Meriter

4. Michael Gustaf Anckarsvärd, broder till de båda föregående, f. 25 mars 1792 i Kalmar, d 3 maj 1878 i Stockholm. Kadett vid krigsakademin å Karlberg 29 sept. 1804; utexaminerad 11 apr. 1808; fänrik vid livgrenadjärbrigaden 21 apr. s. å. samt vid Svea livgarde 10 juli 1809; deltog i kriget mot Norge 1808–09 och åtföljde västra armén på dess tåg till Stockholm; stabslöjtnant 4 febr. 1812; bevistade fälttågen i Tyskland och Norge 1813 och 1814; erhöll löjtnants lön 3 nov. 1815; ordonnansofficer hos konungen 11 febr. 1817; kommenderad till tjänstgöring hos kronprinsen 9 mars s. å.; kapten i regementet 3 juni s. å.; stabskapten 27 mars 1819; reste för konststudier utrikes 1819–22; disponent av livkompaniet 26 juni 1821; transporterad till kaptens lön 1 aug. s. å.; major i armén 20 febr. 1828; adjutant hos konungen 24 juni 1829; överstelöjtnant i armén 27 juli 1839; andre major 8 febr. 1844; överintendent 20 juni s. å. och lämnade därmed krigstjänsten; erhöll avsked från överintendentsämbetet 27 apr. 1858; greve vid broderns död 1874. RSO 1822; LFrKA 1829; var 1832 en bland konstföreningens stiftare; HedLFrKA 1843; KNO 1853. — Ogift.

Biografi

A. omtalas som en energisk och skicklig militär, men hans egentliga intresse riktade sig likväl åt annat håll. Sedan 1814 idkade han konststudier, var kamrat med Fogelberg, Sandberg och John von Breda i den ateljé för teckningsövningar, som dessa m. fl. upprättat, och deltog i »göternas» utställning 1818. Han var på denna tid en intresserad dilettant och betraktade sina konstnärliga försök som en rekreation från de »eländiga tjänstebefattningar», han måste »tråka sig igenom» — detta är hans egna uttryck i en (aldrig offentliggjord) dagbok, där man bl. a. även finner följande rader: »Ingen modellritning, ingen lärdom, blott något litet målande — vad är måla, då man ej kan teckna?» 1819 reste A. på permission utrikes för att studera konst, först till Paris, där han arbetade på Hersenfs ateljé, därifrån (apr. 1820) i sällskap med A. Lauréus till Italien. Han stannade till en början i Florens och reste i dec. därifrån till Rom — som han fann vara »en smutsig modern stad». Där umgicks han mest med Hjalmar Mörner, Fogelberg och arkitekten Axel Nyström och uppgives ha fått handledning i måleri av Leopold Robert och J. V. Schnetz; för övrigt idkade han flitigt sällskapsliv. Våren, 1822 återvände han till garnisons-, hov- och societetslivet i Stockholm. Under den följande tiden målade han ett och annat litet landskap med staffage av bondfolk eller av boskap (ett Landskap, med kreatur, 1827, lämnade han som receptionsstycke till konstakademin). Av betydligt större konstnärligt värde blevo de litografier, han utförde efter teckningar, gjorda av honom själv, av hans broder J. A. Anckarsvärd och av K. J. Fahlcrantz under gemensamma studieresor i olika delar av Sverige och Norge. Då Oskar I uppstigit på tronen 1844, blev A. överintendet. Den uppgift, som då i främsta rummet väntade honom, var uppförandet av ett nationalmuseum i Stockholm. Önskvärdheten av en byggnad, som skulle inrymma statens konst- och fornsamlingar, hade flera gånger blivit uttalad. Nu väckte A, förslag om uppförandet av en dylik byggnad; riksdagen anslog i maj 1845 med knapp majoritet för ändamålet 750,000 rdr rmt, och överintendentsämbetet fick i uppdrag att uppgöra ritningar. Det visade sig emellertid snart nog, att programmet var omöjligt att genomföra, fordringarna på byggnadens utrymme voro alltför stora och anslagssumman för liten för ändamålet. Företaget, lättsinnigt startat, utlöpte i ett för dess upphovsmän förödmjukande fiasko, de uppgjorda ritningarna kasserades, och utförandet av museibygget anförtroddes åt en tysk arkitekt, F. A. Stuler i Berlin. Den verksamhet, A. utövade som överintendent — som sådan var han även preses i konstakademin och chef för K. museet — blev av stor betydelse. Akademin fick nya stadgar 1846, och dess skolor undergingo en länge efterlängtad reform 1849. Inom museet liksom inom överintendentsämbetet införde den nye chefen ordning och reda, skicklig administratör som han var, driftig och kraftfull men alltid i sitt uppträdande »moderat och douce» och med »en ovanlig förmåga att sätta rätta mannen bland sina underordnade på rätta platsen». Akademins sekreterare, den ej lätt tillfredsställde Axel Nyström, har om honom yttrat: »Till sin karaktär god, redbar och rättskaffens, medförde han från sin hovtjänst ett bildat och förbindligt väsen samt från militärståndet ordningssinne, punktlighet och energi. Han var intimt lierad med de utmärktaste konstnärerna och av dem uppriktigt avhållen... Han blev i själva verket en chef med de förträffligaste egenskaper». En annan samtida — arkitekten Alb. Törnqvist. — skriver i ett brev till Fogelberg 1853: »Hans syftemål är att så mycket som möjligt jämna och förena förhållandena samt sprida enighet och arbetsförtjänst inom konstlivet». För såväl äldre som yngre konstnärer blev han en outtröttlig hjälpare, då det gällde avsättning av deras arbeten. Scholander yttrar, att han var konstnärernas ivrige »talman hos konungen och de förnäma, vilkas krets han genom börd och samhällsställning tillhörde, och landets fader förklarade sin kassa alltid öppen för artisternas målsman». Under en inspektionsresa ådrog sig A. en ögonsjukdom, som övergick till fullständig blindhet. Han lämnade då sina befattningar (1858). — A:s brevsamling (169 brev, många av stort intresse och värde, från konstnärer) överlämnades 1879 till konstakademins arkiv. Ett antal bland släktpapperen på Eriksberg förvarade brev från honom till föräldrarna och brodern Karl Henrik samt några å samma ställe befintliga brev från honom till excellensen Karl Göran Bonde äro publicerade i Personhistorisk tidskrift 1917; de äro värda beaktande såsom bidrag till belysningen av stämningarna på 1820- och 1830-talet inom de oppositionella kretsar, som hade sin medelpunkt i Karl Henrik Anckarsvärd. Konstakademin äger A:s byst i marmor av Fogelberg (1821) och hans porträtt i olja av Per Södermark (1850).

