Josef P Jonsson

Född:1887-06-21 – Enköpings församling, Uppsala län
Död:1969-05-09 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län

Tonsättare


Band 20 (1973-1975), sida 387.

Meriter

Jonsson, Josef Petrus, f 21 juni 1887 i Enköping, d 9 maj 1969 i Norrköping. Föräldrar: predikanten o gårdsägaren Per Edvard J o Anna Amalia Åberg. Pianostudier i Norrköping 97—00, lär i pianospeln där från 05, studier i harmonilära o instrumentation 09 o 15, musikanmälare i Östergötlands folkblad 22—66, medarb i Vår sång 34—45. Statens tonsättarstipendier 17—21, 25, 27, 40 o 44—69, Litt et art 37, LMA 38.

G 1) 7 juni 36 i Norrköping m Emy Alfrida Bentzer, d 3 okt 87 i Sthlm, Hedv El, y 8 mars 40 i Norrköping, dtr till ing Alfred B o Emmy Sofia Sandman; 2) 28 juni 41 i Sthlm, Engelbr (enl vb för Hedvigs förs, Norrköping), m Ruth Katarina Ekelund, f 28 febr 96 i Norrköping, dtr till fabrikören Herman August E o Hilma Österblom.

Biografi

Josef J drabbades i sin tidigaste barndom av polio med kronisk förlamning i benen — ett svårt handikapp som hindrade honom från regelrätt skolgång. Efter en tids privatläsning i hemmet genomgick han dock den då sexåriga små- och folkskolan. De första musikaliska intrycken fick han i hemmet, där man sjöng religiösa sånger. Båda föräldrarna hade i ungdomen medverkat i en blandad kör. Vid tio års ålder började J få undervisning i pianospelning av en kusin från USA, och då denne efter 2 1/2 år återvände dit, fortsatte han på egen hand. Då hans tre år äldre bror Seth tog organist-, kantors- och lärarexamen, fick J impuls till en studieplan i pianospelning, som med utgångspunkt från barockmusiken och wienklassikerna byggde vidare på bl a Hugo Wolf och Max Reger. Genom jämnåriga, som studerade i Tyskland, fick han moderna litteraturanvisningar, varigenom han kunde fullfölja studierna i kontrapunkt och komposition. Dessa studier hade han avslutat, då Norrköpings orkesterförening 1914 började sin verksamhet som statsunderstödd orkester under Ivar Hellmans ledning.

Hellman blev J:s lärare i instrumenta- tion, och i maj 1915 fick J:s första orkestersvit sin urpremiär i Norrköping. Sedan följde kompositioner slag i slag. Kör- och orkesterverket Korallrevet fick sin urpremiär i en av Operans symfonikonserter 1918. 1936 uruppfördes Missa Solemnis av Musikaliska sällskapet och Konsertföreningen under ledning av David Åhlén. Samme dirigent och samma körsällskap uppförde verket 1937 tillsammans med Norrköpingsorkestern. Tidiga förbindelser, främst med prof Bror Beckman, ledde till värdefulla kontakter med Wilhelm Stenhammar och Ture Rangström under den tid de båda var verksamma i Gbg. Den förre framförde där t ex första orkestersviten, och Rangström ledde urpremiären på symfonin Nordland 1923. Många av J:s verk är även uppförda i radio.

J:s musikskapande präglas av gedigenhet och djupt allvar. Hans stil är genomgående bestämd av traditionella klassiska formelement och den sena romantikens klangideal, dock utan anknytning till någon national-romantisk riktning. Han avstod helt från nordiskt tonfall eller nordisk kolorit. Han avstod också från att ansluta sig till eller ens snegla åt samtida moderiktningar inom musiken. Hans produktion omfattar ett stort antal musikaliska genrer. Ren instrumentalmusik är företrädd i de fyra symfonierna, tre sviter (två för orkester, en för blåsare och slagverk), en violinkonsert, några kompositioner i anknytning till visa eller koral, enstaka fristående orkesterverk samt ett mindre antal smärre stycken för piano, orgel eller liten besättning. Bland dessa kompositioner intog de symfoniska verken och sviterna till en början en framskjuten plats för att senare försvinna från repertoaren — Norrköpings orkesterförening utgör därvid ett undantag.

