Meriter

Serner, Martin Gunnar (Frank Heller), f 20 juli 1886 i Lösen, Blek, d 14 okt 1947 i Malmö (kbf i sv förs i Paris). Föräldrar: kyrkoherden Jöns Nilsson S o Sara Elisabet (Lisa) Ulrika Lindman. Mogenhetsex vid H a l i Lund 6 juni 02, inskr vid LU 6 sept 02, FK 31 maj 05, FL 14 sept 09, disp 25 maj 10, FD 31 maj 10, allt vid LU, extralär vid Eslövs samskola ht 08, praktisk lärarutbildn vid H a l i Lund vt–ht 11, vistades på olika orter i Sverige o övriga Europa från 12. Förf.

G 1920 i Paris m Anna Dorthea Kragh, f 17 febr 1888 i Vemb, Ringköpings amt, Danmark, d 29 april 1973 i Slagelse, Danmark, dtr till sognepræst Alfred Bernhard K o Frederikke Kristine Kisbye.

Biografi

Det akademiska underbarnet Gunnar S hade vid 15 års ålder avlagt mogenhetsexamen i Lund och blev 23 år gammal såväl filosofie licentiat i engelska på avhandlingen Om stil och ordbildning i Swinburne's lyriska och episka diktning som filosofie doktor på dissertationen On the language of Swinburne's lyrics and epics (1910). Tiden i Lund fick en genomgripande betydelse i S:s liv och för hans författarskap, och flera av hans bekanta från studentlivet kom att även senare spela viktiga roller, bland dem den legendariske överliggaren Sam Ask, Bertil Malmberg och Artur Möller. 1911 fortsatte S en i Eslöv inledd yrkesbana som läroverkslärare när han genomgick praktisk lärarutbildning vid Katedralskolan i Lund.

S:s karriär inom det svenska utbildningsväsendet fick ett abrupt slut sedan han under en period försörjt sig som framgångsrik banksvindlare, med kulmen i sept 1912, då han under loppet av någon timme i tre malmöbanker presenterade reverser med förfalskade borgensmanssignaturer. I två av bankerna lyckades bedrägerierna, men i den tredje fattade man misstanke, och S fann för gott att omedelbart lämna fosterlandet via ångbåt till Khvn. Flyktvägen gick naturligt nog vidare till London, i vars millionmyller S tänkte sig att försvinna undan rättvisans tjänare. Denna asfaltdjungel hade redan under studietiden utövat en stark lockelse på honom. Han hade under licentiat- och doktorandarbetet vistats där längre perioder under 1906 och 1909 och var således välorienterad i staden.

Sedan kassan börjat sina tog S i nov 1912 beslutet att lägga ytterligare avstånd mellan sig och fosterlandet genom att fara till Monaco. Där och i Beausoleil, den franska gränsorten till Monaco, bodde S till mitten av 1914. Han avsåg att göra sig ekonomiskt oberoende genom att med sina resterande pengar som insats spränga banken i kasinot. I kollaboration med förre godsägaren, sedermera äventyraren, Karl Petersén gick S till verket och lyckades genom systemspel på några veckor spela bort återstoden av den förmögenhet han tillskansat sig i Malmö. Strandsatt började han skriva kåserier och noveller med Monte Carlo-motiv, som trycktes under pseudonymen Martin Michaël i DN och Figaro i början av 1913.

På bokmarknaden debuterade S 1914 under pseudonymen Frank Heller – namnet på hjälten i berättelsen Studentsynder (1912) av vännen Artur Möller – med I hasardens huvudstad, en samling Monte Carlo-noveller, och novellserien Herr Collins affärer i London, den första krönikan av flera över gentlemannasvindlaren och äventyraren Filip Collin alias professor Pelotard och hans båda kumpaner, engelsmannen Graham och fransmannen Lavertisse. Även S:s första roman, Storhertigens finanser (1915), skrevs under rivierasejouren.

Under hela första världskriget befann sig S i Danmark, rastlöst flackande mellan olika orter, såsom Nykøbing/Falster, Khvn och Marienlyst. Här konsoliderade han sin position som Sveriges ledande underhållningsförfattare med romaner som Yussuf Khans giftermål (1916), Kejsarens gamla kläder (1918) och Inled mig i frestelse (1919). Under köpenhamnstiden lämnade han Albert Bonniers förlag (1915) för det 1913 grundade Dahlberg & co, eftersom Olof Dahlberg gav väsentligen bättre honoreringsvillkor. Bonniers övertog emellertid 1920 Dahlbergs och likviderade firman året därpå. S återgick då till Bonniers, där han stannade resten av sitt liv.

I Khvn umgicks S med en krets av främst svenska och norska författare och konstnärer: Henning Berger, Ulla Bjerne, Iwar Donnér, Adolf Hallman, Artur Möller, Harald Wägner, Sven Elvestad (pseud Stein Riverton), Ronald Fangen, Nils Kjaer och Helge Krog.

Efter att ha reglerat sina skulder i hemlandet fick S genom Henning Bergers förmedling 1919 pass utfärdat av svenska konsulatet i Khvn och kunde åter resa ut i Europa. Våren 1921 for han och hans nyblivna hustru danskan Annie Kragh med Evert Taube på en rundresa på Sicilien, varvid en livslång vänskap inleddes. 1922–23 bodde makarna av ekonomiska skäl i Murnau am Staffelsee, mittemellan München och Innsbruck - den galopperande tyska inflationen gjorde det billigt för utlänningar att vistas där - och de umgicks där bl a regelbundet med Bertil Malmberg med maka och Sven Elvestad. Våren 1923 for paret S till Tunisien, där de bl a besökte oasen Tozeur. Sina intryck från vistelsen omsmälte S till Den tusen och andra natten (1923), en skattsökarroman med trion Collin-Graham-Lavertisse i huvudrollen.

