Meriter

Stålberg, Carolina Wilhelmina, f 26 nov 1803 i Sthlm, Barnhusförs, d 23 juli 1872 i Mariefred. Fosterföräldrar: fältkamreraren Carl Fredrik S o Maria Christina Molander. Red för Journal för damer mars 48–51, för Illustrerad tidn för fruntimmer jemte Sthlms mode-journal 1 mars 53–29 dec 55. Förf. – Erhöll SA:s mindre skådepenning i guld 34. – Ogift.

Biografi

Det har aldrig klarlagts vilka Wilhelmina S:s biologiska föräldrar var. Det enda som är känt om hennes första tid är att hon var barnhusbarn och att hon växte upp hos makarna Stålberg. De levde i Sthlm och det kom S själv att göra under nästan hela sitt liv, med undantag för de två sista åren.

S bidrog enligt sina egna biografiska anteckningar redan vid unga år till familjens försörjning, bl a genom att sy handskar åt handskmakare och förfärdiga tyllmössor åt nipperbodar. Hon tillhandahöll även språkundervisning åt de äldre personer som var inneboende i moderns hem sedan denna 1829 blivit änka.

Att döma av bouppteckningen efter hans död synes fadern ha varit förhållandevis välbärgad, och S måste ha erhållit undervisning i ett flertal språk eftersom hon kom att översätta flitigt från engelska, tyska och franska. Modern och S fortsatte att bo tillsammans fram till den förras död 1846.

S visade tidigt stort intresse för litteratur, och inledningsvis skrev hon huvudsakligen poesi. Hon publicerades i tidningar som Stockholms-posten och Allmänna Journalen redan då hon endast var 16 år gammal, och något senare också i Freja. Hennes första diktsamlingar trycktes 1826 (Min lyras första toner och Min ungdoms idealer), och S själv verkar ha tillerkänt sin poesi större litterär betydelse än prosan. 1834 tilldelades hon SA:s mindre skådepenning i guld, på förslag av dess ständige sekreterare Frans Michael Franzén (bd 16) som, enligt egna uppgifter i förordet till S:s Lyriska toner (1843), just bekantat sig med familjen.

Med åren kom S att lämna poesin för prosan, men även i romanerna förekom ibland poesi. Hennes mest spridda text, Hjalmar och Hulda (”På blomsterklädd kulle satt Hjalmar och qwad”), trycktes ursprungligen i romanen Emmas hjerta (1839). Några år senare inkluderades visan i Lyriska toner, tillsammans med bland andra Lejonbruden, en av hennes mest kända översättningar (av Adelbert von Chamissos Die Löwenbraut).

Hjalmar och Hulda fick ett mycket stort genomslag, och dess spridning i skillingtrycksform hade få motsvarigheter under det svenska 1800-talet. Den första bevarade utgåvan är från 1856 och efter de åtminstone 55 tryckningarna under andra hälften av seklet beräknas upplagan ha uppgått till omkring en kvarts miljon exemplar enbart i Sverige. Visan fick en betydande spridning även i Norge och Danmark.

S skrev under många olika pseudonymer, men det var som Wilhelmina hon nådde den övervägande delen av sin läsekrets. S förde inga anteckningar över vad hon skrivit och menade att den offentliga listan över hennes publicerade texter var avsevärt kortare än den egentliga produktionen. Det var inte helt ovanligt att hennes böcker publicerades under mer bekanta författares namn i utlandet, så det är uppenbart att S skrev mer än hon tillskrevs såväl inom som utom Sveriges gränser.

S:s författarskap var oerhört omfattande, och inkluderade bl a böcker om Sveriges historia, gåtsamlingar, mytologiska lexikon, sagor, virkbeskrivningar, brevställare, vistexter, barnböcker, biografiska samlingar, romaner, noveller och poesi. De genrer hon främst gjorde till sina var barnboken och, framför allt, den historiska romanen. Hon översatte även från danska, engelska, franska och tyska, till exempel verk av H C Andersen, Charles Dickens, Eugène Sue och James Fenimore Cooper, samt av ett stort antal i dag mindre bekanta namn som Grace Aguilar och Luise Mühlbach. Hennes översättning av Bernardin de Saint-Pierres Paul och Virginie var en av de mest bekanta, och utkom i en sjunde upplaga så sent som 1904.

Under 1840-talet var S en av Sveriges fem mest tryckta författare, oräknat artiklar i kalendrar, tidskrifter och tidningar, i vilka hon var ett återkommande namn. Förutom i bokform publicerades hon i tidskrifter som Svenska Familj-journalen, Familjewännen och Figaro, tidningar som Aftonbladet, Dagligt Allehanda, Svenska Biet, Illustrerad Tidning, Dagens Nyheter, GHT, Halmstads-bladet, Åbo tidning, Upsala Tidning och Gotlands läns tidning, samt kalendrar som Svea, Norden, Freja, Flora, Iduna, Violblomman, Amaranthen, Rosa, Miniatyralmanach, Blomsteralmanach, Toilette-kalendern, Nordstjernan, Album för skön konst och Poetiskt album. S var under 1853–55 även redaktör för Illustrerad tidning för fruntimmer.

Samtidigt som signaturen Wilhelmina var mycket läst var S själv förhållandevis anonym, och inte mycket är känt om hennes liv. Det har till och med ifrågasatts hur väl hennes egna fåtaliga biografiska anteckningar stämmer överens med verkligheten. I den av henne själv (tillsammans med P G Berg) författade biografiska samlingen Anteckningar om svenska qvinnor (1864–66) står att läsa att de biologiska föräldrarna var obemärkta och att fosterföräldrarna gav henne en uppfostran som väckte hennes intresse för poesi. Både författarskapet och hon själv sägs vara präglade av samma enkelhet och flärdfrihet. Även om Berg skrivit just denna artikel är det troligt att S som medredaktör haft visst inflytande på beskrivningen. De litterära verk som omnämns är huvudsakligen historiska romaner, men hennes poesi ges den mer ingående beskrivningen och hennes stil menas vara ledigast i dikterna.

S var aktiv i debatten kring Almquists Det går an, och skrev en kritik av dennes verk i sin egen pastisch Eva Widebeck, eller Det går aldrig an (1840). För S var Almquists syn på friare förhållanden mellan könen en manlig önskedröm som endast vore till men för kvinnorna. Eftervärlden har ibland kritiserat denna inställning som bakåtsträvande, men S var inte någon extremt konservativ tänkare. Hennes fröken Widebeck är dotter till Almquists Sara men i första hand varken intresserad av att gifta sig eller av fria förhållanden, utan främst av att vara ensamstående och fri. I slutet av berättelsen friar hon själv till sin beundrare när denne insjuknat.

Det finns många exempel i S:s böcker på en för tiden ganska radikal inställning i frågor rörande kvinnors förhållanden. Kvinnor kan delta i medeltida torneringar, Gud kan tilltalas Allmodern, mäns användande av Bibeln för att hålla kvinnor nere kan behandlas, och huvudpersonerna är ofta kvinnor, inte minst i de historiska romanerna.

