Meriter

Karlson, Stig, f 22 maj 1900 i Sthlm, Ad Fredr, d 10 april 1967 där, Joh. Föräldrar: handelsresanden Adolf Fredrik K o Agnes Axling. Studentex vid h a l i Strängnäs vt 19, kansliex vid StH 15 dec 21, MK vid KI 28 mars 25, ML där 22 april 30, underläk vid Sofiahemmet 1 okt 30–30 juni 32, vid Garnisonssjukh:s kir avd 15 dec 32–31 maj 36, amanuens på Allm BB:s klinik I 1 sept 37–31 jan 40, läk vid Karol sjukhusets kvinnoklinik 1 febr 40–10 jan 43, bitr lär i obstetrik o gynekologi 1 jan 44–1 dec 47, bitr överläk vid Karol sjukhuset 11 jan 43–46, disp 8 nov 44, docent i obstetrik o gynekologi vid Kl 2 mars 45, MD 30 maj 45, överläk vid S:t Eriks BB:avd 1 aug 47, vid Allm BB 4 nov 49–66.

G 1) 16 juni 29 (–34) i Sthlm, Ad Fredr, m Ulrika (Ulla) Lindelia Beth Ljungman, f 21 juni 06 där, ibid, dtr till bankdir Carl John Daniel L o Alfhild Katarina Teresia Silfverstolpe; 2) 11 nov 34 i Sthlm, Jak, m Inga Christiernin, d 23 sept 05 i Sunne, Värml, dtr till ing Viktor C o Marie Louise Keil.

Biografi

K började sin bana som jurist men tröttnade snart o sökte in på KI kort efter att han avlagt kansliexamen. Redan som med kand sökte han sig till praktiskt arbete o började en grundlig kirurgutbildning, huvudsakligen under den skicklige extremitetskirurgen Oscar Alemans ledning. Parallellt med det kliniska arbetet ägnade sig K även åt vetenskapliga studier beträffande chond-romalacia patellae (broskskada under knäskålarna), vilka han publicerade i ett vackert arbete 1939.

K drogs emellertid alltmera över till obstetrik o gynekologi först under Erik Ahlströms ledning o sedan på Pro patria hos Per Wetterdal. I samarbete med AGA.s tekniska expertis utarbetade han där en metod att använda ren lustgas intermittent som bedövningsmedel under förlossningen. En modifikation av Gustaf Daléns berömda ventil gjorde det möjligt att begränsa gastillförseln till förlossningsvärkens höjdpunkt, då smärtan är störst. Under samma period är även blodströmmen från modem till barnet upphävd. Därigenom undveks att den syrgasbrist som blev följden av att modern endast inandades lustgas under en period överfördes till fostret. Blockaden mellan moder o foster under värkens höjdpunkt var dock okänd vid denna tidpunkt. Detta fenomen är emellertid förklaringen till att K:s lustgasmetod kunde användas utan fara för barnet. Den blev en stor succé o var under mer än 20 år framåt den praktiskt taget enda formen av förlossningsbedövning i Sverige. När Erik Ahlström 43 efterträddes av Axel Westman som chef för Karolinska sjukhusets kvinnoklinik, inspirerade denne K att fullfölja de försök han tidigare påbörjat att tillämpa samma princip som i Bells kolkornsmikrofon för att konstruera en liten tryckmätare användbar i livmoderhålan. Försöken lyckades o metoden blev föremål för doktorsavhandling 44. Vid disputationen 8 nov var generaldirektören för Telegrafverket, Håkan Sterky, lärarkollegiets opponent. Avhandlingen gav docentur i obstetrik o gynekologi vid Kl.

När K 47 utnämndes till överläkare vid S:t Eriks kvinnoklinik o 49 vid Allmänna Barnbördshuset, medtog han såväl sin apparatur som sitt vetenskapliga intresse. Vid Allm BB organiserade han en föredömlig mödraförberedelse o fullföljde studierna över hur livmoderkontraktionsmönstret påverkade förlossningens längd. Han studerade även livmoderns motilitet under menstruationscykelns olika faser o påvisade hur sperman genom sitt innehåll av prostaglandiner påverkade denna.

K intresserade sig även för urinblåsans o urinrörets funktion. Han kunde med sina tryckreceptorer påvisa, att miktionen (urinlåtningen) inleddes med att muskulaturen i urinrörets bakre del slappnade av varefter följde sammandragning av urinblåsans muskler o slutligen avslappning av muskulaturen motsvarande bäckenbotten. Då miktionen avbröts, kontraherade sig först musklerna i nedre delen av urinröret, motsvarande bäckenbottens med viljan behärskade muskler, varigenom innehållet i urinröret pressades tillbaka upp i blåsan. Därefter slöts även urinrörets muskler närmast urinblåsan. Detta förlopp hade man ungefär samtidigt kunnat se röntgenologiskt, men K var den förste att beskriva muskelspelet som låg bakom vad man kunde iakttaga under röntgengenomlysning. K:s sista år fördystrades av en alltmer tilltagande astma, som ansträngde hans hjärta o slutligen orsakade att han plötsligt avled på sin mottagning. — K var en mycket intensiv o varm personlighet. Han hade ett starkt vetenskapligt intresse men var dessutom en mycket god läkare som aldrig gav upp hoppet att kunna hjälpa en medmänniska eller patient, även om situationen primärt var hopplös.

Författare

Axel Ingelman-Sundberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Experiences of a method for lessening the pains of labour with nitrous oxide (Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, vol 18, 1938, Hfors, s 285—319). — Chondromalacia patellae (Acta chirurgica Scandinavica, vol 83, Sthlm 19 [39—] 40, s 347—381). — On the Swedish nitrous oxide method for producing analgesia in obstetrics and preliminary report on a tentative impro-vement (Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, 23, 1943, s 287—301). — A contribution to the methods of recording the mobility of the human uterus. Sthlm 1944. V, 113 s, 1 bilaga. (Ibid, vol 24, suppl 4.) [Även akad avh, KL] — On the motility of the uterus during labour and the influence of the mobility pattern on the duration of the labour (ibid, 28, tr 19 [48—]49, s 209—230). — Spermans inverkan på motiliteten inom den icke gravida uterus hos människa (Nordisk medicin, bd 41/42, 1949, Sthlm (tr Göteborg), 4:o, s 1466). — Experimental studies on the functioning of the female urinary bladder and urethra (Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, vol 32, 1953, Lund, s 285—307). — Motility of non-pregnant human uterus during various phases of men-strual cycle (ibid, 33, 1954, s 253—263). — The influence of seminal fluid on the motility of the non-pregnant uterus (ibid, 38, 1959, s 503—521).

Källor och litteratur

Källor o litt: A Ingelman-Sundberg, S K död (SvD 12 april 1967); KI:s hist 1910— 1960, 1:2 o 2 (1960); SLH 4:3 (1933) o 4: 5 (1935); Sv läkare (1959).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Stig Karlson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12382, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Ingelman-Sundberg), hämtad 2024-05-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12382
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Stig Karlson, urn:sbl:12382, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Ingelman-Sundberg), hämtad 2024-05-14.