Måns H Hultin

Född:1830-09-14 – Rumskulla församling, Kalmar län
Död:1869-07-17

Författare, Läkare, Journalist


Band 19 (1971-1973), sida 457.

Meriter

Hultin, Måns Henrik, f 14 sept 1830 i Rumskulla, Kalm, d 17 juli 1869 genom drunkning i Mälaren. Föräldrar: kaptenen Carl Magnus (Måns) H o Emilia Sofia Constance Wännman. Studier i Vimmerby skola o Linköpings gymn, inskr vid UU 12 sept 51, med-fil ex där 29 maj 55, stipendiat i fältläkarkåren 11 okt 55, e läk i Skaraborgs län 10 sept 57, i Gbgs o Bohus län med anledn av rödsotsepidemi där 15 sept 59, MK vid UU 27 maj 63, läk vid Serafimerlas i Sthlm våren 64, skeppsläk på emigrantfartyget Ernst Merck 7 juli 64, åter läk vid Serafimerlas, studier vid UU. — Förf o journalist. — Ogift.

Biografi

Måns H var det femte av nio syskon och hade från föräldrarna ärvt såväl vittra som musikaliska anlag. Modern var framstående harpist och känd sagoberättare; hon gav ut flera sagosamlingar, ett par romaner och en diktsamling. Även fadern var musikalisk och en ypperlig berättare. I åttioårsåldern skrev han talangfullt ner sina krigsminnen. Sedan han blivit pensionerad flyttade familjen till Kallernäs i Gladhammar, Kalm, och kom därigenom att bo granne till Emil och Sophie Key på Sundsholm och hörde till deras närmaste umgänge.

H:s första tryckta alster, följetongen En sommars frihet, som publicerades i Svenska tidningen 1853, vittnar om en mer än vanlig talang. Den innehåller livfulla och humoristiska dagboksanteckningar från en fotvandring i hembygden för att som VHAA:s stipendiat samla in uppgifter om fornminnen och folkseder. Redan här uppträdde H under pseudonymen Måns Månsson, måhända för att ej förväxlas med fadern.

Då föräldrarna saknade möjlighet att bekosta H:s universitetsstudier, måste han under de första åren försörja sig som informator, men sedan Emil Keys svåger, frih G Raab, lånat honom pengar, kunde han från 1855 stadigvarande vistas i Uppsala. Här kom han med i studentlivet och blev en populär figur i Östgöta nations nöjesliv. Han valdes till klubbmästare 1857 och var med om att organisera nationens hornmusikkår. Själv lärde han sig att spela fagott för att fylla en lucka i orkestern; dessutom spelade han flöjt, oboe och piano. 1861 blev han nationens teaterföreståndare och dramatiserade Marlboroughvisan samt var medförfattare till spexet Vaksalalördagen. 1858 hade han blivit medlem i Samfundet SHT, där han gick under ordensnamnet Måns Mästerkatt och särskilt framträdde som ordenspoet. I samfundets publikation Tal och qväden publicerades 1856—70 29 visor som han skrivit till kända melodier. Det är huvudsakligen dryckesvisor samt versifierade hälsningstal till nyintagna ordensbröder. De gjorde lycka när de framfördes med H:s skrovliga basröst. Trots denna aktivitet bedrev H studierna med stor energi till 1859, då en bruten förlovning ledde till en kris som nedslog hans livsmod. Han kastade sig nu in i ett otyglat nöjesliv, som menligt inverkade på studierna. 1860 drog baron Raab in sitt understöd, och H råkade i ekonomiska svårigheter.

Det är vid denna tid som H på allvar framträder som författare. Sina tidiga alster samlade han 1859 i två små volymer med titeln Samlade berättelser, som innehåller fyra långa noveller och en liten roman, Minnen från en sjuårig sjötjänst, vilken trots titeln saknar verklighetsunderlag. Från 1859 började han skriva regelbundet i Dagligt allehanda samt i Upsala-posten. Tack vare ekonomiskt stöd av en moster lyckades det honom att våren 1863 avlägga medicine kandidatexamen.

