Meriter

Cederstråhle, Erik Carl Johan, f. 16 okt. 1835 i Stockholm, d 7 mars 1886 i gula febern i Rio de Janeiro. Föräldrar: hovrättsrådet Johan Kasimir Cederstråhle och Lovisa Axelina von Post. Student i Uppsala 22 maj 1854; fil. kand. 1 mars 1862; disp. £3 maj 1866; fil. doktor 31 maj 1866. E. o. kanslist i finansdepartementet 7 apr. 1862; bevistade riksdagarna 1862—63 och 1865 —66 och var därunder bl. a. ledamot av förstärkta bevillningsutskottet 1865—66; andre sekreterare i utrikesdepartementet 29 sept. 1863; legationssekreterare i Berlin 27 sept. 1866; tf. chargé d'affaires upprepade gånger under åren 1867—69, 1873, 1877 och 1879; tf. expeditionssekreterare och chef för politiska avdelningen i utrikesdepartementet 3 dec. 1869—3 mars 1871; legationssekreterare i Washington 20 maj 1870 och i Rom 17 maj 1872; expeditionssekreterare och chef för handels- och konsulatavdelningen i utrikesdepartementet 19 juli 1873; legationsråd i Wien 16 nov. 1877; generalkonsul och chargé d'affaires i Rio de Janeiro 7 nov. 1879. RNO 1873; KVO 1884; innehade dessutom ett flertal utländska ordnar. — Ogift.

Biografi

C:s farfar, majoren Erik Tholander (f. 1757, d 1809), adlades och adopterades Cederstråhle, sedan han ingått gifte med enda dottern till den siste manlige medlemmen av den under Karl XII: s krig adlade ätten Cederstråhle. Med undantag av farfadern hade C: s förfäder varit jurister, och själv valde han den civila banan. Under sina studieår i Uppsala tog han en framskjuten del i studentlivet som Stockholms nations förste kurator (vt: 1860—ht. 1861) samt studentkårens ordförande (ht. 1860 och ht. 1861) och vice ordförande (vt. 1861). Sedan han (1862) avlagt filosofie kandidatexamen, började han sin ämbetsmannabana i Stockholm och uppnådde slutligen efter att ha innehaft olika befattningar i utrikesdepartementet och som diplomat generalkonsulstjänsten i Rio de Janeiro, med vilken han förenade befattningen som chargé d'affaires. — Även efter inträdet på ämbetsmannabanan fortsatte C. att ägna sig åt studier. År 1866 förvärvade han doktorsgraden med en av- handling över ett historiskt-diplomatiskt ämne. Framför allt fullföljde han emellertid ett intresse för botaniken, som han tidigt grundlagt. Redan innan han fyllt fjorton år, hade han botaniserat i Östergötland (1849), och efter ett besök i Bohuslän 1852 kunde han lämna bidrag till Karl Johan Lindebergs »Växtgeografiska anteckningar om Bohuslän» (Botaniska notiser, 1852). I sina »Fortsatta exkursioner i Bohuslän 1852—53» (Botaniska notiser, 1854) berättar Lindeberg, att han under sina förnyade strövtåg ägde ett både angenämt och nyttigt sällskap i C. och en annan studerande, E. O. Salomon, och hade deras klarsynthet att tacka för månget gott fynd. År 1856 företog C. i sällskap med den kände tyske botanisten M. E. Wichura en resa till Lule Lappmark, under vilken betydande samlingar gjordes. Över Kvikkjokk styrde man, liksom en gång Linné, kosan västerut och färdades över de svenska och norska högfjällen ned till kusten. Nära Ryssvik vid Foldenfjord i Norge fann C. en Carex, vilken han ansåg vara en ny art och publicerade som »Carex brevirostris» i sin enda botaniska uppsats (Vetenskapsakademiens Öfversigt, 1857). Senare utredningar ha emellertid visat, att här endast förelåg en form av hybriden mellan Carex dioica och incurva och alltså ej någon verklig ny art. Till den 1858 utgivna sjunde upplagan av K. J. Hartmans flora lämnade C. bidrag. Den främsta frukten av C: s botaniska intresse blev hans stora herbarium, omfattande 2,000 arter i omkring 10,000 exemplar, vilket skänktes till Vetenskapsakademien och alltjämt befinner sig i dess samlingar. Ett meddelande om gåvan gjordes i Botaniska notiser 1880, där herbariet säges bestå av brasilianska växter. Så är emellertid ej förhållandet. I den historik över den botaniska avdelningen, som utgavs år 1916 vid riksmuseets flyttning till Frescati, anges herbariet omfatta svenska och utländska växter, men en framstående kännare av Brasiliens flora, lektor G. Malme, har meddelat, att han aldrig sett någon växt från Brasilien, som tagits av eller tillhört C. Rätta förhållandet är sålunda uppenbarligen, att C. vid avflyttningen till Brasilien skänkt sitt herbarium till akademien. Herbariet har bl. a. begagnats av G. Samuelsson för belysande av Västmanlands växtgeografi.

Författare

Selim Birger.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik C J Cederstråhle, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14730, Svenskt biografiskt lexikon (art av Selim Birger.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14730
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik C J Cederstråhle, urn:sbl:14730, Svenskt biografiskt lexikon (art av Selim Birger.), hämtad 2024-04-19.