Ett skickligt manövrerande i förhållande till förläggare, redaktörer och agenter i kombination med stora framgångar på bok- och pressmarknaderna gav S en viss ekonomisk rörelsefrihet, som han utnyttjade till att 1924–25 låta bygga villan Casa Collina vid Allinge på Bornholm efter egna ritningar och 1927 köpa Villa St Yves i Menton vid franska Rivieran. I S:s ständiga ambulerande på jakt efter miljöer till skönlitterära verk och material för presspublicering blev de båda husen strukturerande hållpunkter: sommarmånaderna tillbringades vanligtvis på Bornholm, vintern på Rivieran.

En lagändring som kommit 1926 preskriberade S:s brott från 1912 och möjliggjorde för honom att åter besöka Sverige, vilket han första gången utnyttjade 1928. En resa med M/S Gripsholm via Marocko och Madeira till Västindien och Colombia febr–juni 1933 för göteborgska Morgontidningens räkning, på uppdrag av Torgny Segerstedt, avsatte en rad tidningsartiklar (delvis omtr i Irrande vinter: reseskisser 1932–33,1933) men gav atypiskt nog inget skönlitterärt resultat.

Vid andra världskrigets utbrott for paret S från Bornholm till Rom, som de bedömde vara en säkrare uppehållsort. S var där korrespondent för SvD, Vecko-journalen och Radiotjänst. Under en period var makarna internerade i Den eviga staden, men i juni 1943 lyckades de utverka utresetillstånd och begav sig då via Berlin till Sverige, där de stannade till dec 1945. Ett intensivt resande inom rikets gränser resulterade i en rad artiklar för Vecko-journalen (delvis omtr i Lund – språngbrädan till kontinenten, 1986). Perspektivet var utlandssvenskens uppfattning av Sverige som ett exotiskt land, och artiklarna sällade sig tidstypiskt till den s k beredskapslitteraturen. Sommaren och hösten 1946 begav sig paret S med ett av göteborgsrederiet Transoils fartyg till Buenos Aires för att strax efter hemkomsten grundligt beresa Schweiz, vilket resulterade i artiklar i bl a OBS!, radioreportage och den postumt utgivna reseskildringen Resa i Schweiz (1948, först utgiven på danska 1947 som Rejse i Schweiz). I okt 1947 avled S på Malmö allmänna sjukhus.

S:s skönlitterära karriär inleddes inom kasinoberättelsen. Han insöp miljön och stämningen i och kring det monegaskiska kasinot och utnyttjade de sanna eller påhittade historier han hörde i Monte Carlo. S var ingalunda den förste som utnyttjade kasinomiljön inom skönlitteraturen. Pionjären är Fjodor Dostojevski, som i romanen Vid rouletten (1867) använde hasardspelets olika möjligheter, både till att skapa spänning och för dess psykologiska och symboliska valörer.

I Sverige gestaltade Verner von Heidenstam motivet i slutet på första avdelningen i romanen Hans Alienus (1892), som utspelas i kasinot i Monte Carlo. Henning Berger, som var nära vän till S och påverkade honom starkt som författare, använde sig av samma miljö i novellen Mons. 'H.', spelare (1909). Det råder dock ingen tvekan om att S var den som i Sverige åstadkom de framgångsrikaste exemplen på kasinolitteratur. Redan hans första kåseri, skrivet i januari 1913, hette I Monte Carlo. Där för han in läsaren i kasinots brokiga värld, från sal till sal, och kommenterar alla berömdheter han ser. Ofta handlar hans berättelser om svenskar som – precis som S själv – kommit till Monaco för att pröva lyckan. Herrarna Eklundh och Östberg: två Monte Carlo-upplevelser (1915) är ett typiskt exempel. Herr Eklundh faller offer för en standardfigur hos S: systemspelaren som behöver en kapitalist som sponsor. Tysken Arnold ruinerar den rike Eklundh med sitt "ofelbara" system, precis som äventyraren Karl Petersén med sitt system under senhösten 1912 ruinerade S. Eklundhs motpol i novellen är herr Östberg från Sthlm, som Ödet förunnar lyckan att efter att ha satsat sin sista louisdor spränga banken.

S:s huvudsakliga genre kom dock att bli en blandform av kriminal- och äventyrsberättelsen. Genom skapandet av sitt alter ego Filip Collin mutade S in ett revir som knappast tidigare exploaterats i Sverige: gentlemannabrottslingen. De av honom själv nämnda internationella förebilderna är engelsmannen Ernest William Hornungs AJ Raffles och fransmannen Maurice Leblancs Arséne Lupin. Från att i Herr Collins affärer i London (1914) ha varit en svindlare blir Collin gradvis allt mindre kriminell och uppträder så småningom som rättvisans sändebud. En sådan övergång finns redan i det tredje opuset om honom, Herr Collins sällsamma äventyr (1916), och är i det närmaste fullbordad i Kejsarens gamla kläder (1918). Det är tänkbart att kritiken i pressen mot konceptet med en brottsling som hjälte kan ha påverkat denna utveckling, vilken för övrigt återfinns även hos Arséne Lupin.