Den övervägande delen av J:s verk utgörs av vokalkompositioner med Missa Solemnis för kör, orkester och orgel (1936) som främsta arbete. Även den symfoniska dikten Korallrevet (1915) och melodramerna En spelmans jordafärd (1926) och Omkring tiggarn från Luossa (1937) har rönt uppskattning. Vidare kan nämnas manskörballaden Herr Sten (1926) och Mitt land (1945), ett tiotal kantater med anledning av lokala jubileer och ett stort antal finstämda sånger och sångcykler med piano eller orkester, av vilka företrädesvis sångerna med religiöst innehåll — op 24 och op 42 — på 1920-, 30- och 40-talen sänts i radio. Av vokalverken med orkester har särskilt op 14, nr 1, op 16, nr 2 och op 26, nr 2 och 3 upprepade gånger uppförts i landets konsertinstitutioner, främst i Norrköpings orkesterförening, som uruppfört de flesta av J:s verk samt vårdat sig om förnyade uppföranden under hans livstid och efter hans död.

Författare

Gisela Luttu



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av J:s kompositioner i handskr i hemmet o i STIM:s bibi. Brev o dagböcker i hemmet.

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck och handskrift: Orkesterverk: Op 15b Kammarsymfoni [d] (1918— 20, uppf 1946; även som pianokvintett); op 23 Symfoni nr 1 Nordland (1922, uppf 1924); op 34 Symfoni nr 2 [d] (1930, uppf 1931); op 50 Symfoni nr 3 [c] (1947); op 12 Konsertuvertyr [B] (1916); op 28 Festuvertyr [Ess] (1925); Preludio solenne för stråkork o ad lib orgel eller harmonium (1935); op 43 Fantasi-uvertyr (1939); Preludio meditativo för stråkork (även orgelsolo) (omkr 1940); op 58 Festligt förspel för orkester. Till Norrköpings orkesterförenings 50-årsjubileum (1962); op 9 Orkestersvit nr 1 (1915); op 27 Orkestersvit nr 2 (1925); op 39 Musikaliska vignetter, svit för stråkkvartett eller stråkork o orgel (1936); op 44 Julrapsodi för orkester (1940); op 45 Via dolorosa. Meditation över påskkoraler, svit för stråkork (1942); op 53 Svit för blåsinstrument och slagverk (1950); op 7 nr 1 Barcarolle (1913); Meditation, ur op 13, för liten orkester (omkr 1914); En liten gratulationsmenuett för liten ork (även salongsork eller stråkork) (1940); op 51b Tema med variationer för stråkork (omkr 1940); op 40 Romans för violin och ork (1937); op 56 Violinkonsert (1959); op 10 Korallrevet. Symfonisk dikt för barytonsolo, bl kör o ork (1915) Klaverutdrag Sthlm (tr Leipzig) [1919]; op 30 Herr Sten. Ballad för manskör o ork (1926); op 37 Missa Solemnis för bl kör, ork o orgel (uppf 1936). Körpar-titur Sthlm 1936. Klaverutdrag Sthlm 1938; op 49 Mitt land. För tenorsolo, manskör o ork (1944); op 32 En spelmans jordafärd (Dan Andersson). Melodram till ork (1926), Klaverutdrag tr Sthlm (tr Kvhn) 1932; op 41 Omkring tiggarn från Luossa (dens). Melodram till ork (1937). Klaverutdrag tr Sthlm (tr Khvn) 1938. — Instrumentalstycken för piano, orgel, duo m m: Op 1 Tre pianostycken: Elegie, Capriccio, Fantasistycke; op 2 Ballad för piano; op 3 En saga om havet; op 4 Elegisk fantasi för violin och piano; op 5 Sonat (en sats) för piano; op 6 Preludium och fuga för orgel; op 7: 1 Barcarol för piano (även orkestrerad); op 7: 2 Vision; op 13 Suite för piano (tre satser) : Preludium, Meditation, Humoresk; op 51 Tema med variationer och fuga för orgel (1955); op 57: 1 Preludium över två teman ur "Pfingstsequenz från c:a 1020" hämtade ur A Scherings verk "Musikgeschichte in Bei-spielen" för orgel solo; op 57: 2 Koralförspel över sv psalmen 144 (I himmelen, i himme-len); utan opustal: Fantasia elegiaco för viola och piano; En liten gratulationsmenuett för piano solo eller pianotrio (vin, vlc, pno); Postludium funebre över sv psalmen 549 för orgel. Sthlm 1955; Preludio meditativo för orgel (1949). — Solosånger med orkester eller piano: Op 8: 1 Flyg, svarta svan (Hj Procopé); op 8: 2 O, bleknande vårkvälls stillhet (J Tegengren); op 8: 3 Vindstilla (A Mörne); op 11: 1 Ballad. (Stolts Adelin) (K A Melin) (1915; opusnr enligt ms; jfr följande); op 11 [jfr föregående] Västkust (G Ullman): 1 Havet. Sthlm [1924], 2 Ödevik, 3 Skymningssång; op 14 Två sånger med ork eller piano: 1 Sången (J Tegengren), 2 Sång över gravar (B Malmberg), uppf 1920; op 16 Tre visor (E Kléen). Sthlm [1920]: 1 Jungfru Margits vårvisa, 2 En visa. (Det faller ett gulnat löv), uppf 1924, 3 Berceuse. (Dofta, dofta vit syren); op 18 Två sånger (S Selander): 1 Näckrosor, 2 Nattglim; op 19 Harpolekaren och hans son (V Rydberg). För baryton med ork el piano; op 20 Tre sånger (O Stjerne): 1 Floden, 2 En grav. Sthlm 1946 (Sv sånger, tr som ms av Fören sv tonsättare), 3 Det stundar; op 22 Drömmen och livet (E A Karlfeldt). Sång med ork el piano; op 24 Andakt. Sex sånger med piano (J Oterdahl). Sthlm [1926]: 1 O, du som ser,