S skrev en del samtidsromaner under övergångsskedet mellan sin huvudsakligen poetiska ungdomsproduktion och de historiska romaner hon författade under och efter mitten av seklet. Det var emellertid den historiska romanen hon främst kom att bli känd för. Den första historiska berättelsen av hennes hand kom 1832 i form av novellen Ingrid Örnefot och Axel Nilsson Tott. Det dröjde femton år till nästa försök i genren, men därefter publicerade hon slag i slag böcker med en handling som utspelar sig i det förgångna.

S:s historiska romaner skildrar företrädesvis 1600- och 1700-talen, och detta är fallet med t ex Hedvig Charlotta Nordenflycht (1847), Gustaf III och hans omgifning (1859) och Christina, drottning af Sverige (1861). Bland de titlar som utspelas under tidigare perioder kan nämnas Catharina Månsdotter (1848) och Drottning Filippa (1849). De sistnämnda, liksom en del andra av S:s böcker, utkom i mer än en upplaga och i såväl dansk som tysk översättning. 1869 trycktes romanen Emerentia Ruth, som utspelades under Karl XI:s regeringstid, och under inledningen av 1870-talet publicerade S historiska biografier över svenska kungar, ämnade för skolbarn. Catharina Månsdotter och Drottning Filippa påstås ibland vara S:s främsta verk, t ex var August Strindberg av den uppfattningen i en artikel publicerad 1872.

Ett par år före sin död flyttade S från Sthlm till Mariefred, där hon avled efter några månaders sjukdom. Hon begravdes först i Mariefred men flyttades snart till S:t Johannes kyrkogård i Sthlm. Trots att hon varit en av landets mest lästa författare under flera decennier hade hon sällan getts utrymme i den litterära debatten, och hennes död väckte inte någon större uppmärksamhet i pressen. De dödsrunor som skrevs över S betonade först och främst hennes insats inom den historiska romanen, samt omnämnde hennes filantropiska verksamhet.

S:s anseende hos kritikerna var lågt under hennes levnad, och efter sin död kom hon delvis att bli en symbol för dålig litteratur. Forskningen slog fast att hennes böcker var ”odrägliga i sitt moraliserande” och ”lyckligt glömda”, och kanske är det särskilt barnböckerna som kritiserats. För eftervärlden är det översättningen av Lejonbruden som visat sig vara allra livskraftigast.

S:s födelse och mycket av hennes liv är höljt i dunkel och lär så förbli, men från de tidiga tonårsdikter som trycktes på 1820-talet till de historiska biografier som utkom på 1870-talet var hon oupphörligt verksam på den svenska litterära scenen. S har aldrig tillerkänts någon större originalitet vare sig som poet eller prosaist, men hon var en av föregångarna inom gruppen kvinnliga yrkesförfattare i Sverige, och besatt en svåröverträffad mångsidighet vad gäller genrer. Två sekel efter tryckningen av hennes första dikt kan S ses som både ett tidstypiskt fenomen och ett tidlöst mysterium. När hon på sin ålders höst fick frågan hur det kommit sig att hon ägnat sitt liv åt att skriva mer eller mindre oavbrutet, svarade S: ”Jag vet ingenting roligare.”