Det verkar som om S under 1910-talet arbetat på att skapa en tilltalande pojkdetektiv, sannolikt inspirerad av Mark Twains Huckleberry Finn och Tom Sawyer. En början gjordes med den kvicktänkte och skarpögde Georges Vautel i Och ulvar skola ligga bland fåren (1914) och Giulio Balbis försvinnande (1915). Tydligen var S dock inte nöjd med sin skapelse, eftersom han året därpå började skissera en novellserie om en annan ung detektiv, Unge Karl-Bertil von Birck (1917), S:s kärleksförklaring till barn- och ungdomens somrar hos morföräldrarna i norra Småland. Framgången uteblev emellertid och denne hjälte återuppväcktes ej. I stället skapade S ett nytt alter ego i antihjälten och sensationsförfattaren Rikard Hegel, som gjorde entré i Kejsarens gamla kläder och återkom i tre romaner. På 1920-talet utvecklade han också en ny detektiv, med det symboliskt klingande namnet d:r Joseph Zimmertür. Denne är en ständigt ordvitsande psykoanalytiker med praktik i Amsterdam, som löser kriminalfall med hjälp av Freuds teorier. Internationellt kunde man vid denna tid notera ett ökande intresse för psykiatri och psykoanalys inom spänningsfiktionen. Tidigaste exemplet torde vara novellsamlingen The achievements of Luther Trant (1910) av amerikanerna William MacHarg och Edwin Balmer, där titelgestalten lanseras som psykolog/detektiv och beskrives som en devot lärjunge till Freud och Jung. D:r Zimmertür dök upp första gången 1926, bl a i novellsamlingen D:r Z., och återkom i ytterligare fyra titlar på bokmarknaden innan han 1932 försvann efter novellen Mannen, som skrev oförrätter i sten (omtr i Den mystiske Mr Chayder, 1990).

En efterträdare till D:r Zimmertür blev trollkarlen John Tjäder från Malmö alias Mr Chayder (1990), framgångsrik illusionist och detektiv vid Rivieran, som spelar huvudrollen i ett tiotal noveller, varav de flesta omtryckts i Den mystiske Mr Chayder. Recensenternas och läsarnas skepsis inför S:s förnyelseförsök tvingade honom emellertid att gång på gång söka sig tillbaka till Filip Collin; först 1936 kom finalen i krönikan om honom, Storhertigens efterlämnade finanser.

I slutet av 1930-talet försökte sig S åter på att lansera nya problemlösare. Denna gång var det en nordisk treklöver bestående av den danske bankdirektören Otto Trepka, den norske diktaren Kristian Ebb och den svenske docenten Arvid Lutjens. Dessa herrar samarbetar i S:s två pusseldeckarromaner Tre mördare inträda (1939) och Atlantis' undergång (1941). Med sina traditionellare och allvarligare intriger är dessa verk egentligen atypiska för S. Med Tre mördare inträda hade han dock sent omsider infört pusseldeckargenren i Sverige.

S är framför allt känd som en humoristisk författare. Ett centralt grepp är därvidlag parodin. Med en för populärlitteraturen typisk förkärlek för aktuellt stoff parodierar han sålunda fenomen som första världskrigets gulascheri och spiritism (Andarna och Furustolpe, 1920) eller psykiatri och efterkrigspolitik (Du dåre, i denna natt - 1922).

S:s dragning åt det bisarra och storhetsvansinniga – en tydlig influens från de dekadenta författare han med sådan förkärlek läst i sin ungdom – ger utslag i stort såväl som smått: stilen, intrigerna och persongalleriet. Ett tydligt intresse för psykopater som litterärt motiv återspeglas i flera av hans verk, exempelvis Kejsarens gamla kläder, Du dåre, i denna natt – och Herr Collin kontra Napoleon (1924).

S kom att skriva 56 böcker, förutom pressmaterial, som utgivits i urval i fem postuma samlingar. Hans produktion omfattade förutom kriminalfiktion även science fiction (exempelvis den av nobelpristagaren Ernest Rutherfords första atomsprängningar inspirerade novellen Den yttersta dagen, i Vintergatan, 1922), lyrik (den inflytelserika volymen Ballader till bröderna, 1926), flera samlingar reseskildringar (Eskapader, 1929, Ar och bankilometer, 1934) och en omfattande journalistisk korpus, framför allt i SvD, Morgontidningen och Vecko-journalen, dit väl också S:s översikt över Italien under fascismen, Gladiatorernas uttågsmarsch: anteckningar från Italien 1939-43 (1943), närmast får räknas. Under 1930- och 1940-talen kom S att genom sina stående rapporter i Vecko-journalen påverka läsekretsens syn på Europa; han kan betecknas som den bildade borgerlighetens öga utåt.

S:s författarskap motsäger energiskt den felaktiga men gängse föreställningen att populärlitteratur naturlagsenligt skulle vara motiviskt epigonisk och formmässigt slätstruken. I flera av sina verk från åren omkring 1920 genomförde S formexperiment som låg i den dåtida prosakonstens förfront: hit hör den för läsaren desorienterande pastischen Sung Chings memorial i Kejsarens gamla kläder, som senare visar sig vara hela berättelsens förhistoria, och den konsekventa berättartekniska dubbleringen/ speglingstekniken i Herr Collin är ruinerad (1921). Stilistiskt anses S ha påverkat bl a Frans G Bengtsson, Johannes Edfelt, Karl Ragnar Gierow, Hjalmar Gullberg och Fritiof Nilsson Piraten.

Under 1920-talet orienterade sig S alltmer mot kända myter vid struktureringen av sina berättelser. Exempel på detta är ökenromanen Den tusen och andra natten (1923) och den gastronomiska kriminalromanen Odysseus eller De sju menyerna (1925), där mytorienteringen i båda fallen redan i titlarna signaleras inför läsaren. Från 1920-talet påverkade S:s historiska studier alltmer innehållet i hans verk. Särskilt tydliga spår avsatte hans Napoleon-intresse - tidigast manifesterat i de tre bidrag i Aftonbladet 1919 som i bearbetad form återkom 1932 som Monsieur Collet, kejserlig äventyrare - exempelvis i romanerna Herr Collin kontra Napoleon (1924), Tre mördare inträda (1939) och Europas mest hatade man (1945).