0 du som vet, 2 Låt mig leva, låt mig verka, 3 Du käre Gud fader i himmelrik, 4 Över alla vilsna tankar, 5 O, milda makt, som sänder ve och lycka, 6 O Gud, som bjudit världarna att vandra; op 26 Tre sånger (J Hemmer). Sthlm [1926]. (Ed Musicalia, 125—127.): 1 Under häggarna (omtr Sthlm (tr Khvn) 1935), 2 Som ett silversmycke (omtr i Fru Musica, d 12, Sthlm (tr Khvn) [1926] samt i Svensk sånglyrik, d 1, Sthlm 1951), 3 Hymn; op 29 Tre sånger (Dan Andersson). Sthlm (tr Khvn) [1928]. (Ed Musicalia, 138—140.): 1 Den sista sången,

2 God natt — god sömn önskar jag er (omtr

1 Fru Musica, 14, Sthlm (tr Khvn) [1928]),

3 Jag har sjungit; op 33 Finsk dikt: 1 Stormfågel (B Gripenberg), 2 Det suckar i milan (J Tegengren), 3 Låt i skogarna (A Mörne),

4 Somnar jag in... (J Tegengren); op 42 I templets hägn. Andliga sånger med piano. H 1—7. Sthlm (tr Khvn) 1938—39: 1 Måste ock av törnen vara (J Hermann, J O Wal-lin), 2 Guds sekunder allt förvandla (A Frostenson), 3 Psalm (B E Nyström), 4 Det skymmer över jorden (A Frostenson), 5 Vi äro stoft i den eviges hand (dens), 6 De vise männen (M Bergquist), 7 Du, som med din allmakts bud (J Tegengren); op 47 Fyra sånger (P Lagerkvist). Sthlm 1946: 1 Liv, ring samman din människoätt (ur Genius), 2 Det blir vackert där du går (ur Hjärtats sånger), 3 O, stilla sång ur själens katakomber (ur Genius), 4 Spejare, upp för att spana! (ur Vid lägereld; omtr i Sv sånglyrik, 1, Sthlm 1951); op 55 Inför altaret (B von Essen). Tre sånger med piano el orgel. Sthlm 1953: 1 Inför altaret, 2 Tag varandras händer (Bröllopshymn), 3 Giv din frid, o Herre. — Sånger utan opustal: Herrens bön, med piano el orgel. Sthlm [1923]; Va' ä' en operaaria? Eller Joanson, bju' me' på en pilsner! Musikaliskt-parodiskt skämt, recit o aria för sång o ork (1937). Sthlm 1947; Stilla afton (S Agrell); Julsång. (Juleklocka, ring o ring) (F Björk). Norrköping (tr Sthlm) [1925], [ny uppl] Sthlm (tr Khvn) [1937]; Natthimlen (E G Geijer); Östgötasång. (Så grant står Östergyllen) (S Granlund). Norrköping (tr Sthlm) [1926]; Den store hvide flok (HA Brorson). Norsk folkmelodi. Efter E Griegs harmonisering arr för sång o piano; Vid Ljusnans brus (P. O. Jonsson). Söderala (tr Sthlm) [1930]; Barnens dag. Visa (Seth Jonsson). Norrköping 1921; Sancta Birgitta klocka (A Kock). Hymn för solo, orgel el piano; Drömmens fåglar (F Personne); Kom. Sång med piano el orgel. Sthlm (tr Khvn) [1937]; Plocka vill jag skogsviol (A Slotte). Finsk folkvisa arr för sång o piano, bl kör el trestämmig dam-kör. Sthlm 1946—47; Vi gingo så tysta. Folkvisa från Österbotten. Arr för sång o piano. Sthlm 1946. — Körkompositioner a capella eller med beledsagning: Ack, bliv hos oss, o Jesu Krist. Gammal melodi från 1697 (okänd förf), bearb för bl kör a capella (Musikbilaga till Sången, 1929, nr 170); Amen sjunge varje tunga. Okänd komp o förf, bearb för bl kör a capella (ibid, 178); Snus-visa (F Bergersén) (1958). För manskvartett. Sthlm 1964. (Bravurkvartetten, 35.); Bondvisa från Östergötland, arr för bl kör a capella. Sthlm u å; J Brahms, op 49 nr 4: Wiegenlied (Vaggsång) (sv text M Tjernberg), arr för damkor. Sthlm 1946; F A Dahlgren, Och gossen