Meriter

Granberg, Johan Olof, f 24 sept 1858 i Sthlm (Jak), d 29 okt 1933 där (Engelbr). Föräldrar: konstnären Johan Rudolf G o Maria Elisabet Lindström. Mogenhetsex vid Nya elementarlärov i Sthlm 78, inskr vid LU 23 sept 79, eo amanuens vid Nationalmuseum 6 mars 84, red o utg av Ny ill tidn 86—00, bibliotekarie vid FrKA 99—14, åter eo amanuens vid Nat:mus 15 maj 03, sekr där 15 jan 05—31 dec 12, amanuens o föreståndare för gravyr- o handteckn:saml 1 juli 11, intendent 1912—31 okt 16.

G 10 mars 89 i Sthlm (Kat) m Emma Julia Amalia Margareta Fröding, f 25 juli 69 där (Maria), d 3 april 52 där (Engelbr), dtr till slaktarmäst Frans Sjöberg o Margareta Katarina Ahl, g Fröding.

Biografi

Olof G inskrevs som student i Lund 1879 men övergav redan efter ett år universitetsstudierna, då han ansåg att konsthistorien inte uppmärksammades tillräckligt vid universiteten. Han fortsatte i stället sin utbildning genom resor, först till Köpenhamn och sedan febr—juli 1882 till Tyskland, Frankrike, Belgien och Holland. Hans resor resulterade i en konsthistorisk studie om Pieter de Molijn (de Oude) 1883. Redan tidigt blev han konstrecensent, först i Fria ordet 1880—81 och sedan i Aftonbladet till 1886, då han blev den siste redaktören för Ny illustrerad tidning.

Med hänvisning till sina utländska studier anhöll G om tjänst vid Nationalmuseum och antogs 5 nov 1883 för en tre månaders provtjänstgöring och året därpå till eo amanuens. Hans arbete var förlagt till avdelningen för handteckningar och gravyrer, vilken han sedan också blev föreståndare för. Hans stora intresse gällde emellertid det äldre måleriet och under upprepade resor inom landet åren 1883—86 och en utrikesvistelse 1885 skaffade han sig en stor förtrogenhet med konstbeståndet. Som resultat av hans forskningar tillkom utställningar av äldre mästares målningar i sv privatsamlingar i Sthlm 1884 och 1893.

Under hela sitt liv fortsatte G sina studier av sv konstsamlingar, resulterande i större eller mindre skrifter om bl a Vanås och Skokloster samt de stora verken: Inventaire general des trésors d'art, peintures & sculptures de maitres étrangers en Suéde, 1—3 (1911—13) och Sv konstsamlingarnas historia från Gustav Vasas tid till våra dagar, 1—3 (1929—31). Under sina studier i konstsamlingarnas historia kom han att särskilt uppehålla sig vid drottning Kristinas samlingar. Hans första arbete över dessa, Drottning Kristinas tafvelgalleri på Sthlms slott och i Rom, som utkom 1896, belönades 1897 med Jacques Lamms pris. Fortsatta forskningar om Kristinas samlingar resulterade bl a i skriften om kejsar Rudolf II :s konstkammare och i uppsatsen om Raphael Trichet du Fresne och Johan Leijoncrona.

Studiet av den holländska 1600-talskonsten, som G tidigast intresserat sig för, fullföljde han ständigt och utgav åtskilliga mindre skrifter berörande Rembrandt, Jan van Scorel, Allart van Everdingen, Cartesius porträtt och G Camphuysen (1924). Över Nationalmusei holländska samling författade han 1928 ett katalogavsnitt. G hade också själv förvärvat en kvalitativt betydande samling av främst holländsk 1600-talskonst, över vilken han 1917 utgav en katalog.

Med sin stora kännedom om konstbeståndet i Sverige kom G att bli en känd konstförmedlare och uppträdde vid flera tillfällen, dock ej till namnet, som konsthandlare. Denna verksamhet kom i konflikt med hans tjänst vid Nationalmuseum och ledde till att han 1916 begärde sitt avsked. Hans ansökan tillstyrktes av museichefen R Bergh »med beklagande att intendenten Granbergs långa och plikttrogna arbete i Nationalmuseum skall upphöra».

G hade ett ståtligt utseende, var musikalisk och har utfört egna kompositioner; bl a har han tonsatt Biskop Thomas frihetsvisa för manskör. Uppgiften i biografiska verk att han även var tecknare dementeras av hans son.