Författare

Stefan Johansson

Arkivuppgifter

S:s arkiv i KB (1 vol: hs, ms). – Brev från S i GUB (till S A Hedlund o J C Hellberg), KB, NordM o i SA:s arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Med pseud nedan avses Wilhelmina om ej annat anges. Huvuddelen av S:s skrifter utgavs under denna pseudonym. – För en förteckning över S:s tryckta arbeten, se S Leijonhufvud och S Brithelli, Kvinnan inom svenska litteraturen intill år 1893 (Sthlm 1893), s 163–167. Nedan förtecknas dels de verk som nämns i biografitexten, dels ges exempel därutöver på arbeten i de olika genrer som S:s arbeten faller inom (”böcker om Sveriges historia, gåtsamlingar, mytologiska lexikon, sagor, virkbeskrivningar, brevställare, vistexter, barnböcker, biografiska samlingar, romaner, noveller och poesi”). I ett särskilt avsnitt nedan ges vidare rättelser och tillägg till Leijonhufvud och Brithelli. – Min lyras första toner. [Dikter.] Sthlm 1826. (S Rumstedt). H 1. (40 s). 8:o. [Anon. Ej mer utgivet.] – Min ungdoms idealer. [Dikt.] Sthlm 1826. (S Rumstedt). 23 s. 8:o. [Anon.] – Poetiska försök. [Dikter.] Sthlm 1831. (C M Lundberg). H 1. (39, [1] s). 8:o. [Pseud. Ej mer utgivet.] – Ingrid Örnefot och Axel Nilsson Tott. Novell från femtonde århundradet. Händelsen förefaller mellan åren 1497 och 1501. Swenskt original. Sthlm: Isberg, 1832. [3], 75, [1] s. 6:o. ([Förtitel:] Novell-berättaren, 1). [Anon.] – Den lyckliga omnibusfärden. En händelse år 1836. [Roman.] Sthlm 1838. (L J Hjerta). [1], 159 s. 6:o. [Anon. Översatt till tyska 1858.] – Emmas hjerta. Roman af förf. till ”Den lyckliga omnibusfärden”. I tvenne delar. Sthlm 1839. (Elmén & Granberg). D 1–2. ([2], 166 + [2], 168 s). 8:o. [Anon. 2. uppl 1872: Emmas hjerta. Roman af Wilhelmina, Sthlm: Askerberg, 391 s. 3. uppl 1884: 395 s. Förkortad och moderniserad utgåva 1914: Kvinnohjärtan. Roman af Wilhelmina Ståhlberg [sic!] (Wilhelmina). I två volymer, Sthlm: Dahlberg, Vol I–II, (320 s). Översatt till tyska 1842, till holländska 1852 och till danska 1855. I de holländska och tyska översättningarna anges E Flygare-Carlén som författare. Romanen fick på tyska en fortsättning i P Herbst, Edith. Fortsetzung von ”Emmas Herz” (Leipzig 1857; supplement till E F-C, Sämmtliche Romane, 1856–62).] – Eva Widebeck, eller Det går aldrig an. En arabesk ur lifwet. [Roman.] Sthlm 1840. (Elmén & Granberg). 96 s. 12:o. [Pseud: Faster Karin. Följdskrift till: C J L Almqvist, Det går an (1839).] – De fem sinnena. [Dikter.] Sthlm 1843. (P G Berg). 16 s, [4] pl-bl. 16:o. [Pseud.] – Lyriska toner. [Dikter.] Sthlm 1843. (P G Berg). vii, 192 s. 8:o. [Pseud. Även utgiven i stor 4:o s å: (P G Berg), [4], 48 s, [8] pl-bl, ill.] – Finska mythologien i sammandrag (1844). Se: Försök till ett nordiskt mythologiskt lexikon (1844). – Försök till ett nordiskt mythologiskt lexikon. Jemte ett sammandrag af finska mythologien. Till tjenst för fäderneslandets ungdom. Sthlm 1844. (P G Berg). [5], 235, [4], 65 s. [Eget titelblad: Finska mythologien i sammandrag, Sthlm 1844, (P G Berg), [4], 65 s. Även Finska mythologien … utgör ett lexikon.] – Miniatyrer ur familje-lifvet i Sverige. [Noveller.] Sthlm: A Bonnier, 1845. [Omsl:] H 1–6. (527 s). 12:o. [Pseud. H 1 med förtitel: Svenska familjelifvet. Noveller och skizzer.] – Hedvig Charlotta Nordenflycht. Historisk novell. [Roman.] Norrköping 1847. (Östlund & Berling). 568 s. 16:o. ([Omsl:] Original-bibliothek i den sköna litteraturen af utmärkta författare och författarinnor inom fäderneslandet, årg 3). [Pseud liksom 1882 års utg. Utgör en av sex romaner inom årg 3. Ny utg 1882: Sthlm: Askerberg, 488 s, ([Omsl:] Svenska original-romaner, 13–19). Utkom i sex häften.] – Catharina Månsdotter. Historisk roman. Norrköping 1848. (Östlund & Berling). D [1]–2. (879 s). 16:o. ([Omsl:] Original-bibliothek i den sköna litteraturen af utmärkta författare och författarinnor inom fäderneslandet, årg 4). [Pseud liksom senare utg. Utgör en av fyra romaner inom årg 4. 2. uppl 1871–72: Sthlm: Askerberg, D [1]–2, (388 + 374 s). Ny utg 1875: ([Omsl:] Samling af arbeten i skönlitteratur af svenske och utländske författare, 12). Ny utg 1896: D [1]–2, (443 + 430 s). Översatt till danska 1873.] – Den nya wirkboken. En fullständig anvisning till alla slags wirkningar såwäl med hwit tråd som med kulörta garner efter Charlotte Leander, Minna Korn och Jenny Lambert. Till unga landsmaninnors tjenst, bearbetad af W S. [Omsl:] Med 116 nya anvisningar och 115 teckningar. Sthlm: Rylander, 1848. 192 s, ill. 8:o. [Omsl: Den nya wirkboken, efter Charlotte Leander … Även utgiven i åtta häften som Journal för damer, 1848, h 2, 4, 6, 8, 10, 12, 14 och 15 (se även redigerat nedan). Faksimiluppl 1977: [Sthlm:] Rediviva. Förkortad utg 1883: Den nya virkboken innehållande talrika mönster att virka med kulörta garner efter Jenny Lambert och Charlotte Leander, Sthlm: Askerberg, 64 s, ill, 8:o. {Anon. Utgör ett omtryck av bokens andra avdelning, Virkning med kulörta garner, s 134–192. Nya uppl. 1884, 88 (den senare: 48 s).}] – Drottning Filippa. Historisk roman. Sthlm 1849. (Östlund & Berling). D [1]–2. (766 s). 8:o. ([Omsl:] Nytt original-bibliothek i den sköna litteraturen af utmärkta författare och författarinnor inom fäderneslandet, år 1849). [Pseud liksom senare utg. Utgör en av nio romaner inom året. Romanserien utgavs veckovis. Det är oklart vilka häften som utgjordes av S:s roman. Annan utg: Borgå: Widerholm, 1849, 2 vol, ([2], 8, 421 + 377 s), (Läse-bibliothek i Finland, årg 2:9). Ny utg 1873: Sthlm: Askerberg, D 1–2, (346 + 297 s), ([Omsl:] Samling af arbeten i skönlitteratur af svenske och utländske författare, 3). Översatt till tyska 1850–51 och till danska 1873–74.] – Angelica Lillie. Historisk berättelse från början af 1700-talet. Sthlm 1850. (Östlund & Berling). 96 s. 8:o. ([Omsl:] Nytt original-bibliothek i den sköna litteraturen af utmärkta författare och författarinnor inom fäderneslandet, år 1850). [Anon. Utgör en av sju romaner och berättelser inom året. Romanserien utgavs veckovis. Det är oklart vilka häften som utgjordes av S:s berättelse. Omtr (utan undertitel) i: Tre historiska noveller (1879), s [73]–152.] – Historiska noveller. Norrköping 1851–52. (Östlund & Berling). H [1]–2. ([1], 86, 74 + 104, 48 s). 8:o. [Pseud. Varje novell har eget titelblad samt egen paginering. Innehåll h 1: Studentkriget. Historisk tilldragelse från början af Gustaf II Adolphs regering; En annan Cendrillion. Berättelse från Gustaf III:s tidehvarf. H 2: Min söta Clas. Skizz från Gustaf III:s tidehvarf; En skön qvinnohand. Historisk berättelse från år 1810. Novellerna i h 1 omtr (utan undertitlar) i: Tre historiska noveller (1879), s [1]–72 respektive s [153]–212.] – Gamla Daddas sedolärande berättelser för sina små älsklingar. En bok för snälla barn. Sthlm: Huldberg, 1852. 96 s, [8] pl-bl, färgill. 8:o. [Pseud.] – Den goda frun på skogstorpet. Moraliska berättelser för barn och ungdom. Med tre kolorerade plancher. Sthlm: Huldberg, 1854. 115, [1] s. 8:o. [Planscherna saknas i UUB:s exemplar.] – Kapten Starks berättelser för sina unga vänner. En bok för beskedliga barn. Med fyra kolorerade plancher. Sthlm: Huldberg, 1854. 96 s, [4] pl-bl, färgill. 8:o. – Lilla-syster. Lärorik berättelse för barn mellan åtta och tio år. Med fyra kolorerade plancher. Sthlm: Huldberg, 1854. 48 s, [4] pl-bl, färgill. 8:o. – 200 charader. Sthlm: Flodin, 1854. 79 s. 8:o. [Pseud.] – Guds underbara skickelse. En berättelse för barn, emellan tio och tretton år. Med en färglagd teckning. Sthlm: Huldberg, 1856. 37 s, [1] pl-bl. 8:o. – Brefställare för damer. Sthlm: Hellsten, 1857. [6], x, 268 s. 8:o. [2. uppl 1860: Brefställare för fruntimmer.] – Bilderbok för barn. Fader vår! Skaldestycke. Med 8 kolorerade planscher. Sthlm: Brudin, 1858. [15] s. 8:o. [Pseud. Text enbart på uppslagens högersidor. Består av sju dikter, vilka utgör poetiska betraktelser över de enskilda versraderna i Fader vår. Planscherna saknas i UUB:s exemplar.] – 201 gåtor på vers, samlade för salongsbordet. Sthlm 1858. (Typografiska föreningens boktr). 80 s. 16:o. [Pseud.] – Gustaf III och hans omgifning. Historisk roman. Sthlm: Maass, 1859. 2 d. ([3], 273 + [3], 332 s). 8:o. [Pseud liksom utg 1884. Ny utg 1884: Gustaf III och hans hof. Historisk roman, Sthlm: Askerberg, 2 d, (823 s). {Utkom i tolv häften.}] – Mamsell Doras berättelser för syskonen i Ås. En bok för barn mellan åtta och tolf års ålder. Med fyra kolorerade plancher. Sthlm: Huldberg, 1860. 91 s. Tvär 8:o. [Planscherna saknas i UUB:s exemplar.] – Morfars nya taflor. Berättelser för smärre barn. Med fem kolorerade planscher. Sthlm: Huldberg, 1860. 108 s, [5] pl-bl, färgill. Tvär 8:o. – Owäntad hjelp. En berättelse för något större barn. Med 2 kolorerade planscher. Sthlm: [omsl:] Fahlstedt, 1860. 29 s, [2] pl-bl, färgill. 16:o. [Pseud.] – Den wälgörande gudmodren. En kort berättelse för små barn. Med twå kolorerade planscher. Sthlm: [omsl:] Fahlstedt, 1860. 27 s. 16:o. [Pseud. Planscherna saknas i UUB:s exemplar av häftet.] – Christina, drottning af Sverige. Historisk roman. Sthlm: Maass, 1861. 2 d. ([5], 380 + 564 s). 8:o. [Pseud. 2. uppl 1863 under S:s eget namn. 2. uppl utgavs i tio häften.] – Tre berättelser för barn och ungdom. Med fyra fina stålstick. Sthlm: Brudin, 1861. 156, [2] s, ill. 8:o. [Pseud.] – Gissa den som kan? Ett hundrade nya gåtor på vers. Till nöje och förströelse i familjekretsar. Sthlm: A Bonnier, 1863. 40 s. 8:o. – Anteckningar om svenska qvinnor. Sthlm: P G Berg, 1864[–66]. [1], 428 s, [16] pl-bl, ill. 4:o. [Lexikon, anonymt utgivet tillsammans med P G Berg. Utkom i elva häften.] – Gustaf Wasa. En kort teckning af hans lif, hans historia och hans tidehvarf, för Sveriges ungdom och till folkläsning. Med flera illustrationer. Sthlm: A Bonnier, 1866. [4], 176 s, [1] pl-bl, ill. 12:o. [Ej identisk med Gustaf Wasa (1872), se: F Hoffmann under översatt och bearbetat nedan.] – Historiskt-romantiska skildringar ur svenska regenters lefnad. Till svenska ungdomens tjenst utgifne af W S. Med lithografier. Sthlm: Lamm, 1866. [4], 200 s, [4] pl-bl, ill. 16:o. [Omslag: Historiskt-romantiska skildringar ur svenska regenters lefnad från och med Gustaf I. I.] – Emerentia Ruth. Skizz från konung Carl XI:s regering. Sthlm: Askerberg, 1869. 203 s. 8:o. [Översatt till danska 1873.] – Sista valsen. Af W S; Motgångar och medgång. Originalskizz ur Stockholms mysterier. Hernösand: Johansson, 1870. [4], 62 s. 8:o. [Eget titelblad: Sista valsen. Sann händelse. Endast den första novellen (s [1]–15) tycks gå att tillskriva S då Motgångar … saknar attribution såväl på häftets titelblad som på dess eget titelblad. För detta talar även att samma förlag några år tidigare utgav de likaledes anonyma berättelserna Passionernas välde. En episod ur Stockholms mysterier (1866) och En jernvägspromenad. Originalskizz ur Stockholms mysterier (1868). Ej heller dessa har tillskrivits S. I det senare fallet kombinerades på samma sätt som för Sista valsen den anonyma texten med en attribuerad text: Novellistiskt strögods. Skizzer av Sigyn.] – 100 gåtor på vers. För salongsbordet. Sthlm: Flodin, 1870. 40 s. 12:o. [Pseud.] – Carl XII (1872), Gustaf II Adolf (1872) och Gustaf Wasa (1872). Samtliga se: F Hoffmann under översatt och bearbetat nedan. – Den nya virkboken innehållande talrika mönster … (1883). Se: Den nya wirkboken (1848). – Kvinnohjärtan (1914). Se: Emmas hjerta (1839).