S blev en framgångsrik reseskildrare; han serverade fakta kryddade med fiktion i en kåserande och roande art. Ibland utgavs dessa pressalster i bokform, exempelvis Diagonal genom Europa: reseintryck 1934–1937 (1937), som helt består av bidrag till Vecko-journalen. Redan hans första kåseri från 1913 var en reseskildring, liksom de flesta av hans bidrag till Oscar Rydqvists (bd 31) tidskrift Fasetten 1918 (delvis omtr i bokform i Förbannelse över de otrogna! 1919). Med undantag för Resa i Schweiz odlade S huvudsakligen den fiktionaliserade reseskildringen. Han skrev även skönlitterära resehandledningar, främst Frank Hellers lilla Ariadnetråd för resande eller Försök att i Europas labyrinter vägleda den svenska turisten Svensson (Bonniers veckotidning 1926; i bokform som Frank Hellers resehandbok, 1927).

Under andra världskriget synes S i sin belletristik delvis ha sökt avskärma sig från den bistra och kaotiska verkligheten genom att skriva pusseldeckare som Tre mördare inträda och Atlantis' undergång (1941). I detektivberättelsen av denna typ härskar ordning, rationalitet och rättvisa -alla frågor får på slutet sina logiska svar -vilket kan ha verkat tilltalande i en tid av oordning, irrationalitet och orättvisa. Under kriget skrev S även ett par historiska äventyrsromaner med titlar som var tydligt präglade av det internationella krisläget: Kriget som aldrig tog slut (1942, om 30-åriga kriget) och Europas mest hatade man (om furst Clemens v Metternich).

Mot slutet av sin karriär blev S antologiredaktör: han svarade för sammanställningen av All världens detektivhistorier (1945) och All världens sällsamma berättelser (1947), med utförliga förord, förutom inledningar till varje enskilt bidrag.

S förenade den lundensiska studentikosa spex- och konversationstraditionen med sin klassiska bildning och djupa beläsenhet i 1800-talets och det begynnade 1900-talets dekadens- och underhållningslitteratur till en högst personlig berättarstil och intrigteknik, ofta med en markant dragning åt det absurda och barocka. Han var starkt påverkad av författare som Algernon Charles Swinburne, Anatole France, Rudyard Kipling och Hjalmar Söderberg. I romaner som Storhertigens finanser (1915), Kejsarens gamla kläder och Den tusen och andra natten når S en stilistisk briljans, tematisk komplikationsnivå och förfining av spännings- och mysteriekonstruktionen som knappast torde ha överträffats av någon annan svensk underhållningsförfattare.

S:s arbetsmetod utmärkte sig för en bland författare av populärlitteratur typisk noggrannhet när det gällde lokalkännedom. Exempelvis resulterade hans vistelser i Ungern och Grekland i romanen Den stora filmen om Attila (1934). Arbetet på en planerad roman, Herr Collin blir en solmyt, inhiberades eftersom en nödvändig resa till Abessinien och Aden vintern 1931-32 för att insupa miljö och atmosfär till projektet inte kunde finansieras.

S:s position på bok- och pressmarknaderna i Sverige och utomlands var stark. Från 1915 översattes han till tyska (presspublicering; på tyska bokmarknaden 1916), och det tyska språkområdet kom att bli hans mest betydelsefulla marknad (över 60 upplagor), dels på grund av dess storlek, dels för att den utgjorde inkörsporten till Östeuropa; alla östeuropeiska översättningar av S:s verk gjordes från de tyska tolkningarna. S översattes till 15 språk och var förutom på den tyska bokmarknaden påfallande framgångsrik på de finska och tjeckiska.

S:s texter tycks ha tilltalat vida publikskikt. I en omröstning bland skolelever i Sthlm vann han. Gustav V hade en stor samling med Frank Heller-verk och uppgav i en intervju att Heller var den författare som roade honom mest och som han oftast läste (NDA 15 juni 1938). Mäktiga opinionsbildare som John Landquist, Artur Möller, Ivan Pauli, Fredrik Vetterlund och - till en början - Fredrik Böök skrev uppskattande recensioner av hans verk. Bland motståndarna återfanns Erik Hedén och Waldemar Swahn, och för S – som innerst kände sig illa till mods för att han uppgivit den akademiska banan för kriminal- och äventyrsförfattarens – vägde de avvisande rösterna tyngst, trots deras numerära underlägsenhet.

Förmodligen var det för att höja sig över kritik för "brödskriveri" och "underhållningsförfattarskap" som S späckade sina texter med stilimitationer, dolda citat ur historia och litteratur, lärda anspelningar och aktuellt stoff ur kulturliv och politik. Hans skurkar och äventyrare får brottas med etiska, filosofiska och moraliska frågor, så i t ex Inled mig i frestelse.

S:s verk visade en stark attraktionskraft även i otryckta medier. Romanen Storhertigens finanser dramatiserades vid tre tillfällen för scenbruk. S och Algot Sandberg bearbetade den till en "romantisk äventyrsfars i 5 akter" för Oscarsteatern i Sthlm 1915-16 (uppförd i april 1916). I maj 1928 gavs verket som operett i Wien. Jules Sylvain (pseud för Stig Hansson; bd 18) föreslog 1930 att han och S skulle göra en annan operettbearbetning av romanen, men när Adolf Anderberg och John Westin 1931 till S översände sin färdiga dramatisering inhiberades Sylvains och S:s projekt. Anderbergs och Westins "äventyrskomedi" uppfördes på Malmö teater i sept 1933.