Författare

Boo von Malmborg

Arkivuppgifter

Stort antal strödda brev till G i Autografsaml o i Ny ill tidn:s arkiv, liksom brev från honom, allt i KB. Anteckn:ar av G i Nat:mus, strödda brev från G i RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Pieter de Molijn (de Oude) och spåren af hans konst. En konsthistorisk studie. Sthlm 1883. 62 s, 3 pl. — Drei unbekannte Gemälde von Rembrandt (Zeitschrift für bildende Kunst, Bd 19, Leipzig 1884, 4:o, s 30—32). — Pieter de Molyn und seine Kunst (ibid, s 369—377, 1 pl). — Studier i tafvelsamlingen på Vanas (Nordisk tidskrift . . . utg af Letterstedtska föreningen, 8, 1885, Sthlm, s 301—321; även sep, 21 s). — Katalog öfver utställningen af äldre mästares taflor ur svenska privatsamlingar anordnad till förmån för högskolefonden maj— juni 1884. Sthlm 1884. 51 s. [Föret.] [Ny tillök uppl:] Beskrifvande katalog . . ., 84 s. — Jan van Scorel och Gustaf Vasa (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, bd 5, 1881—83, Sthlm 1882—84, s 268—271; även sep 1884, 4 s). — Jan van de Capelie (Med pensel och penna. En årsbok om sv konst utg af W Silfversparre, Sthlm 1885, 4:o, s 63 f). — [Musik till dikter av N G Öman o A T Geller- stedt] (ibid, s [74, 76 f]). — Beskrifvande katalog öfver utmärkta eller sällsynta, till stor del förut okända målningar af äldre mästare i Sveriges privata tafvelsamlingar uppsökta, granskade och beskrifna. [Omsl.] [H 1*.] Sthlm 1885. 80 s. — Catalogue raisonné de tableaux anciens inconnus jusqu'ici dans les collections privées de la Suéde. T 1, contenant 500 tableaux, principalement des écoles Hol-landaise et Flamande du XVIIe siécle. Sthlm 1886. 4:o. XIX, 301 s. — Katalog öfver utställningen af äldre mästares taflor ur svenska privatsamlingar ... 19 maj—15 juni 1893. Sthlm 1893. 39 s. Supplement till Katalogen . . ., 8 s. 2.—3. uppl s å, 52 s. — Konsthistoriska studier och anteckningar. Sthlm 1895. 4:o. 98 s, 5 pl. — Drottning Kristinas tafvel-gallerl på Stockholms slott och i Rom, dess uppkomst och dess öden ända till våra dagar. En historisk-konstkritisk undersökning. Sthlm 1896. 4:o. XLII, 180 s, 48 pl. [Fullst omarb o tillökt fr uppl:] La galerie de tableaux de la reine Christine de Suéde . . ., Sthlm 1897, 59, CIX s, 50 pl. — Allart van Everdingen och hans »norska» landskap, det gamla Julita och Wurmbrandts kanoner. Ett par undersökningar. Sthlm 1902. 4:o. VIII, 83 s, 6 pl. — Kejsar Rudolf II :s konstkammare och dess svenska öden och om uppkomsten af drottning Kristinas tafvelgalleri i Rom och dess skingrande. Nya forskningar. Sthlm 1902. 4:o. 130, XLVII s, 13 pl. — Skoklosters slott och dess samlingar. En öfversikt. Sthlm 1903. 4:o. 56 s. (Sveriges allmänna konstförenings publikation, 12.) — Skoklosters slott och dess samlingar. Kortfattad beskrifning. Sthlm 1904. 80 s. 2.-4. genoms uppl 1910, 1914, 1921. — Skoklosters slott och dess samlingar. Vägledning för besökande. Sthlm 1904. 28 s. — Descartes' porträtt på Stockholms observatorium och i Louvre (Nordisk tidskrift ... 31, 1908, s 173—180). — Förteckning öfver en värdefull konstsamling som tillhört framlidne grosshandlare Oscar Seippel. [Auktionskat.] Sthlm 1911. 4:o. 38 s, 10 pl. [Föret.] — Inventaire general des trésors d'art, peintures & sculptures, principalement de maltres étrangers fnon Scandinaves) en Suéde, dressé et publié. T 1—3. Sthlm 1911—13. 4:o. XIII, 142 s, 91 pl; XII, 111 s, 100 pl; IX, 111 s, 101 pl. (Pl med textbl.) — Förteckning öfver Kungl. akademiens för de fria konsterna bibliotek, supplement 3 1901—10. Sthlm 1912. 59 s. — Galleri Olof Granberg. Sthlm 1917. 36 s. — Huru det såg ut i Kongl. biblioteket två år före Stockholms slotts brand (NTBB 1921, s 123—130). — Raphael Trichet du Fresne och Johan Leijon-crona (PHT 22, 1921, s 183—203). — Överintendenten Fredenheim som musei- och affärsman (Nordisk tidskrift ... 44, 1922, s 426—446). — Till Nationalmusei tavelgalleris och några andra svenska konstsamlingars historia (Nationalmusei årsbok 3, 1921, Sthlm, s 45—71). — Ett och annat om bataljmålaren Lemke (ibid 4, 1922, s 29—82). — Go- vert Camphuysen (Kunstmuseets Aarsskrift 1921—1923, Khvn 1924, 4:o, s 83—89). — Förteckning över Kungl. svenska vetenskapsakademiens målningar och skulpturer, medaljer och minnespenningar. Upps 1924. 63 s. (VAÅ 1924, Bilaga.) — Nederländska konstnärer [föret] (Beskrivande katalog över Na-tionalmusei målningssamling. Utländska (icke nordiska) konstnärers arbeten, [red O Siren,] Sthlm 1927, s 37—151, 22 pl-bl; fr uppl 1928). — Svenska konstsamlingarnas historia från Gustav Vasas tid till våra dagar. 1—3*. Sthlm 1929—31. 4:o. 1. Gustav Vasa — Kristina. 1929. 236 s, 50 pl. 2. Karl X Gustav — Adolf Fredrik. 1930. 254 s, 56 pl. 3. Gustav III — Karl XIII [slutred av A Hahr]. 1931. 196 s, 52 pl. — Medarb i NF, 2. uppl, samt i åtskilliga konsttidskr o tidn.

Utgivit: Ny illustrerad tidning. Årg 22 (nr 40) — 36 (nr 21). Sthlm 1886—1900. Fol. — Festskrift utg med anledning af h. m. konung Oscars II :s 25 åriga regeringsjubileum den 18 september 1897. Sthlm 1897. Fol. 24 s. — Omdömen af svenska och utländska konsthistorici rörande arbeten af Olof Granberg. Sthlm 1901. 21 s. [Anon; tillskr.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Nat:mus prot, klipp i Nat:-mus bibi. — FrKA:s årsredogörelser; Omdömen . . ., jfr ovan: SKL: Väd 1933.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Olof Granberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13140, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13140
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Olof Granberg, urn:sbl:13140, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-05-09.