Tillägg och rättelser till Leijonhufvud och Brithelli: Afskeds-sång till året 1840. Sthlm 1841. (L J Hjerta). [4] s. 8:o. [Tillfällesdikt. Undert: pseud. Dikten ingår även i Lyriska toner (1843), s 110–116 (8:o-utgåva), s 29–30 (4:o-utgåva), under titeln Afsked till året 1840.] – Blomsterspråket historiskt, mythologiskt och poetiskt tecknadt af Wilhelmina. Sthlm: P G Berg, 1843. [8], 280 s, [8] pl-bl, färgill. 12:o. [Pseud. 2. uppl 1848: [10] pl-bl. Ny uppl 1855.] – Major Müllers döttrar. Skizz. [Roman.] Norrköping 1845. (Östlund & Berling). 236 s. 12:o. ([Omsl:] Original-bibliothek i den sköna litteraturen af utmärkta författare och författarinnor inom fäderneslandet, årg 1). [Pseud. Utgör en av sju romaner inom årg 1. Romanserien utgavs veckovis. Det är oklart vilka häften som utgjordes av S:s berättelse. Översatt till danska 1846 och till tyska 1848.] – Den gamle, fattige, blinde dansmästarn. [Rubrik. Dikt.] Sthlm 1850. (J Beckman). [3] s. 8:o. [Anon.] – Kapten Plank. Berättelse från konung Gustaf III:s tid. Novelett. Sthlm 1850. (Östlund & Berling). 47 s. 8:o. ([Omsl:] Nytt original-bibliothek i den sköna litteraturen af utmärkta författare och författarinnor inom fäderneslandet, år 1850). [Pseud. Det har ej med säkerhet kunnat fastslås om novellen publicerades 1850 eller 1851. Utkom den 1850 utgör den en av åtta romaner och berättelser inom det året, om 1851 en av sju diton. Romanserien utgavs veckovis. Det är oklart vilket/a häfte(n) som utgjordes av S:s berättelse. Översatt till tyska 1852.] – Familjen Skytte. Historiskt-romantiska taflor från början af Gustaf II Adolphs regering. [Roman.] Sthlm 1851. (Östlund & Berling). 360 s. 8:o. ([Omsl:] Nytt original-bibliothek i den sköna litteraturen af utmärkta författare och författarinnor inom fäderneslandet, år 1851). [Pseud. Utgör en av sju romaner och berättelser inom året. Romanserien utgavs veckovis. Det är oklart vilka häften som utgjordes av S:s berättelse. Annan utg s å: Familjen Skytte … Adolfs regering, Borgå: Widerholm, (Läse-bibliothek i Finland, årg 4). Översatt till tyska 1852.] – Verser till en yngling [=A R Fröst] vid hans första kommunion. Sthlm 1852. (Östlund & Berling). [4] s. 4:o. [Pseud.] – Bättre sent än aldrig eller en obeskedlig gosses långsamma förbättring. Berättelse för barn och ungdom. Med fyra kolorerade plancher. Sthlm 1853. (Typografiska föreningen). 63 s, [4] pl-bl i färg. 8:o. – Såpbubblorna. Saga för smärre barn. Svenskt original. Med tvenne fint kolorerade plancher. Sthlm 1853. 40 s, [2] pl-bl i färg. 8:o. [Anon.] – Om svenska prinsessor. Historiska anteckningar, Sveriges qvinnor tillegnade. Sthlm: Flodin, 1854. 183, [1] s. 8:o. [Pseud: Hjalmar Guldfjäril. Enligt Linnström, II, s 552, utkom en ny uppl 1858 på samma förlag med undertitel: Historiska anteckningar af Wilhelmina. Uppgiften återkommer i Leijonhufvud & Brithelli, s 165, men har ej gått att belägga i KB:s, LUB:s eller UUB:s kataloger. Upplagan återfinns dock i GUB:s katalog med undertitel enligt Linnström.] – Vid fru Lydia Sylvans frånfälle, den 12 maj 1858. [Gravdikt.] Sthlm 1858. (Typografiska föreningens boktr). [4] s. 4:o. [Undert: pseud.] – Den sista abbedissan i S:t Clara kloster. Historisk roman från Gustaf I:s tid. Sthlm: Brudin, 1860. 2 d. (266, [1] + 266, [1] s). 8:o. [Pseud. Ny utg 1896: Den sista abbedissan … Stockholms-roman från Gustaf I:s tid, (Stockholms-tidningen), 2 d, (369 + 245 s). {Följetong ur Stockholms-tidningen.}] – Gårdfarihandlaren. En hvardags-historia. Sthlm: Bonnier, 1861. 56 s. 8:o. ([Häftesomsl:] Europeiska följetongen, 1860, no 50). [Pseud. Häftesomslaget har tryckår 1860, inlagan 1861.] – Vid landshöfdingen och kommendören m. m. välborne herr Gustaf Montgomery’s graf. [Gravdikt.] Sthlm 1861. (I Marcus). [4] s. 4:o. [Undert: pseud.] – Bröderna Stålkrona. Historisk roman från Sigismunds och Carl den niondes tid. Svenskt original. Sthlm: Maass, 1863. 2 d. ([4], 308 + [3], 197 s). 8:o. [Översatt till tyska 1865.] – Arftagerskan. Novell från Gustaf III:s tidehvarf. Sthlm: Flodin, 1866. 76 s. 12:o. ([Förtitel:] Skönlitteratur i original, 15). – Tre noveller. Anna Burenschöld. Historisk novell från drottning Christinas tid af Wilhelmina; Högmod går för fall. Berättelse ur folklifvet af August Wtr [Wester]; Hafsfrun. Ett sjöäfventyr från Gustaf III:s finska krig af Axel S-g [Sundberg]. Sthlm: Hjortsberg, 1866. [3], 168 s. 12:o. [S [103]–168: Anna Burenschöld. Historisk novell från tiden för drottning Christinas minderårighet.] – Resan till lustlägret. Skizz. [Novell.] Mariefred 1879. (Öhman). 27 s. 4:o. [Pseud.] – Tre historiska noveller. I, Studentkriget. II, Angelica Lillie. III, En annan Cendrillon. Sthlm: Askerberg, 1879. [3], 212 s. 8:o. ([Omsl:] Samling af arbeten i skönlitteratur af svenske och utländske författare, 24). [Pseud. Studentkriget och En annan Cendrillon tidigare publicerade i Historiska noveller (1851–52). Angelica Lillie publicerad separat 1850.] – Tvenne giftermål. Novell. Mariefred 1879. (Öhman). 32 s. 4:o. [Pseud.] – Ett solhvarf. Novell. Mariefred 1886. (Öhman). 48 s. 4:o. [Pseud.]