För Mauritz Stiller färdigställdes 1916 ett filmmanuskript, Filip Collin, som dock ej resulterade i något filmverk. Det blev i stället Tyskland som först exploaterade S:s litterära verk för filmbruk. 1923 producerades Storhertigens finanser i regi av Friedrich Wilhelm Murnau som Die Finanzen des Grossherzogs och Kejsarens gamla kläder samma år i regi av Josef Berger som Des Kaisers alte Kleider. Två år senare var det dags för Johannes Guter att regissera filmversionen av Herr Collins affärer i London, kallad Herrn Filip Collins Abenteuer. Under 1933 kom de två första ljudfilmerna baserade på S:s arbeten, en tysk nyinspelning av Die Finanzen des Grossherzogs i Gustaf Grundgens' regi och en svensk, Inled mig i frestelse (grundad på romanen med samma namn från 1919) i regi av Gösta Rodin. Herr Collins äventyr, i regi av Anders Henriksson, som också gestaltade titelfiguren, 1943, var ett konglomerat av texter: Herr Collins affärer i London, novellen Herr Collins besök i Hades (1916) och romanen Herr Collins affärer med hemlandet (1932).

I radio var S en flitig medarbetare: Han dramatiserade flera verk för mediet (bl a Hur Försynen luggade Adamsson, 1927, orig 1913; Detektivförfattaren Lebruns mästerkupp samma år, orig 1924) och deltog med uppläsningar av dem (exempelvis Eskapader 1931, orig 1929). Kriminalkomedien Olyckshotellet skrev han på beställning av radioteaterchefen Hjalmar Gullberg (bd 17) 1936; den regisserades av Alf Sjöberg. I bearbetning och regi av radioteaterchefen Carl Anders Dymling sändes Storhertigens finanser som radiodrama 1931; romanversionen lästes av Georg Funkquist som sommarföljetong 1943. S medverkade även som radiokorrespondent med egna reportage (rapporter från Italien 1940 och Schweiz 1946, samtliga för Dagens Eko). -1 TV har Jan Molanders fyratimmarsserie Frank Heller berättar sänts inte mindre än tre gånger (1966, 1968 och 1973). Serien innehåller dramatiserade partier ur flera av S:s romaner.

Mot bakgrund av dessa massiva framgångar synes S:s påstådda uttalande om sig själv till Evert Taube att han "icke är konstnär, endast språkkunnig" såsom blygsamt i överkant.

De två styrande krafterna bakom S:s politiska ställningstaganden var antikommunism och pacifism. Fylld av bolsjevikskräck och skepsis mot rysk politik propagerade han sedan första världskriget för fred, så i t ex En franc-coupeur (Söndags-Nisse 11 april 1915) och Ormstunga Gebruders saga (Figaro 22 maj 1915, omtr i I Monte Carlo, 1985). I det större formatet gestaltade han samma idéer bl a i Herr Collin är ruinerad (1921) och Gladiatorernas uttågsmarsch: anteckningar från Italien 1939-43.

Mytbildningen kring S, givetvis delvis koncipierad av honom själv i reklamsyfte och som apologi, började tidigt. Hans grova bankbedrägerier och dramatiska flykt från fosterlandet blev en livskraftig utgångspunkt. I Albert Bonniers julkatalog 1914 följde man S:s anvisning från nov samma år att trycka ett "stort, måleriskt frågetecken" i bildrutan i stället för ett fotografi. I intervjuer och enkäter lade han ut rökridåer. S:s substantiellaste bidrag i detta sammanhang är den självbiografiska romanen På detta tidens smala näs: funderingar över ett liv (1940), där gränsen mellan dikt och verklighet i enlighet med genretraditionen upphävts, vilket skapat en betydande förvirring kring S:s liv och verk. Självklart var lika mycket av mytbildningen framsprunget ur den process, där hans öden och äventyr berättades och återberättades av andra, och där S slutligen sammansmälte med sin pikareskhjälte Filip Collin.

Både i sitt författarskap och som person var S utpräglat nostalgisk. Han var alltid "nödsakad att blicka tillbaka över sin axel med ömhet och vemod" (Malmberg). Ett av flera personer i S:s närmaste omgivning omvittnat konstitutivt drag hos honom synes ha varit ruelse över ungdomens brott. Omvärlden tycks snabbt ha valt att stryka ett förlåtelsens streck över dem - de hade ju resulterat i ett av Sveriges framgångrikaste författarskap. Sig själv tycks S dock aldrig ha förlåtit. Därmed torde sammanhänga den skygghet som gör det svårt att trots ett överväldigande material verkligen komma honom in på livet.