Författare

G. Nordensvan.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Wisby ruiner, lithographierade. Sthm 1828. Fol. 16 pl.; 5 s. text. — Sweriges märkwärdigaste ruiner, lithografierade. Sthm 1828—29. Fol. 31 pl.; (28) s. text. — Samling af svenska och norrska utsigter tecknade efter naturen af C. J. Fahlcrantz, August och Michael Gustaf Anckarsvärd, lithografierade och utg. af M. G. Anckarsvärd. H. 1—8. Sthm 1830—37. Fol. 50 pl.; 20, 10, VI, X s. text. (Även i fransk uppl.) — A. utgav även under åren 1828—43 samt ledde intill 1845 utgivandet av U. Thersners Fordna och närvarande Sverige (hela verket utkom i 91 häften Sthm 1816—67).

Handskrift: Dagboksanteckningar från A:s ungdom och studieresa (delvis refererade i G. Nordensvans nedannämnda arbete).

Källor och litteratur

Källor: G. Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer (1892)-W. Ridderstad, »Gula gardet» 1526—1903 (1903); H. Wieselgren, Prasides for den sv. konstakademin 1735—1885 (1897); L. Looström, K. akad:s för de fria konsterna samlingar af målning och skulptur (1915). — Se i övrigt: dödsruna av H. W[ieselgren] i Ny illustr. tidning 1878.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Michael Gustaf Anckarsvärd, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5767, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Nordensvan.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5767
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Michael Gustaf Anckarsvärd, urn:sbl:5767, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Nordensvan.), hämtad 2024-04-19.