Skillingtryck: I Leijonhufvud och Brithelli (s 165) noteras två skillingtryck med dikter av S: Minne! saknans tröstarinna! (Fem nya och vackra visor, Sthlm 1852, 8:o) samt Näns du att gå ifrån din maka? (Tre vackra och nymodiga visor, Sthlm 1853, 8:o). Som framgår av följande sammanställning är detta ej den enda eller ens den tidigaste förekomsten av dessa dikter som skillingtryck. Uppgifterna om antal tryck i UUB:s samlingar nedan avser skillingtryck utgivna före 1876. – Jägaren och hans maka. Wäxel-sång (Twenne mycket wackra wisor. Den första: Jägaren och hans maka; Den andra: Korset på Idas graf, Sthlm 1836, (E P Norman), s [2]–[3]). [Anon. I UUB:s samlingar finns ytterligare 32 skillingtryck, 1837–63, vari dikten ingår; i vissa av dessa tryck saknas titel och då har dikten citerats under sin inledande versrad Näns du att gå från din maka. I KB:s samlingar finns ett tidigare tryck från 1833 vari dikten ingår. Det har ej varit möjligt att fastslå när och var dikten ursprungligen publicerades. Dikten ingår även i Lyriska toner (1843; se egna verk ovan), s 71–73 (8:o-utgåva), s 19 (4:o-utgåva) under titeln Jägarn och hans maka. Vexelsång.] – Den fjerde: Till minnet (Fyra mycket wackra wisor. Den första: Sjömans-wisa. Hwad glada, muntra nöjen, etc; Den andra: Swensken. Bor jag på det höga fjell, etc; Den tredje: Galerslafwens sång. Håll takten, du jernsmidda åra, etc; Den fjerde: Till minnet. Minnet saknan’s tröstarinna, etc, Norrköping 1846, (C Törnequist), s [7]–[8]). [Anon. I UUB:s samlingar finns ytterligare 6 skillingtryck, 1852–63, vari dikten ingår. I KB:s samlingar finns ett tidigare tryck från 1836 vari dikten ingår. Det har ej varit möjligt att fastslå när och var dikten ursprungligen publicerades.] – Den första: Hjalmar och Hulda (Fem wisor; Den första: Hjalmar och Hulda. På blomsterkulle satt Hjalmar och qwad … Kalmar 1856, (O Westin), s [2]–[5]). [Anon. Detta är det tidigaste kända skillingtrycket med S:s ballad, vilken ursprungligen trycktes i S:s roman Emmas hjerta (1839; se egna verk ovan), d 2, s 52–55 (rubrik: Ballad), samt även ingår i Lyriska toner (1843; se egna verk ovan), s 8–13 (8:o-utgåva), s 2–4 (4:o-utgåva); i bägge fallen under rubriken Hjalmar och Hulda. Ballad. I häftet ingår även S:s dikt Till minnet. I UUB:s samlingar finns fram till 1876 ytterligare 44 tryck av typen Fem wisor … vari Hjalmar och Hulda ingår (därav 15 från 1860-talet), samt även 4 separata tryck av dikten 1867–69. Dikten finns även utgiven i översättning i danska och norska skillingtryck, i vissa fall i bearbetade versioner.]