Författare

Dag Hedman

Arkivuppgifter

Enstaka ms, brev m m efter S i LUB. - Brev från S i GUB (bl a till GHT o H Söderhjelm), KB (bl a till H Berger, V Moberg, S Selander o Elsa Thulin), LUB (bl a till A Fjelner, H Lundquist, Signe Rydsjö o J Serner samt många till A Blomquist, S Haglund, C Hommerberg, A Möller o H Schiller), RA (bl a till Y Berg), Sveriges radios dokumentarkiv (till H Gullberg), Bonniers förlags arkiv, Sthlm, Åbo akademis bibl (till Ulla Bjerne), Det Kongelige bibl, Khvn, Oslo universitetsbibl o i Österreichische Nationalbibliothek, Wien (till Marie Franzos).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (nästan alla under pseud Frank Heller) ; On the language of Swinburne's lyrics and epics. A study by G Serner. [Akad avh.] Lund 1910. VII, 138 s. [Faksimilutg] Folcroft, Penn, 1969. - Spiise-Kort, the Französke kallat Ménu, widh en Middagh eller Di-ner ad majorem maximi et minimi Doctoris gloriam, Maj 25, 1910 habendam. [Verso.] Lund 1910. (3) s. [Anon.] - Sång vid juris kandidaten Frans Henrik Lundquists examensfest å Grand Hotell den 15 mars 1912. Lund 1912. (4) s. [Anon.] - I hasardens huvudstad. Monte-Carlo-noveller. Sthlm 1914. 241 s. 2. uppl 1915. 242 s. [Förkortad utg] 1917. 158 s. ([Omsl:] Bonniers 85 öres böcker [1].) 4. uppl 1923. 246 s. ([Omsl:] Frank Hellers äventyrsromaner [9].) [Ny utg:] ... Roman [!]. Sthlm (tr Hfors) 1949. 210 s. ([Omsl:] Frank Hellers bästa [4].) Overs: I hasardens hovedstad, Bergen 1916, 212 s; In der Hauptstadt des Hazards, Monte Carlo-Novellen, Munchen [1920], 223 s; V stolice azarta, Leningrad 1926 [omsl], 189 s, [på ryska även en novell härur:] Kak sucTba nakazala Adamsona, Riga 1926; I Hasardens Hovedstad, Khvn 1926, 167 s; Akalandok vårosa, Budapest [1928], 176 s. - Herr Collins affärer i London. Sthlm 1914. 312 s. [Noveller.] 2.-4. uppl 1915. 5. uppl 1916. 6. uppl 1917. [Förk utg:] ... Roman [!]. Sthlm (tr Berlin) 1919. 158 s. ([Omsl:] Bonniers billiga böcker, 3.) 7. uppl... London. Sthlm 1922. 281 s. (... äventyrsromaner [1].) 8. uppl 1927. [Nya uppl:] 1939, 1941. ([Omsl:] Nordiska nutidsromaner.) [Nya utg:] ... Roman. Sthlm (tr Hfors) 1949. 238 (... bästa [10].) ... London. Sthlm (även deluppl Hfors) 1964. 210 s. (De odödliga ungdomsböckerna, 73.) 1986. 281 s. Overs: Hr. Collins Bedrifter i London, Khvn & Kristiania (tr Khvn) 1916, 256 s; Herrn Filipp Collins Abenteuer, [Bd 1,] Roman, Munchen 1916, 271 s, [enl uppg; 2.-3. uppl:] Herrn Collins 1917, [nya utg:] 1927, 219 s (Georg Mullers Kriminalromane [omsl]), [1951,] 215 s, Ebenhausen bei Munchen 1967, 153 s (Reihe der Grosschriftbände Bd 5),... Roman, Ziirich 1976, 215 s (Diogenes Taschenbuch, 110/1); De avon-turen van meneer Collin in London, Utrecht 1917; Przygody Filipa Collina, Warszawa 1918, 221 s, [2. uppl] 1930, 212 s; Automobil 12 M 1000 ajinå dobro-druzstvf panaCollina, Praha-Smichovu å [1919], 214 s, Dobrodruzstvi pana Collina, Plzeii 1919, 270 s (Modernt knihovna detektivnfch romånu, svazek 2), [utdrag:] Zmiselå zåsilka zlata, Praha 1929,153 s [Detek-tivni devitikorunovka, 47], Modrookä lez, Praha 1930, 121 s [ibid, 58]; Collin ur kalandjai, regény, Budapest 1919, 280 s [Athenaeum könyvtår 60]; The London adventures of Mr. Collin, New York 1924, 344 s, The perilous transactions of Mr Collin, London 1924, 309 s; Pochozdenija gospodina Kollina v Londone, roman, Leningrad & Moskva [1926], 182 s; Kollina de-kas Londona, romans, Riga 1930, 231 s; Vida y haza-nas del senor Collin, Madrid 1930, 317 s, [förkortad:] Barcelona u å, 87 s (Collecciön de novelas policiacas, Serie Detective). - Emellan en våg och en våg--- (Idun, årg 27, 1914, Sthlm, fol, s 410; vers). - Den svenske förbrytaren Karlsson (Söndagsnisse, årg 53, 1914, Sthlm, fol, n:o 48 (Julnr), s 16, 18). - Herr Le-roux i luften. Sthlm 1915. 214 s. [Noveller.] [Ny utg] 1917. 160 s. (Bonniers 85 öres böcker, 25.) 3. uppl 1922. 195 s. (... äventyrsromaner [4].) Övers: Krål vzduchu, Praha 1927, 267 s. - Monsieur Jean-Louis Kessels papper. Sthlm 1915.257 s. [Från Bonniers månadshäften 1914-15: Mannen från Liége.] 2.-3. uppl s å. 5.[= 4.] uppl 1917. 