Meriter

Blomén, Johan Emil, f. 30 mars 1860 i Arvika, d 5 juli 1920. Föräldrar: apotekaren, sedermera bankkamreraren Johan^[1] Vilhelm Blomén och Alina Maria Beskow. Intogs i Stockholms ate-neum ht. 1876; avlade mogenhetsexamen därstädes 18 maj 1880; utexaminerad från krigsskolan å Karlberg 31 okt. 1881; underlöjtnant vid fortifikationen 23 dec. s. å.; erhöll avsked 30 dec. s. å.; studerade vid Uppsala universitet 19 jan. 1882–vt. 1884; privatamanuens under professor P. T. Cleve vid kemiska institutionen i Uppsala 1882–84; avreste till Förenta staterna hösten 1884, där han ägnade sig först åt gasindustrien (1884–86) och därpå åt sprängämnesindustrien; anlade en fabrik för tillverkning av det av honom uppfunna sprängämnet joveite 1892; e. o. professor i fysik vid dv. Columbian university (nu George Washington university) i Washington 1894–96; praktiserade som kemist i New-York; var tidvis disponent för Du Pondfabrikerna för sprängämnen och rökfritt krut; anställd vid New York public library med uppdrag att vid inflyttningen i dess nya byggnad ordna de vetenskapliga och tekniska avdelningarna 1909–sept. 1915; ånyo praktiserande kemist. Tilldelades vid Columbian university graderna A. M. 1893 och Ph. D. 1894.

Gift 20 febr. 1886 med Maria Janson, f. 8 aug. 1859, dotter till lantbrukaren Jan Person i Brunskog.

Biografi

Efter sin hastigt avbrutna militära bana ägnade sig B. en tid åt kemiska och fysiska studier i Uppsala under professorerna P. T. Cleve och R. Thalén. Han kom emellertid aldrig att avlägga någon examen, men då han efter ett par års Uppsalavistelse utvandrade till Amerikas Förenta stater, funno hans vid universitet grundlagda naturvetenskapliga insikter omedelbart användning i industriens tjänst. Han hade till en början anställning vid gasbolag i Chicago och Philadelphia samt uttog under denna tid patent på en del uppfinningar, berörande tillverkningen av vattengasapparater och glödljus. Större betydelse fick hans insats för sprängämnestillverkningen. Även här framträdde han som uppfinnare och erhöll bl. a. patent på sprängämnet joveite, vilket sedermera inköptes av Förenta staternas regering och med god verkan användes i kriget med Spanien. Över huvud ägde han inom sprängämnesindustrien anseende som auktoritet, och hans råd inhämtades ofta, särskilt, vid fabriksanläggningar. Om det anseende, han förvärvat, vittna även en del officiella uppdrag. Så var han vid Atlanta exposition 1895 commissioner of education i England och Förenta staterna samt. tjänstgjorde en tid som regeringens sprängämnesinspektör i Stilla havstrakten. B. var väl bevandrad i flera grenar av naturvetenskaperna samt ägde även litterära intressen, vilka i hans skriftställarskap sökte sig uttryck vid sidan av hans praktiskt-vetenskapliga studier.

Författare

A. G. S. Josephson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Some practical points in the manufacture of nitrogly-cerin (Journal of the Amer. chem. soc, Vol. 17, 1895, s. 263—277). — On-' the manufacture of soluble nitrocellulose for nitrogelatine and plastic dyna-5 mites (ibid., s. 411—419). — The commercial preparation of nitronaphthalenes: (ibid., Vol. 19,-1897, s. 532—538; tills, med W. H. Krug). — En mesalliance.. Novell (Valkyrian, Arg. 7, 1903, s. 43—50, 83—87, 158—161). — Felslagna! förhoppningar. En lefnadsteckning (ibid., Arg. 10, 1906, s. 33—42, 89—95, 139—149, 203—207, 256—261, 309—312, 369—373). — Amiral John Adolph-Dahlgren. En biografi af en amerikansk hjelte af svensk härkomst (ibid., s. 110—116, 164—172, 218—225, 283—290, 330—338). — Ett hjelteminne från inbördeskriget. Ulric Dahlgren (ibid., s. 385—392, 442—451). — Våra modärna, sprängämnen och deras användning (ibid., Arg. 12, 1908, s. 58—63). — Some on the oxypinenes (Araer. journal of pharmacy, Vol. 87, 1915, s. 199 Some historical and bibliographical notes on the theraneutics and ch mistry of the öxypinenes (ibid., s. 398—406). — Dessutom populärvet. artiklar i Technical world samt skönlitterära och tidning för svenskarne i Amerika m. fl. biografiska bidrag i Nordstjernan, tidning för svenskarne i Amerika m. fl.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Emil Blomén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17809, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. G. S. Josephson.), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17809
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Emil Blomén, urn:sbl:17809, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. G. S. Josephson.), hämtad 2024-05-09.