gick sig ut ---(dens). Visa ur Värmlänningarna, bearb för bl kör a capella. Sthlm u å; J Dahllöf, Långt bortom rymden vida (A G Lönborg), arr för bl kör el manskör. Sthlm 1956; Adventpsalm (E Evers) för bl kör, orgel el piano, obl vin o vlc (el bl kör a capella). Sthlm (tr Khvn) 1937; Så ljuvligt är spela för Herren (dens). Andlig visa för bl kör a capella. Sthlm (tr Khvn) [1934]; Vägarna de skrida. Folkmelodi (K E Forsslund), bearb för bl kör a capella. Sthlm 1944. (Gehrmans körbibliotek, 189); S C Foster, My old Kentucky home, arr för manskör a capella. Sthlm u å; C Franck, Panis angelicus (sv text A Kock), arr för bl kör. Sthlm 1949; F Gruber, Stille Nacht (Stilla natt, heliga natt!), arr för manskör, damkor, bl kör, orgel o stråkork. Sthlm 1955; Guter Mond (Du gode måne) (sv text E Molin). Tysk folkmelodi arr för manskör. Sthlm 1950; Sommarpsalm, sv ps 474 (I Kolmodin) för bl kör a capella; H M Lindemann, Mästare, alla söka dig (E Liedgren), bearb för bl kör a capella. Sthlm u å; G Linsen, Sylvias visa (Z Topelius), arr för bl kör el damkor. Sthlm 1945; Londonderry air (sv text G Rybrant). Gammal irländsk melodi arr för trestämmig damkor. Sthlm 1957. (Damkören, 33); Majvisa. Folkvisa från Rönnebergs härad, Skåne, arr för bl kör a capella. Sthlm u å; [B Flies, tillskr] W A Mozart, Wiegenlied (F W Gotter), arr för bl kör el damkor. Sthlm 1947; Var jag går, i skogar, berg och dalar (C O Rosenius). Dansk melodi arr för bl kör. Sthlm 1954; Jubilate. Rysk vesper-sång bearb for bl kör a capella. Sthlm (tr Khvn) [1934]; Två barnvisor (E Salminen) för damkor: Kina, I Japan. Sthlm 1957. (Sångfåglarna, 62.); Bred dina vida vingar (L Sandell-Berg). Svensk folkmelodi arr för bl kör. Sthlm 1955; Staffan var en stalledräng, sv folkvisa bearb för bl kör el manskör a capella. Sthlm (tr Khvn) [1935]; J Strauss dy, op 314 An der schönen blauen Donau (Donau sjung) (sv text L B Jacobson), arr för damkor med piano. Sthlm 1949; dens, op 333 Wein, Weib und Gesang (Vin, kvinnor och sång) (sv text F Saul), arr för damkor med piano. Sthlm 1949; Bisp Thomas frihetssång (Thomas) för bl kör a capella, fyrstämmig kör el unison kör (även med beledsagning av piano el org). Sthlm [1934], [nya uppl] 1944, 1945; Saliga de, som ifrån världens öden (Z Topelius; sv psalm 577), för bl kör a capella. Sthlm u å; I Widéen, Hymn till Västergötland (Paul Nilsson), arr för dam-kör. Sthlm [1955]. (Sångfågl, 44.); W Aström, Hjärtats saga (A Hedenstjerna), arr för manskör. Sthlm 1952; Psalm 8 ur Kantat op 25, utdrag för solo, bl kör o orgel (Musikbil till Sången, [1927?]). —- Kantater: Op 17 Kantat vid Odd Fellow-logen Louis De Geers i Norrköping 20-årsjubileum 1919, för tenor- och barytonsolo, manskör o orgel; op 21 Kantat vid invigningen av KFUM:s i Norrköping nya lokaler den 15 okt. 1921, för sopran- o barytonsolo, bl kör, orgel o piano. Text ur bibeln; op 25 Kantat vid invigningen av Hedvigs församlingshem den 6 dec. 1924, för sopransolo, bl kör, orgel o piano. Text ur bibeln; op 31 Festkantat vid Ödd Fellow-logen Louis De Gsers invigningshögtidlighet 1926 (Seth Jonsson), för tenor- o barytonsolo, duett, manskör o orgel; op 35 Vid Angelus