210 s. ([Omsl:] Dahlbergs 85-öres-böcker, 1.) Fetme[!] uppl 1919. 224 s. 6. uppl 1922. 250s. (... äventyrsromaner [6].) Övers: Manden fra Liége, krigsroman, Bergen 1915, 215 s; Sotaminis-teriön paperil, Hämeenlinna 1917, 216 s (Suuren ylei-sön romaaneja, nr. 1), 2. painos 1937, 224 s (Kariston 10 mkan romaaneja, nr. 17); Listiny pånajeana Louise Kessela, Praha 1926, 190 s (Topicovy dobré knihy, pfelozené 56). - Storhertigens finanser. Roman. Sthlm 1915. 394 s. [Följetong i S-T 16/7-17/9 1914.] 2.-3. uppl s å. 392 s. 4.-5. uppl 1916, 1917?. 394 s. 6. uppl 1919, [titeluppl 1924 med filmbilder ur stumfilm av F M Murnau:] 16 pl-bl. [Nya utg:] 1922. 396 s. (... äventyrsromaner [2].) 1927. 394 s. 1937. (Svensk litteraturspegel under red av M Stiernstedt 6.) Sthlm (tr Hfors) 1948. 322 s. (... bästa [1].) ... finanser. Sthlm 1965. 229 s. (De odödliga ungdomsböckerna, 75.) 1966. 247 s. (Bonniers folkbibliotek [omsl].) Sthlm (även deluppl Hfors) 1987. (W & W pocket [omsl].) Övers: Die Finanzen des Grossherzogs, Roman (Collins Abenteuer, Bd 3), Munchen & Berlin 1917, 402 s, 2.-4. Aufl s å, 5. uppl okänd, 6. Aufl 1919, [Nya utg:] ... Grossherzogs, Munchen 1927, 314 s (Georg Mullers Kriminalromane), [ny tr] s å, ... Roman, Berlin [1938?], 275 s, [nytr 1940?,] Munchen [1951], 291 s; Suurherttuan raha-asiat, romaani, Hämeenlin-na 1918, 387 s (Suuren yleisön romaaneja, 5); Finanse wielkiego ksiecia, Lwöw 1919, 216 s, [2. uppl] Warszawa 1930, 211 s; Finance päna velkovévody, roman, Plzefi 1919, 379 s (Nova knihovna modernich detek-tivnich romånu, sv. 3), Velkovévodovy finance, roman, d 1-2, Praha 1928, 200, 132 s [Detektivni devitikoru-novka, 13-14]; A någyherceg pénzugyei, regény, Budapest 1920, 304 s [Athenaeum könyvtår 66]; [serbokroatiska:] Blagajna velikega vojvode, roman, Ljubljana 1921, 164 s; Storhertugens Finanser, Khvn 1923, 174 s; ... finanser, Kristiania 1923, 173 s; The grand duke's finances, a novel, New York 1924, VIII, 351 s,... finances, London 1925, 351 s; Minorca suur-hertsogi rahaasjad, Tallinn 1925, 232 s. - Den svenske förbrytaren Karlsson och några kollegor. Sthlm 1915. 142 s. [Noveller.] (En-kronasböcker [omsl].) [Nyatr] s å. [Faksimilutg u å (c:a 1980).] [Under samma titel omtr av endast novellen Den sv ... Karlsson:] Svenska deckarakademin, red. U Durling: Dråpliga mord, kriminalnoveller, Sthlm 1991, s 159-164. Övers: Karlson og hans kolleger, Kristiania [1919], 120 s (Billige b0-ker, nr. 146-147); Hajsza a sikkasztö utan, Budapest 1933, 191 s (Pesti Hirlap könyvek 281). - Hastigheten (Hvar 8 dag, årg 16, 1914/15, Gbg, 4:o, s 307, 310 f [1915]). - Vinningslystnaden (ibid, s 666 f, 671). - En franc-coupeur (Söndags-Nisse, 54, 1915, nr 14, s [3] f). - Flickornas små vårvisor (ibid, Flugan, läs majnummer, s 3). - Signor Origonis farfader (Julstämning, 1915, Nationaluppl, Sthlm, fol, s [22-24]). -Sankt Fransiskus i Monte Carlo (Idun, [årg 28,] 1915, Julnr, s 26 f). - Herr Collins sällsamma äventyr. Sthlm 1916. 294 s. [Noveller.] [Ny tr] s å. [Nya utg:] 1919. 221 s. 1923. 259 s. (... äventyrsromaner [8].) Sthlm (tr Hfors) 1949. 223 s. (...bästa [12].) Sthlm 1965. 220 s. (Bonniers folkbibliotek [omsl].) [Utdrag i omtr se nedan 1942.] Övers: Lavertisse machtden Haupttreffer, Roman (Collins Abenteuer, Bd 2), Munchen & Berlin [1918?], 248 s,... Haupttreffer, Munchen 1927, 189 s (Georg Mullers Kriminalromane) [2. tr] s å; Lavertis-sovå hlavni vyhra, Collinovych dobrodruzstvi rada druhä, Plzeh 1919, 232 s (Nova knihovna modernich detektivnich romånu, 4), [utdrag:] Jachta Medtisa, Praha 1932, 116 s ([omsl:] Detektivni devitikorunov-ka, (77) 7), Hlavni vyhra, Praha 1932,133 s (ibid, (80) 10); Hr. Collins saalsomme eventyr, Kristiania 1920, 159 s; Collin ur az alvilågban, Kalandortörtenek, Budapest 1920, 152 s (Detektiv- és kalandorregények 10), [titelnovellen:] A Korfui fönyeremény, Budapest 1920, 31 s (Kalandok könyve), Lavertisse meguti a fö-nyereményt (Collin Fulöp ujjabb kalandjai, regény, Budapest [1931], 222 s (Pesti Hirlap könyvek 164); The stränge adventures of Mr. Collin, New York 1926, VII, 356 s; Lavertisse wygrywa glowny los, Warszawa 1930; Sacelsanas pret lordu, Riga 1932, Kollins vieso-jas elle, Riga 1933. - Yussuf Khans giftermål. Äventyrsroman. Sthlm 1916. 