Meriter

Elfberg (Elfbergh, Elfsberg), Jacob, f. 1670, d. sannolikt under förra delen av 1734. I tjänst som ryttare 1687; var 1697 förste korpral vid Adelsfanan; kornett vid Upplands tremänningsreg. till häst 4 mars 1701; löjtnant där 8 okt. s. å.; regementskvartermästare 1 juli 1703; ryttmästare 21 juni 1704; tillfångatagen av sachsarna 20 juli 1705 men utväxlad; tillfångatagen av ryssarna 1 juli 1709; i rysk fångenskap till 1722, då han återkom till Sverige; avsked såsom major 19 juli 1722.

Biografi

De uppgifter, som finnas bevarade om E:s militära insatser, låta honom framstå som en ovanligt oförvägen karolinsk kavalleriofficer. E. deltog bl. a. i övergången av Düna 1701 och striden vid Punitz 1704 samt utmärkte sig särskilt under 1705 års operationer i Polen. Den 4 mars sistnämnda år avvisade han vid staden Kowal efter en dagslång strid en mångdubbelt överlägsen polsk styrka. E. hade vid detta tillfälle befälet över ett hundratal ryttare, vilka anföllos av polskt kavalleri uppgående till 28 fanor samt 200 tyska ryttare. Svenskarna drogo sig tillbaka till stadens kyrkogård, som inreddes till försvar, och efter en rad av misslyckade anfall nödgades polackerna i skymningen retirera. Den 20 juli 1705 ledde E. vid Zakoczyn ett anfall med 160 ryttare mot en av flera tusen man bestående sachsisk-polsk styrka. Svenskarna blevo visserligen efter en tapper strid kringrända, men en del lyckades bryta sig ut. E., som var bland dem, vilka tillfångatogos, blev tämligen snart utväxlad. Vid slutet av 1706 fick han uppdraget att i Sverige värva nya trupper. Huruvida detta kom till utförande synes emellertid ovisst. E. deltog sedermera i kavalleristriden vid Krasnokutsk samt i slaget vid Poltava. Kort efter det senare råkade E. i en långvarig rysk fångenskap, som till större delen synes ha tillbringats i Tobolsk. Först i juni 1722 återkom E. till Sverige.

Heidenstam har i första delen av »Karolinerna» i berättelsen »Marodörernas drottning» omnämnt »den oförvägne Jakob Elfsberg». I Grimberg–Uddgrens »Svenska krigarbragder» omtalas E. i skildringen av »Klas Bondes sista strid» (dock med den felaktiga namnformen Elfving).

Författare

Nils Strömbom.

Källor och litteratur

Källor: Likvidationer efter Karl XII:s krigare, rullor 1620–1723, KrA. – Karolinska krigares dagböcker, [utg. af A. W. Quennerstedt,] 2 (1903). – F. Böök, Verner von Heidenstam, 2 (1946), s. 75; B. A. Ennes, Biografiska minnen af konung Carl XII:s krigare, 1 (1818), s. 236; C. Grimberg & H. Uddgren, Svenska krigarbragder (1914), s. 229; V. Hamilton, C. H. Kreüger & E. Leijonhufvud, Namnlistor öfver officerskårerna vid svenska s. k. männingsregementen till bäst och ståndsdragoner under stora nordiska kriget (1915–16) ; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare (1920—21) ; [J. A. Nordberg,] Konung Carl den XII:s historia, 1 (1740). s. 580. 601.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Elfberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15957, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Strömbom.), hämtad 2024-05-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15957
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Elfberg, urn:sbl:15957, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Strömbom.), hämtad 2024-05-17.