Tryckta arbeten (bidrag): S:s bidrag har ej närmare efterforskats. Beträffande det som sägs om S:s tidiga bidrag i biografitexten kan nämnas att hon publicerade två dikter i Freya: sällskapsblad i den enda årgång som utkom (1824). Angående S:s bidrag i litterära kalendrar finns i Leijonhufvud och Brithelli (s 165) en förteckning över de kalendrar som S bidragit till med angivande av årgångar. Denna omfattar 29 titlar och motsvarar 53 årgångar under tidsperioden 1844–73. Dessutom noteras ytterligare nio tidningar och tidskrifter med bidrag av S, 1835–75 (för Allmänna journalen och Stockholms-posten anges inga årgångar). Förteckningen i Leijonhufvud och Brithelli omfattar ej alla de tidningar och tidskrifter som nämns i biografitexten, däremot nämns i denna bibliografi betydligt fler litterära kalendrar än de som räknas upp i biografitexten. Utöver de publikationer som nämns i någondera källan publicerades postumt tre dikter av S i Litterära julbladet 1873–75. Bland ej skönlitterära bidrag av S kan nämnas: Korta förklaringar till tjenst för dem bland våra läsare, hvilka hittills aldrig tag kännedom om de nordiska sagorna, deruti mycket af den nordiska gudaläran förekommer (A Oehlenschläger, Sagor om Nordens gudar, efter Adam Œhlenschläger. Jemte mythologisk inledning, Sthlm: Schück & Josephson, 1857, ([Omsl:] Skandinaviska forntids-minnen, I), d 1, s [7]–55). [Utgavs i tre häften, numrerade h I–III/V. Även förordet, s [3]–6, troligen av S.]

Redigerat: Journal för damer. Sthlm: Rylander, 1848–51. [Tidskriften saknar uppgift om redaktör. Enligt Lundstedt, 2 (1896), s 82–83, var S dess redaktör. Tidskriften fortsattes 1854–55 av Nyaste journal för damer. Lundstedt saknar uppgift om redaktör för denna. Tidskriften bestod 1848 av en häftesvis utgivning av Den nya wirkboken (se egna verk ovan) samt av C Leander, Charlotte Leanders stickbok (se översatt och bearbetat nedan).] – Illustrerad tidning för fruntimmer. [1853: 1–8, 13–24, 1854:] Till spridande af bildning, trefnad och välstånd i hemmet, [1853: 13, 15–24: förenad med; 1854, 55:] jemte Journal för damer (Stockholms mode-journal). 1853–1855. Sthlm: Meyer, 1852–55. 4:o. [Fortsattes 1856 under titeln Stockholms mode-journal, även då redigerad av S. Se vidare Lundstedt, 2, s 69–70, och 98–99.]

Utgivit: Fosterländsk blomster-almanach för år 1845–1847. Årg 1–3. Sthlm 1844–46. ( P G Berg; [2–3:] Ecksteinska boktr). [Poetisk kalender. Årg 1 utg anon; 2–3: Af Wilhelmina. Till samtliga årgångar medföljde en almanacka. Sannolikt har S även skrivit dikterna; varje månad hade en dikt tillägnad en blomma, vilken i årg 1 och 3 även avbildades på en färgplansch.] – M Korn, Nya wirkmönster, efter M K. Med förklaringar af W Ståhlberg [sic!]. Sthlm: A Bonnier, 1849. H 1. (47 s). 16:o. [Ej mer utgivet.]

Översatt och bearbetat: S:s översättningar nämns ej i Leijonhufvud och Brithelli. – C Leander [pseud för E Hennings], Charlotte Leanders stickbok. Innehållande 20 olika slags spetsar, jemte en större mängd hos oss förut okända konststickningar, så väl med hvita, som kulörta garner, hvaribland förekomma: genombrytningar på strumpor, schawlar, mössor, underärmar m.m., samt flera piqué-mönster; barnmössor, tröjor, lifstycken, hängslen, sängtäcken o.s.v. Samt af kulörta garner: pallar, börser, soffkuddar, kaffewärmare, barnskor, sockor, tofflor, koltar, gossmössor, kassawejkor, muffar, boas, pulsmuddar, m.m. Bearbetad för svenska moder af W S. [Omsl:] Med 79 nya anvisningar och 63 teckningar. Sthlm: Rylander, 1848. [5] s, s 4–140, ill. 8:o. [Omsl: Charlotte Leanders stick-bok, bearbetad … Även utgiven i sju häften som Journal för damer, 1848, h 1, 3, 5, 7, 9, 11 och 13. Med förord av S: Till Sveriges damer, s [1]–[2]. Faksimiluppl 1974: [Sthlm:] Rediviva.] – A Kühner [pseud för E Averdieck], Carl och Maria eller Barnens verld. En bok för barn från fem till nio års ålder. Från tyskan bearbetad och lokaliserad af W S. Med sex kolorerade plancher. Sthlm: Brundin, 1856. 208 s, [6] pl-bl, färgill. 8:o. – T Mügge, Erich Randal. Historisk roman från tiden af sista finska kriget 1808 och 1809. Till svenskan öfverflyttad [omsl: Svensk bearbetning] af W Ståhlberg [sic!]. Sthlm: A Bonnier, 1856–57. D 1–3. (216 + 242 + 236 s). 8:o. [D 3 utkom 1857.] – [F Hoffmann,] Carl XII. Lefnads- och karaktersteckning. Bearbetad för svenska ungdomen af Wilhelmina. Med fyra plancher, flera träsnitt och en karta. Sthlm: Askerberg, 1872. [2], 169, [1] s, [4] pl-bl, [1] kartbl, ill. [I likhet med de nedanstående verken av F H har denna bok tillskrivits S i andra källor (LIBRIS, KB:s katalog, Svensk bokkatalog, Leijonhufvud och Brithelli m fl). Attributionen till F H hämtad från G Klingberg och I Bratt, Barnböcker utgivna i Sverige 1840–89: En kommenterad bibliografi (1988), s 735–737. Nya uppl 1874, 82. Ny uppl 1886: Med flera plancher, träsnitt och en karta, 178, [1] s, ill (planschbladen ingår i pagineringen).] – [F Hoffmann,] Gustaf II Adolf. Lefnads- och karaktersteckning. Bearbetad för svenska ungdomen af Wilhelmina. Med sex plancher, träsnitt och en karta. Sthlm: Askerberg, 1872. [3], 141, [1] s, [6] pl-bl, [1] kartbl, ill. [Ny uppl 1875: 143, [1] s, [6] pl-bl, [1] kartbl, ill. Ny uppl 1885: Med flera teckningar och en karta över Slaget vid Lützen, 151, [1] s, ill (planschbladen ingår i pagineringen).] – [F Hoffmann,] Gustaf Wasa. Lefnads- och karaktersteckning. Bearbetad för svenska ungdomen af Wilhelmina. Med åtta plancher. Sthlm: Askerberg, 1872. [2], 126, [2] s, [8] pl-bl, ill. [Ny uppl 1876. Ej identisk med S:s historik Gustaf Wasa (1866; se egna verk ovan).]