På nyåret tillträdde H en tjänst som läkare vid Serafimerlasarettet, men han fann tjänstgöringen tråkig och kunde inte trivas i Sthlm. Sitt umgänge sökte han där i SHT:s filialloge Carl Michael men fann att den livsstil som han tillägnat sig i Uppsala ej accepterades i Sthlm. "Ett litet äventyr, varav gjordes mer väsen än det var värt" (Flodman) föranledde honom att på sommaren 1864 besluta sig för att emigrera till Amerika. Han tog anställning som skeppsläkare på ett emigrantfartyg, men vid konfrontationen med den amerikanska kontinenten ångrade han sig och återvände till tjänsten vid Serafimerlasarettet. Under sthlmstiden blev H fast knuten till Dagligt allehanda, där han 1864 skildrade emigrantfärden (utg i bokform 1958) samt från sommaren 1865 skrev lördagskåserier under rubriken Den förflutna veckan, sedan sporadiskt under rubriken Snack. Han medarbetade också i Ny illustrerad tidning samt var aktiv inom SHT och Par Bricole. På våren 1867 återvände han till Uppsala för att avsluta sina studier men fortsatte sitt medarbetarskap i Dagligt allehanda och skildrade i tidningen såväl Uppsalasångarnas Parisfärd 1867 (utgiven i bokform 1868) som studenttåget till Kristiania 1869. Trots denna flitiga skribentverksamhet hade han svårigheter att försörja sig, och sommaren 1868 försattes han i konkurs. Han planerade nu att ge upp läkarbanan och bli journalist, och våren 1869 sökte och fick han anställning i Östgöta-correspondentens redaktion. Vänner trädde emellertid emellan och gav honom medel att fullfölja läkarutbildningen. Han var också praktiskt taget färdig att avlägga medicine licentiatexamen när han drunknade i juli 1869.

H:s författarskap hade i mycket prägel av brödskriveri, men hans lätta och underhållande stil röjde en betydande talang. Bäst är han som journalist, t ex i skildringen av emigrantresan och uppsalastudenternas Parisfärd, där kvickhet och humor omväxlar med iakttagelseförmåga och common sense.

Författare

Erik Gamby



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En saml av H:s ms i SHT :s arkiv i Uppsala. Reseberättelser från stip:resor 1852 o 1856 i VHAA. 6 originaldikter i Kalmar läns mus. Brev från H till B E Hildebrand i VHAA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Samlade berättelser. D 1—2. Sthlm 1859. 1. 183 s. 2. Minnen från en sjuårig sjötjenst. 171 s. [Pseud.] — [29 visor, sign Måns Mästerkatt] (Tal och qväden i samfundet S.H.T., 1856, 1857, 1858 (— 1869, 1870), Strengnäs (senare Upsala) 1859—70). — Förlofningsringarna. En berättelse [pseud] (Komisk novellsamling, h 1, Sthlm 1860, s 1—38). — Tre dagar på det hala. Berättelse [pseud] (ibid, h 2, 1860, s 1—76). — Doktor Roback eller en svensk bonde i Amerika. Presenterad. [Omslagstit: Fallebo-göken. Doktor . . .] Sthlm 1865. 32 s. [Pseud.] — Upsalasångarnes pariserfärd skildrad. Upsala 1868. 118 s, 8 pl. [Pseud.] — Upsala studenter till de norske. Fredriksborg 16 juni 1869. [Christiania 1869.] (3) s. [Anon.] — Valda skrifter. Efter författarens död utg al A Flodman. Norrköping (tr Sthlm) 1875. XX, 329 s, 1 portr. [Även pseud.] — Resa till Amerika 1864 med emigrantskeppet Ernst Merck. Med inl om förf och den tidiga 1800-talsemigrationen till Amerika utg av E Gamby. Uppsala (även Hfors) 1958. 179 s. — Pseud: Måns Månsson.

Källor och litteratur

Källor o litt: Konkurshandl:ar 1868, F III: 115, Uppsala stadsarkiv, ULA.

M-L Bachman, Studier i VHAA:s hist (1969), s 177; A Flodman, M H:s person o förf:skap (i H:s Valda skrifter, 1875); E Gamby, M Ff (i H:s Resa till Amerika 1864 med emigrantskeppet Ernst Merck, 1958); Ellen Key, Minnen av o om Emil Key, 1 (1915), s 349—390; E[mil] K[ey], M H [d ä] (Ny ill tidn 1872, nr 22); T Nerman, Liten poet o stort original (DN 10 mars 1933, söndagsbil); Oden; SLH 2: 1 (1873). — Nekr:er över H i Dagligt allehanda 1869, nr 157, o östgöta-correspondenten 1869, nr 60. — Bidr till Samf S.H.T:s hist under åren 1844—1894 (1895).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Måns H Hultin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13873, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Gamby), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13873
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Måns H Hultin, urn:sbl:13873, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Gamby), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se