1 S:t Arilds hus (A Kock). Kantat för solo, bl kör, orgel o piano; op 36: 1 Kantat vid invigningen av Norrköpings nyrestaurerade stadshus 1932 (Hj Lundgren), för barytonsolo, bl kör, stråkkvintett o orgel; op 36:

2 Kantat vid invigningen av Lindöskolan 1932 (J Sjöholm), för barytonsolo, bl kör, barnkör o orgel; op 46 Kantat vid Norrköpings folkskolors firande av den svenska folkskolans 100-årsjubileum den 25 april 1942 (Seth Jonsson), för sopran- och barytonsolo, barnkör, bl kör, stråkork, två trumpeter o två basuner; op 48 Kantat vid KFUM:s 100-årsjubileum 1944 (G Tövinger), för barytonsolo, manskör, gosskör, orgel, två trumpeter o två basuner. Litogr övertr u o o å; Kantat vid Östgöta sångarförbunds 50-års-jubileum 1951, för manskör. Sthlm 1950; op 59 Musikinslag i Kantat vid invigningen av den nya kommunala flickskolan i Norrköping den 5 maj 1962 (M Häggström), för talröster, soloröst, flickkör, två flöjter o piano. Musikinslagen omfattar förspel, två sopran-soloavsnitt, tre köravdelningar samt instru-mentbeledsagningen. — Diverse bearbetningar: Julafton, hell dig. Julsång, arr för sång o piano el orgel; Valse miniature ur Orkester-suite op 9, arr för vin o piano; J S Bach, Air ur Orkestersuite D-dur (BWV 1068), arr för piano. Sthlm u å; G Carlson, Skogen sover (E Thiel), instr för ork; dens, Det flyger en fågel högt i det blå (G Alexandersson), arr för dels ork med sång, dels ork utan sång; Fr Chopin, op 9: 2 Nocturne nr 2 [Ess], arr av P de Sarasate för vin o piano, arr som violinsolo med stråkork; Chr W Gluck, Melodier ur op Orpheus, arr för kvintett. Sthlm 1946; R Schumann, op 25: 1: Widmung, arr för piano. Sthlm 1949. ([Nordiska musikförlaget,] Gula serien, A 139.); C L Sjöberg, Tonerna, arr för piano. Originaltonart [Dess]. Sthlm 1951. (Ibid, A 141.); D:o [D]. Sthlm 1951. (Ibid, A 142.); D:o för vin o piano. Sthlm 1951. (Ibid, D 121.); D:o för manskör med piano, el bl kör med piano ad lib el bl kör m piano. Sthlm 1951; Sweden sings. [54] Sånger, folkvisor och danser. Musikarr för piano. Sthlm 1955; P Tjajkovskij, Ur op 23 Konsert nr 1 [b] för piano o ork, arr för piano. Sthlm 1945. (Edition Musicalia, 177.); I Widéen, Mässa. Instrumentering för ork.

Tryckta arbeten: Artiklar o rec i Vår sång, årg 7—18, 1934—1945, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Självbiogr uppgifter lämnade till Fören sv tonsättare; kompositioner av J anmälda till STIM; Nyare sv orkesterverk, Sthlm 1964; programkartotek för Gävleborgs läns orkesterfören, för Konsertfören i Sthlm o för Norrköpings orkesterfören.

G Hilleström, MA:s matr 1771—1971 (1971); Konsertfören:s i Sthlm programblad 11 febr 1951; SMoK; Sohlman.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Josef P Jonsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12202, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gisela Luttu), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12202
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Josef P Jonsson, urn:sbl:12202, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gisela Luttu), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se