Översatt: S:s översättningar nämns ej i Leijonhufvud och Brithelli. I KB:s bladkatalog före 1956 (”plåten”) har ett antal anonymt utgivna översättningar attribuerats till S. I G Klingberg och I Bratt, Barnböcker utgivna i Sverige 1840–89: En kommenterad bibliografi (1988) finns uppgifter om fler anonyma översättningar av S. Nedan ges utförliga referenser baserat på uppgifterna i dessa källor rörande de författare som nämns i biografitexten (alfabetisk förteckning) samt en summarisk förteckning (kronologisk) för övriga översättningar. Av nämnda författare i biografitexten har det ej varit möjligt att tillskriva S någon av de anonyma översättningarna i bokform av C Dickens verk. En tänkbar kandidat är den översättning av Barnaby Rudge som publiceras i Läsebibliotheket (1845) vilken delvis publicerades parallellt med E Sue, Den vandrande juden, en översättning som S uppges ha medverkat vid (se vidare nedan). – Författare som nämns i biografitexten, alfabetiskt ordnade: G Aguilar, Cederdalen eller martyren. Ur Spaniens historia från femtonde seklet. Öfvers. från 4. engelska uppl [omsl: af W S. Med en biografisk teckning af miss G Aguilar.] Sthlm: A Bonnier, 1855. [7] s, s 4–267. 12:o. ([Omsl:] Grace Aguilar’s arbeten, 3). [Det är möjligt att S översatt även de övriga tre delarna i serien, uppgift om detta saknas i KB:s katalog före 1956. Titlarna för de övriga delarna är: Lifvet i hemmet. En berättelse för mödrar och döttrar (1855), En moders belöning. Fortsättning af Lifvet i hemmet (1855) samt Hemmet och hjertat. Interiörer ur familjelifvet (1856).] – H C Andersen, Nya sagor. Från danskan af Wilhelmina. Sthlm: Bonnier, 1844. [1], 48 s. 8:o. – H C Andersen, Sagor. [Ny samling.] Öfversättning från danskan. Samling 2. H 2. Gbg: D F Bonnier, 1848. 8:o. [Anon. Samling 1 (1845) samt Samling 2, h 1 (1847) översatta av J A Berg.] – [H] Bernardin de Saint-Pierre, Paul och Virginie. Öfversättning från originalupplagan af W S. Med åtta utmärkt fina stålgravyrer. Sthlm: Huldberg, 1851. 87 s, [8] pl-bl, ill. [2. uppl 1852. 3., öfversedda uppl 1859. 4. uppl 1870: 112 s, [8] pl-bl, ill. 5. uppl 1880: 120 s, [8] pl-bl, ill. 6. uppl 1890: 121 s, [8] pl-bl, ill, (Böcker för ungdom, 1). 6. [dvs 7.] uppl 1904: Med åtta fina illustrationer. 135 s, [8] pl-bl, ill.] – A v Chamisso, Lejonbruden. Öfversättning från tyskan, efter L Chamisso (Lyriska toner, 1843, (se egna verk ovan), s 18–20 (8:o-utgåvan); s 5 (4:o-utgåvan)). [Denna översättning har, liksom S:s egen ballad Hjalmar och Hulda, fått en stor spridning genom skillingtryck. Den tidigaste kända utgåvan av detta slag publicerades 1851.] – [J] F Cooper, Vildbane. För ungdom bearbetad af F Hoffman[n]. Med fyra stålgravyrer. Öfversättning från fjerde [tyska] upplagan. Sthlm: Svanström, 1862. [2], 241 s, [4] pl-bl, ill. 8:o. [Anon.] – [J] F Cooper, Den siste mohikanen. För ungdom bearbetad af F Hoffmann. Efter fjerde tyska upplagan öfversatt af W S. Med fina stålgravyrer. Sthlm: Svanström, 1863. 186 s, [3] pl-bl, ill. 8:o. – L Mühlbach [pseud för K Mundt], Drottning Hortense. Historisk-romantisk teckning från napoleonidernas tid. Öfvers från fjerde upplagan af W S. Sthlm: A Bonnier, 1858. 322, [2] s. 8:o. ([Häftesomsl:] Europeiska följetongen, 1858, no 5–11). – L Mühlbach [ … ], Fredrik den store och hans hof. Öfvers från femte tyska upplagan af W S. Sthlm: A Bonnier, 1858. D 1–3. (564, [2] s). 8:o. ([Häftesomsl:] Europeiska följetongen, 1858, no 12–23). – L Mühlbach [ … ], Fredrik den store och hans vänner eller Berlin och Sancoussi. Öfvers från tyskan af W S. Sthlm: A Bonnier, 1858. 2 d. ([3] s, s 6–328 + 384, [2] s). 8:o. ([Häftesomsl:] Europeiska följetongen, 1858, no 24–38). [Utgör avdelning 2 av Fredrik den store och hans hof.] – L Mühlbach [ … ], Fredrik den store och hans syskon. Öfvers från tyskan af W S. Sthlm: A Bonnier, 1859. D 1–2. (516 + 452, [2] s). 8:o. ([Häftesomsl:] Europeiska följetongen, 1859, no 1–11 (d 1), 15–23 (d 2)). [Utgör avdelning 3 av Fredrik den store och hans hof.] – E Sue, Parisiska mysterier. [Roman.] Öfversättning från fransyskan. Komplett i ett band. Sthlm 1844. (L J Hjerta). 508 s. Fol. (Läsebibliotheket, 1844, no 8–28). [Enligt L Bygdén, Svenskt anonym- och pseudonymlexikon, 2, L–Ö (1898–1915), sp 254, har romanen översatts av J M Rosén, O P Sturzen-Becher, S, G Scheutz och V Hebbe.] – E Sue, Den vandrande juden. [Roman.] Öfversättning. Sthlm 1845. (L J Hjerta). 642 s. Fol. (Läsebibliotheket, 1845, no 1–20, 28–32, 37–39). [Enligt Linnström, 2, s 555, har romanen översatts av bl a av S och J M Rosén.] – E Sue, Paula Monti. En samtids-historia. [Roman.] Sthlm: A Bonnier, 1846. D 1–2. (156 s). 12:o. ([Häftesomsl:] Den europeiska följetongen, 1846, no 4–7). [Anon.] – E Sue, Latréaumont eller en sammansvärjning under Ludvig XIV. Historisk roman. Öfversättning. Sthlm: A Bonnier, 1847. 356 s. 12:o. ([Häftesomsl:] Europeiska följetongen, 1847, no 47–51). [Anon.] – E Sue, De sju dödssynderna. [Roman.] Sthlm 1848–51. (L J Hjerta). I–VI. 12:o. [D 7 av denna översättning utkom ej till skillnad mot en konkurrerande översättning publicerad i Europeiska följetongen 1848–52. Enligt Linnström, 2, s 555, har romanen översatts av bl a av S och J M Rosén.] I, Högmodet eller Hertiginnan. 1848. 420 s. ([Häftesomsl:] Läsebibliotheket, 1848, Supplement. No 1–13). II, Afunden eller Fredrik Bastien. 1848. 240 s. (Ibid, no 21–24). III, Vreden eller Helvetesbranden. 1849. 144 s. (Ibid, 1849, [supplement till no 1–4]). IV, Magdalena eller Lustan. 1849. 140 s. (Ibid, no 1–3). V, Lättjan eller Kusin Michel. 1849. 91 s. (Ibid, no 23–24). VI, Girigheten eller Millionärerne. 1851. 114 s. (Ibid, 1851, no 39–40). – E Sue, Äfventyraren eller Djefvuls-klinten. Roman. Sthlm: A Bonnier, 1848. 383 s. 12:o. ([Häftesomsl:] Europeiska följetongen, 1848, no 43–48). [Anon.] – E Sue, Religions-svärmarne på Sevennerna. [Roman.] Sthlm: A Bonnier, 1850. 618 s. 12:o. ([Häftesomsl:] Europeiska följetongen, 1850, no 29–38). [Anon.]

