Meriter

Barfod, Johan Christopher Georg, f. 27 okt. 1753 i Kvidinge, d 17 juni 1829 på Mäntsälä gård i Finland. Föräldrar: auditören Göran Henrik Barfod och Hedvig Klerck. Intogs i Malmö skola; student i Lund 2 nov. 1771; avlade jur. kand. examen 19 dec. 1778. Lärare i hovpredikanten J. G. Billings skola i Stockholm; inskriven som auskultant i kommerskollegiet 16 apr. 1787 men inträdde aldrig i tjänstgöring; publicist. — Ogift.

Biografi

B. blev tidigt faderlös, och hans uppfostran omhändertogs av överste R. Barnekow, vid vars regemente fadern tjänat. Det lärarkall, som han efter skolgång i Malmö och studier i Lund ägnade sig åt, torde han ej ha tagit alltför allvarligt, och sedan han genom en av sina elever kommit i beröring med sidenfabrikören J. G. l'Estrade, tycks denne ha fått finansiera hans tillvaro. Då l'Estrade's änka år 1806 överflyttade till sin måg i Finland, sedermera landshövding K. A. Möllersvärd, följde B. med och framlevde i dennes hem återstoden av sitt liv. B. är en intressant typ från den gustavianska tiden med dess rikedom på politiska intriger och agenter. Ordnat arbete hade han ingen lust för. »Så länge kontanterna varade, levde han läckert, bjöd ofta sina vänner och besökte flitigt teatern» (K. M. Creutz till G. O. Hyltén-Cavallius). Till slut började rentav ordet lösdriveri nämnas i samband med hans namn, och det var då, hans beskyddare styrde om, att han för att få »laga försvar» blev inskriven i kommerskollegium. Vad B. huvudsakligen sysslade med, var samlingar till Sveriges historia — ej minst samtidens — och journalistik. I början av år 1790 blev han enligt egen uppgift bekant med dåvarande K. sekreteraren J. A. Ehrenström, som han både umgicks och brevväxlade med och som han i sina historiska skrifter ofta uppger som sagesman. De upplysningar, Ehrenström gav honom, återgäldade han genom att — särskilt under ryska kriget — hålla honom à jour med händelserna i Sverige, i synnerhet oppositionens göranden och låtanden. Gustav III, som också brukade få del av dessa meddelanden, lär ibland ha frågat Ehrenström, om han »ej åter haft några rapporter från sin polismästare i Stockholm». B. stod också i brevväxling med utländska tidningsskrivare, något som förvisso hade sitt gagn för hans kunskaparsyssla men väl också påverkat hans egen journalistiska verksamhet. Han har medarbetat i Gjörwells tidskrifter och andra publikationsföretag, men framför allt är hans verksamhet på detta område knuten till tidningen Extra posten, utgiven av boktryckare J. K. Holmberg okt. 1792–sept. 1795. Förutom att B. till denna tidning lämnade bidrag av blandat innehåll, redigerade han under större delen av dess tillvaro ut- och inrikes nyheter. Särskilt i de sistnämnda gjorde hans allt behärskande historiska och personhistoriska intressen oftare framställningen detaljrik än journalistiskt njutbar. De hopade uppgifterna voro nog ej alltid så tillförlitliga, och med tidens ömtåliga publicistiska förhållanden kunde B:s skriverier ej få fortgå ostört. Enligt sin egen berättelse väckte han vid flera tillfällen ond blod på högsta ort genom att i sina artiklar låta sin starka beundran för Gustav III alltför mycket skymta fram. Han hade utan tvivel sin andel i det missnöje, tidningen uppväckte hos de maktägande och som slutligen ledde till dess indragning för alltid; redan några månader därförut hade B. emellertid avskedats. Hans journalistik tycks i allmänhet ej ha skattats vidare högt. Kollegerna i Extra posten betraktade honom snarast som en olycka för tidningen. »Vore jag i Stockholm och hade någon befattning med Extra posten», skriver Leopold, »skulle jag för de 100 rb (B:s årslön i tidningen) hålla fyra karlar, som dageligen hindrade Barfoth att på femtio steg nalkas Holmbergs boklåda». Men Holmberg synes ha varit nöjd med honom och alltid hållit honom om ryggen.

