Carl Olof Ohlsson Arcadius

Född:1849-12-20 – Gödelövs församling, Skåne län
Död:1921 – Växjö domkyrkoförsamling, Kronobergs län

Skriftställare, Skolman, Kommunalman


Band 02 (1920), sida 112.

Meriter

Arcadius, Carl Olof Ohlson, f. 20 dec. 1849 i Gödelöv. Föräldrar: föreståndaren för räddningsinstitutet å Råby Åke Ohlson och Anna Kristina Holmquist. Intogs i Kristianstads h. elementarläroverk vt. 1861; avlade mogenhetsexamen därstädes 19 maj 1869; student i Lund 13 sept. s. å.; fil. kand. 28 maj 1875; genomgick provar vid Lunds h. elementarläroverk 1875–1876; disp. 17 nov. 1883; fil. doktor 31 maj 1884; företog för att studera undervisningsväsendet med statsunderstöd en utrikes resa, huvudsakligen i Frankrike, apr.–juni 1895. V. lektor vid Malmö h. elementarläroverk 12 nov.–17 dec. 1874; lärare vid Lunds privata elementarläroverk vt. och en del av ht. 1876; föreståndare för Göteborgs och Bohus läns folkhögskola 1 sept. s. å.–2 aug. 1886; ledamot av sällskapet för nyttiga kunskapers spridande 20 febr. 1877; lektor i historia och modersmålet vid Växjö h. allmänna läroverk 13 maj 1885; ledamot av domkapitlet i Växjö 1 sept. 1886; inspektor för folkskoleseminariet därstädes 16 jan. 1889–31 okt. 1890; dess rektor 3 okt. 1890–31 juli 1916; censor vid avgångsprövningar vid småskoleseminarierna i Växjö 1892–1914, i Vetlanda 1897–99 och i Ronneby 1910; folkskoleinspektör i Kinnevalds och Allbo kontrakt 1893–98 och i Allbo kontrakt 1899–1904; ledamot av styrelsen för förskolan för blinda i Växjö 19 maj 1893–30 sept. 1916; ledamot av stadsfullmäktige i Växjö 1893–1912 och 1915–16; ordförande i styrelsen för lägre tekniska yrkesskolan i Växjö 1901–16; tillkallad att biträda folkskolebyrån vid utredning av några till folkskoleväsendet hörande ärenden och utarbetande av ny normalplan för folkskolor och småskolor 17 okt. 1899–23 maj 1900; biträdde den av K. M: t 13 juli 1906 tillsatta kommittén angående ändrade bestämmelser rörande folkskoleseminarierna i riket 28 aug. 1906–20 dec. 1907; ordförande i folkskolestyrelsen i Växjö 1911–16; biträdde vid utredning av vissa ärenden i folkskolebyrån kortare tider 1911–13.; tillkallad att såsom ordförande för de sakkunniga biträda vid utarbetning av ny stadga ocli undervisningsplan för folkskolesemmarierna 19 aug. 1913–18 dec. s. å.; tf. ledamot av K. folkskoleöverstyrelsen kortare tider årligen 1914–18; inspektor för småskoleseminariet i Växjö 17 juni 1915–31 dec. 1916; har innehaft åtskilliga kommunala förtroendeposter. RNO 1901.

Gift 1) 18 okt. 1876 med Maria Herrström, f. 28 maj 1846, d 12 maj 1910, dotter till smeden Karl Georg Herrström; 2) 17 juli 1911 med Anna Elisabet Arcadius, f. 4 juni 1866.

Biografi

A. har utvecklat en mångsidig, i flera avseenden betydande verksamhet i den svenska folkundervisningens tjänst; särskilt har han under de senare decennierna varit en av de ledande i arbetet för folkskoleseminariernas tidsenliga reformerande. Vid det fortgående arbetet på folkskolans och folkskoleseminariernas organisatoriska utveckling ha hans insikter ofta varit anlitade. På det rent pedagogiska området har han särskilt intresserat sig för det psykologiskt-pedagogiska studiet vid seminarierna, varjämte han ivrat för den tidigare skolundervisningens baserande på hembygdskunskap, i syfte att genom studium av hemtraktens geografi, naturförhållanden och historiska minnen lägga grunden till lärjungarnas vetande om Sveriges natur och historia. A. har bedrivit en livlig författarverksamhet, omfattande bl. a. läroböcker i pedagogik samt lokalhistoriska och skolhistoriska monografier.