Övriga översättningar, anonyma ifall ej annat framgår; i kronologisk ordning: W Blumenhagen, Hvit-hatten; eller Det tredubbla mordets upptäckande. En folksaga (Sthlm 1834; pseud); G Döring, Cola. Romersk sedemålning från fjortonde århundradet. Novell (Sthlm 1834; Läse-bibliothek af den nyaste utländska litteraturen i svensk öfversättning, 1834:12); W Blumenhagen, Wolfson. Historisk novell (Sthlm 1835; Läse-bibliothek … 1835:7); G P R James, Fribytarbandet. Historisk roman från Cromwells tid. D 1–3 (Sthlm 1835; Läse-bibliothek … 1835:1); J Nürnberger, Andeskådaren. Ur grefvens af O… muntliga meddelanden. Berättelse (Sthlm 1836); C Weisflog, Det naturliga anlaget. Berättelse. D 1–3 (Sthlm 1836; Läse-bibliothek, utg af L J Hjerta, 1836:4); J R Lamé Fleury, Mythologie för ungdom (Sthlm 1842); W Alexis [pseud för G W H Häring], Den falske Woldemar. Historisk roman. D 1–2 (Sthlm 1843; Nytt läse-bibliothek [1843:2:1]); [C v Schmid,] Julaftonen. En berättelse till julklapp åt barn (Sthlm 1843; Bibliothek för barn och ungdom, 7; 2. uppl 1859; d:o 7); A Dumas, Ascanio (Sthlm 1844; Läsebibliotheket, 1844:7); A Schoppe, Florindo och Corallina, eller de båda små savoyarderne. En underhållande och lärorik berättelse (Sthlm 1845; Bibliothek för barn och ungdom, 10; 2. uppl 1864; d:o 10); A Dumas, Brudklädningen. Roman (Nyköping 1846; pseud); Mercy [pseud för J Méry], Kriget i Nizam (Sthlm 1846; Läsebibliotheket. 1846: [1]); F Lambert, Ny wirkbok eller Fullständig och praktisk anvisning att lära sig virka soffkuddar, bordtäcken, vagg- och fortepiano-täcken, golfmattor, stolsdynor, konsolatörer, pallar, resväskor, shawlar, rökmössor, tofflor, valérier, brickor, börser, strumpeband, portnyckelfodral, ridikyler, m. m. Med några och sextio utförliga uppgifter, jemte femtio graverade mönster af J Lambert (Sthlm 1847; 2. uppl 1848: Ny virkbok … ; 2. uppl anger S som översättare på omslaget); H Hoffman, Julbocken eller (Den svenska Drummelpetter). Lustiga historier och roliga bilder. [Bilderbok] (Sthlm [1849]; ny uppl 1863; 3. uppl 1872: Julbocken eller Pelle Snusk. Lustiga … ; 4. uppl u å; 5. uppl [1893]; 6. uppl [1913]; 7.–8. uppl 1920–33; Ny utg med efterord av M Ørvig 1979; Barnens klassiker); A de Lamartine, Raphael. Blad ur lifvets bok vid tjugo år (Sthlm 1849; Europeiska följetongen, 1849, no 11–13); H Zschokke, Henrik Zschiockes [sic!] noveller (Sthlm 1854; Pantheon af Europas klassiska novellistik. Ser 1[:1]; tills m M Schück); C A Staudenmeyer, Fader vår. I sju christliga berättelser för den uppväxande ungdomen … öfversatt af W S (Sthlm 1857); A & M N Ward, Mannen bland mormonerna eller tilldragelser i Utah, af åsynavittnen [sic!] intygade. Jemte iakttagelser angående mormonernas moraliska och sociala lif (Sthlm 1857); K v Holtei, Vagabonderna. Roman … (Sthlm 1860; Europeiska följetongen, 1860, no 13–27); Illustrerade familjevännen. Bd 1. Utg af F Scherl (1863; bd 1 delvis av S; bd 1 i övrigt samt 2–3 (1864–65) av F Heurlin); Illustrerad fabelbok för barn. Med 11 färgtryckta plancher. Öfversättning … af W Ståhlberg [sic!] (Sthlm 1863): W Hoffmann, Menniskans åldrar. I taflor och berättelser för barn. Från tyskan af W S (Sthlm 1864); [M E] Braddon, Lady Lisle. Berättelse. Öfversättning af W S (Sthlm 1865; Europeiska följetongen, 1865, no 15–21); Lilla Anna. Efter en engelsk berättelse af E–th. [Barnbok på vers] (Sthlm 1865); C R Murray, Prairieblomman bland indianerna. En berättelse från vestra delen af Nordamerika. Öfversättning af W S. [Barnbok] (Sthlm 1867); M Thoresen, Solen i Siljedalen. Berättelse. Öfvers af W S (Sthlm 1869); Hela alfabetet med namn på alla snälla barn. [Bilderbok] (Sthlm 1870; Bilderböcker för små barn, 5); Lifvet på landet. [Bilderbok] (Sthlm 1870; Bilderböcker för små barn, 6); [M Edgeworth,] Hunden Trogen. [Bilderbok] (Sthlm 1871; Bilderböcker för små barn, 7); [A Taylor,] Mina dyra mor! Mitt allt på jorden! [Bilderbok på vers] (Sthlm 1871; Bilderböcker för små barn, 8); [A Taylor,] Mina dyra mor! [Bilderbok på vers] (Sthlm 1873; Tidsfördrif för de små, 3). [Annan version av föregående; se vidare Klingberg och Bratt, s 1595–96, post nr 4226–27.]

Källor och litteratur

Källor o litt: E Eriksson, Signaturen Wilhelmina (Bokvännen 1973); B Hagberth, På blomsterklädd kulle (SLT 1953); S Johansson, W S o de fyrkantiga äggens gåta: nationsbyggande via historien i skönlitterär prosa kring mitten av 1800-talet – en betraktelse ur genusperspektiv (I nationens intresse: ett o annat om territorier, romaner, röda stugor o statistik, ed L Petterson, 1999); dens, En omskriven hist: sv hist roman o novell före 1867 (2000); A Krook, W S (Svea 1873); E Lindström, Walter Scott o den hist romanen o novellen i Sverige intill 1850 (1925); Lundstedt; S H Rossel, Visen om Hjalmar og Hulda – en schlager fra 1800-tallet (Nord Litteraturhistorie: en bog til Brøndsted 12 nov 1978, 1978); H Schück, SA:s hist, 2 (1937); A Strindberg, W S (Svalan: weckotidn för familjekretsar, 26 april 1872).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carolina Wilhelmina Stålberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34660, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Johansson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34660
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carolina Wilhelmina Stålberg, urn:sbl:34660, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Johansson), hämtad 2024-04-25.