdamermästaren ("Meister des Haus-Buches"), en gravör från 1400-talets slut (Studier tillägnade Henrik Schiick på hans femtioårsdag . . ., Sthlm 1905, 4:o, s 1—25). — [Rec av G Upmark, Svensk byggnadskonst 1530—1760, 1904] (Svenska slöjdföreningens tidskrift, årg 1, 1905, Sthlm, [nr 2,] s 23—25). — Märkliga konstblad införlivade med Nationalmusei gravyrsamling anno 1905 (Nornan, årg 33, 1906, Sthlm 1905, s 111—145, 11 pl). — Carl Larsson als Maler, Zeichner und Graphiker (Die graphi-schen Kiinste, Jahrg 28, 1905, Wien, fol, s 53—77, 7 pl; sv övers Sthlm 1906, 35 s). — Das graphische Werk Carl Larssons (Mitthei-lungen der Gesellschaft fiir vervielfältigende Kunst, Jahrg 32, 1905, Wien, s 54—57). — Rembrandt. Hans konst och lif. Teckning i korta drag. Sthlm 1907. 151 s. ([Omsl:] Konstens stormän, 1.) — Burmeisterska huset i Visby (Idun, årg 20, 1907, Sthlm, fol, s 44 f, 56 f, 68 f). — En Homeros af Rembrandt i Nationalmuseum (Arktos, årg 2, 1909, Sthlm, 4:o, s 67—74; omtr i Rembrandt . . ., 1923, se nedan; tysk övers i Oud-Holland, Jaarg 27, 1909, Amsterdam, 4:o, s 221—228, 3 pl). — En svensk konstnär-filosof [R Bergh] (ibid, s 137 f). — [Rec av J Roosval, Legender och symboler i Uppsala domkyrkas koromgång, 1908] (ibid, s 189 f). — Rembrandt (Gleerupska biblioteket. Naturen och människolivet . . ., 1: Världshistorien . . ., bd 3, Lund 1910, s 145—205; [ny uppl] 1921. — Fyra etsningar af Zorn. Med några inledningsord om Zorns konst (Konst och konstnärer, årg 1, 1910, Sthlm, 4:o, s 13—21). — [Rec av A Gauffin, Ferdinand Fagerlin 1825—1907, 1910] (ibid, s 35 f). — Nypublicerade Rembrandtteck-ningar (ibid, 2, 1911, s 25—30). — Några ord om fantasin och Rembrandts Claudius Civilis (Bonniers månadshäften, årg 5, 1911, Sthlm, s 255—263; omtr i Rembrandt..., 1923, se nedan). •— Reinhold Norstedt f [dikt] (Konst, årg 1, 1911—1912, Sthlm, 4:o, s 45). —• Rembrandts färger. Sthlm

1912. 4:o. IV, 50 s, 76 pl. [Övers:] Die Far-ben Rembrandts. Sthlm 1912. 4:o. IV, 57 s, 75 pl. — Oliver och björkar (Idun, årg 27,

1913, Sthlm, fol, s 337). — Ausstellungen. Stockholm (Mitth der Gesellsch fiir verviel-fält Kiinste, 40, 1913, s 16—20). — t Mårten Sondén (Medd fr Fören för grafisk konst, 5, Sthlm 1916, s 1—9). — Die Zeichnungen Rembrandts und seiner Schule in National-Museum zu Stockholm. Aus dem Nachlass Kruses hrsg von C Neumann . . . Haag 1920. Fol. XI, 100 s, 100 pl. (Veröffentlichungen der schwedischen Gesellschaft fiir graphische Kunst.) Övers Sthlm 1921, fol, VIII, 64 s. — Rembrandt. Essayer. Sthlm 1923. 121 s. — Artiklar om svenska konstnärer i Allgemeines Lexikon der bildender Kiinstler . . ., Bd 1, Leipzig 1907, 4:o. Uppg om verksamheten vid handtecknings- o gravyrsaml 1900-—10 i Medd fr NM nr 24—35, Sthlm 1901—11. — Bidrag i OoB, årg 5—7, 1896—1898, 9—11, 1900—1902, 14—15, 1905—1906, 17—23, 1908—1914, Sthlm, 4:o, NT, N F, årg 9, 1896, 14, 1901, 17, 1904, 24—25, 1911— 1912, Sthlm, samt i dagspressen. Tills med G Göthe anon utg: Förteckning öfver oljefärgstaflor samt målningar i kritor och vattenfärg i National-museum, 16. uppl 1896, Notice déscriptive des tableaux du Musée national de Stockholm, P 1, 2.—3. éd o suppl 1900—10, Förteckning över skulpturarbeten i Nationalmuseum, 10.—13. uppl 1901—11.

Redigerat: Svenskt porträttgalleri. D 20. Arkitekter, bildhuggare, målare, tecknare, grafiker, mönsterritare och konstindustrialister. Sthlm 1901. IX, 186 s. — Meddelanden från Föreningen för grafisk konst, bd 4. Sthlm 1904. IV, 119 s, 6 portr. — Föreningen för grafisk konst, 1905—1907 års blad. Sthlm 1905—07. 4, 4, 5 pl. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Museiprot o NM:s nämnds prot 1896—1912, NM; FrKA:s prot 1899, FrKA.

A Gauffin, J K, minnesord vid Fören för grafisk konsts årsmöte 1914 (Medd från Fören för grafisk konst 1916; delvis tr även i OoB 1915); inbjudn till fil drspromotionen vid LU 31 maj 1897 (1897); Meddel från NM. Statens konstsamL-.ars tillväxt o förvaltn 1900—12 (1901—13).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John E Kruse, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11815, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11815
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John E Kruse, urn:sbl:11815, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-18.