Författare

K. Nordlund.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om bildning. Föredrag (Redogörelse för Göteborgs och Bohus läns folkhögskolas verksamhet, 1876—77, s; 23—32). — Ur lifwet i en nordisk småstad på 1600-talet (Ur folkens häfder, Årg. 6, 1879, s. 98—118). — Bidrag till de f. d. Aschebergska i Bohus län belägna godsens historia (Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia,'Bd 2, 1879—83, s. 235--288; även sep. Sthm 1881. 54 s.). — Om Bohusläns införlifvande med Sverige. Bidrag ' till Bohusläns historia under senare delen af sjuttonde århundradet. Sthm 1883. .119 s. (Gradual-avh., Lund; även i Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns forri- minnen, och historia, Bd 3, 1884—86, s. 1—119.) — Ett eröfradt landskaps införlifwande med Swerige (Läsning f. folket, Årg. 52, 1886, s. 45—78). — Ett sant ungdomslif, vilkor för ett sant människolif. Afskedsord (Redogörelse för Göteborgs och Bohus läns folkhögskolas verksamhet, 1885—86, s. 22—32). — Anteckningar ur Vexjö allmänna läroverks häfder till år 1724. Växjö 1889. 4: o 83 s. (Redogörelse för allm. läroverken i Wexjö och Wernamo under läseåret 1888—89.)' — Den helige Sigfrid. (Minnen ur fosterlandets häfder, 3.) (Läsning f. folket, Arg. 56, 1890, s. 113—143.) — Gumlösa kyrka i Västra Göinge härad. Ett sjuhundraårsminne. Lund 1891. 28 s., 1 pl. (Boksaml. utg. af de skånska 'landskapens hist. och arkeol. fören.) — Johan Amos Comenius. Föredrag (Läsning f. folket, Årg. 58, 1892, s. 102—126). — Från franska folkundervisningsanstalter. Reseanteckningar (Tidskr. f. folkundervisningen, Årg. 50, 1896, s. 83— 121; undert. C. O. A.). — 'Bilder ur svenska folkundervisningens historia. Sthm 1897—98. II, 146 s.,' 6 portr. — Om uppfostrans föremål. Lärobok i psykologi för seminarier och uppfostrare. Bearbetn. [efter E. Martig]. Sthm 1899. VII, 111 s. 2:a uppl. Sthm '1904. VIII, 112 s. — Handledning i folkskolepedagogik för seminarier och lärare. Sthm 1903. VIII, 215 s. 2: a uppl. Sthm 1912. VIII, 245 s. jämte ¦Tillägg 7 s. 3:e uppl. Sthm 1915. VIII, 258 s. — Tvenne pedagogiska uppsatser. 1. Hemortskunskap. 2. Undervisning i naturkunnighet efter koncentrationsprincipen. Sthm 1905. 28 s. (Sveriges allm. folkskollärarefören. småskrifter, 19.) — Louis de Geer. Ett stycke ur nittonde seklets svenska historia. Sthm 1906. 108 s., 3 pl. (Sv. folkbibliotek, Ser. 3: 11.) — De svenska folkskoleseminariernas uppkomst och utveckling (Folkundervisningskommitténs betänkande, 1: 3, Sthm 1911, s. 1—186. 4: o). — Utbildning av lärare för folkundervisningen i främmande länder. 7. Österrike. 8. Ungern. 10. Italien. 11. Frankrike (ibid., 1:4, Sthm 1911, s. 127—148, 149—152, 219—222, 223^262. 4: o). — Arbete och arbetslön (Läsning f. sv. folket, Årg. 78, 1912, s. 202—225). — Historisk hembygdskunskap. Växjö 1914. 35 s. (Grundlinjer till undervisn. i hembygdskunskap vid Växjö folkskoleseminarium, 1.) — Själfbehärskning, imål för uppfostran (Läsning f. sv. folket, Årg. 83, 1917, s. 1—15). — Smärre uppsatser i Tidskr. f. folkundervisningen (1893, 95, 1908 o. följ.), Pedag. kalender (1898—1901) och dess forts. Hemmets kalender (1902 o. följ.), Hist. tidskr. (1901), Verdandi (1907, 14), Sv. läraretidn., Folkskolans vän, Stockholms dagblad, Smålandsposten m. fl., bidrag i Läsebok för folkskolan (9:e o. följ. uppl.), Ny Smålands beskrifning, utg. af J. Rosengren, L. Linnell och J. Fischer: Vexjö stad (1914) m. m.

Utgivit: Skånes kalender. D. 1—2: 1—2. Lund 1876—78. XX, 491 s., 1 karta; IV, (8), 652; (4), 393 s. _ (Tills, med Nils Larsson och J. P. Veländer.) — Förteckning öfver de jordeböcker å frälsegods i "Göteborgs och Bohuslän, som inlemnades till kronan år 1659 och följande år (Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia, Bd 2, 1879—83, s. 89—98; även sep. Sthm 1880. 10 s.). — Handlingar till 1662 års Kungl. kommission i Bohus län (ibid., s. 428—451; även sep. Sthm 1882. 24 s.). — Redogörelser för Göteborgs och Bohus läns folkhögskolas verksamhet, läsåren 1876/77—1885/86. — Berättelser över folkskoleväsendet inom resp. inspektionsområden av Växjö stift 1893—1904.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Olof Ohlsson Arcadius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18765, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Nordlund.), hämtad 2024-05-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18765
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Olof Ohlsson Arcadius, urn:sbl:18765, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Nordlund.), hämtad 2024-05-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se