B. efterlämnade mängder av historiska och genealogiska samlingar, som hamnat på skilda håll och senare delvis utgivits i tre samlingar. Av dessa postuma arbeten äro två ägnade åt det nyhets- och anekdotkram från Gustav III:s samt från förmyndarregeringens och Gustav IV Adolfs tid, som B. uppsamlade under sin Stockholmstid; till grund för skildringarna från senare delen av denna period, vilka publicerats av Arvid Ahnfelt, ligga hans brev till landshövdingskan Möllersvärd. Anteckningarna om skånska adeln åter tillkommo under B:s vistelse i hembygden 1787—89 och meddelades i brev till den på dylikt ständigt hungrige Gjörwell. Enligt en uppgift i »Biografiskt lexikon, Ny följd», hade B. för detta arbete tillgång till samlingar, gjorda av litterata prästmän i Skåne. — B. säges ha haft en omfattande historisk beläsenhet och ett utomordentligt minne, en uppgift, som hans skrifter med sin oerhörda detaljrikedom för ingen del jäva. Han har ej försummat något tillfälle att skaffa sig underrättelser. Bland de sagesmän, som han ofta uppger, träffar man många av den tidens ledande män; dock har han ej försmått att intervjua kammartjänare, skomakare, skräddare och andra hantverkare. Dessa sistnämnda meddelare skymta här och där bakom det tydligt skönjbara grodperspektivet, liksom det väl närmast är tack vare dem, som författaren kunnat följa sin naturliga fallenhet att skriva skandalhistoria. Ahnfelt röjer — tydligen ej utan en viss känsla av kongenialitet — stor beundran för B., som han kallar »en bland svenska hovlitteraturens störste anekdotberättare». Stilistiskt inta i varje fall B: s skrifter intet framstående rum. De utgöra ofta en fortlöpande serie apropån, fyllda som de äro av oändliga paralleller till och utvikningar från ämnet.

Författare

J. Viktor Johansson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Märkvärdigheter rörande Sveriges förhållanden 1788— 1794. Utg. efter författarens handskrift [av G. O. Hyltén-Cavallius]. Sthm 1846. X, 230 s. — Märkvärdigheter rörande skånska adeln. Utg. efter författarens handskrift [av dens.]. Sthm 1847. VIII, 459 s. — Hittills okända anteckningar af en bland svenska hoflitteraturens störste anekdotberättare (A. Ahnfelt, Ur sv. hofvets och aristokratiens lif, D. 6, Sthm 1882, s. 1—158).

Ang. B: s publicistiska verksamhet se texten.

Handskrifter: Märkvärdigheter rörande Sveriges förhållanden 1788— 1794 (KB). — Märkvärdigheter rörande skånska adeln (KB). — Anmärkningar vid det af Danska genealogiska och heraldiska sälskapet utgifna Lexicon öfver Adeliga Familier uti Danmark och Norrige (KB). — Handskriften till av Ahnfelt utg. anteckningarna bland Barfodska papperen i Helsingfors universitetsbibliotek.

Källor och litteratur

Källor: Tre brev från K. M. Creutz till G. O. Hyltén-Cavallius rörande B: s skrifter och levnadsförhållanden, KB (sammanb. med manuskr. till Märkvärdigheter rörande skånska adeln, använda i H.-C: s' förord till de av honom utgivna skrifterna); brev till K. G. aT Leopold från I. R. Blom och J. Stenhammar, Brinkmanska arkivet å Trolle-Ljungby; brevväxling mellan C. G. af Leopold och B. G. Westberg samt brev från B. till C. C. Gjörwell, KB; C. Sjöström, Skånska nationen 1682—1832 (1897). — Se i övrigt: Rec. av de båda samlingarna 'Märkvärdigheter' i Frey 1849.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Christopher Georg Barfod, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19066, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Viktor Johansson.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19066
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Christopher Georg Barfod, urn:sbl:19066, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Viktor Johansson.), hämtad 2024-04-19.