284 s. [2.-4. uppl] 1916. [5. uppl] 1917. 283 s. 6. uppl 1918. 208 s. ([Omsl:] Dahlbergs 1.45 kronors böcker 6.) [Ny uppl] 1922. 284 s. (... äventyrsromaner [3].) Overs: Yussuf Khans gifter-maal, Kristiania 1917, 237 s, 2. oplag s å, [ny uppl] 1918; Yussuf Khans Giftermaal, Khvn [1917], 237 s, [2. Oplag] 1945, 234 s; Yussuf Khans Heirat, Roman, Munchen 1919, 293 s, [nya utg:] ... Heirat, 1926, 222 s (Georg Mullers Kriminalromane), ... Abenteuerro-man, 2.[!] Aufl Berlin [1941], 231 s, 3. Aufl, Front-buchhandelsausg, Berlin 1945, 250 s, Darmstadt & Frankfurt a M 1951?; Youssuf Khans huwelijk, Utrecht 1920; Zenitba Yusufa Khåna, Plzeh 1921, 263 s (Nova knihovna modernich detektivnich romånu, 17); The marriage of Yussuf Khan, New York 1923, 339 s, a novel, London [1924], 286 s;Juszuf Kan håzassåga, regény, Budapest [1927], 224 s, A maharadzsa baråtja, 2. uppl [1943?], 244 s (Palladis regénytar), A maha-radsza kincse, 3. uppl [Budapest 1943], ... baråtja, 4. uppl Budapest 1990,193 s; Jusufa Khana precibas, Riga 1928; Yussuf Khanin naiminen, romaani, Hfors 1929, 230 s (Kirsikka-sarja nr. 36); Matzenstvo Jussufa Chana, Warszawa 1931. - Den vita råttan (Hela världens magazin, årg 1,1916-17, Sthlm, s 23-27; omtr se nedan 1979). - Signor Origonis whistspel (ibid, s 129-135). - Ballad från Monte Carlo / (Ur Ballader till bröderna.) En ballad till brodern Botvid från Köpenhamn: en bön om hjälp (Majgreven, [omsl,] 1916, Malmö, 4:o, s 4 f; vers). - "Frank Heller" en pla-giatör? "Frank Heller" försvarar sig (Vidi, 1916, Gbg, fol, n:o 21, s 6). - Salomon Cesars mästerkupp (Julkvällen, Publicistklubbens jultidn, 1916, Sthlm, fol, s [28-30]). - Salomon Cesars mästerkupp. Äventyrsbok. Sthlm 1917. 94 s. [= Den svenske förbrytaren ... 1915, föreg novell o en ur Bonniers månadshäften 1917.] (Romanbiblioteket 283.) [Faksimilutg u å (c:a 1980).] - Schaubel-Swoboda-attentatet. [Omsl: Monte Carlo-roman.] Sthlm 1917. 78 s. [Ur Den svenske ... 1915.] (Ibid 247.) - Unge Karl-Bertil von Birck. Äventyrsserie. Sthlm 1917. 255 s. 2. uppl: ... Birck. 1922. 200 s. (... äventyrsromaner [5].) Övers: Karl-Bertils eventyr, Kristiania 1919, 155 s; Karl-Bertils Sommer, Erzählung, Munchen 1921,201 s, 2. Aufl:... Sommer, 1926, 216 s (även: Georg Mullers Zwei-Mark-Bucher), Der Junge Karl-Bertil von Birck, Erzählung, 3. Aufl Berlin, Leipzig, Wien 1946, 257 s; A hattyutö lovagja, regény, Budapest 1921, 164 s (A kultura detektivregé-nyei 22), Kalandos vakåciö, regény, 1928, 256 s (Pesti Hirlap könyvek 48); Pråzdniny Karla Bertila, Praha 1926, 189 s (Knihy topicova sborniku, 24); Wakacje Karola Bertila, Warszawa 1930. - Betraktelser över tiden (X-pressen, veckotidn för Skåne, 1917, Malmö, fol, n:o 17 [17/12, omsl: X-pressens Jul], s 4). - Min vän signor Origoni och några andra herrar. Sthlm 1917. 188 s. [Noveller.] [Nya utg:] 1919. 190 s. (Två-kronorsböcker 8.) 1923. 157 s. (... äventyrsromaner [11].) Övers: Min ven signor Origoni og nogle andre herrer, Kristiania 1919, 159 s. - En kantat eller jubel-dikt, då bröderna herr Karl och herr Ibrahim togo filosofie kandidatexamen och således blevo doktorer (Audhumbla, utg av studenter vid Lunds univ, 1917, Lund, 4:o, n:r 2, s 2 f; vers). - Audhumbla I (ibid, s 17). - [Huru de blevo detektiv- och äventyrsförfattare (enkätsvar)] (Midsommarbladet, utg av Stockholmsjournalisterna, 1917, Sthlm, fol, s 11; omtr i arb nedan 1988). - Kejsarens gamla kläder. Roman. Sthlm 1918. 347 s. [Ny tr] 1919. [Nya utg:] 1923. 343 s. (... äventyrsromaner [7].) Sthlm (tr Hfors) 1949. 282 s. (... bästa [6].) ... Roman med kommentarer av D Hedman. [Faksimiluppl] Sthlm 1991. (4) s, s 7-317. (Fabel pocket, nr 9 [titelbladets verso felaktigt: 5].) Overs: Keiserens gamle klaer, Kristiania 1919, 281 s; Des Kaisers alte Kleider, Roman, Munchen 1920, 335 s, [ny tr] 1923, [nya utg:] Dergelbe und dergriine Fa-den, Roman, Munchen [1928], 256 s (Georg Mullers Kriminalromane), Des KaisersBerlin [1943], 230 s, Darmstadt & Frankfurt a M 1951?, Hamburg & Bremen 1998, 346 s; A csåszår öcska köntöse, detektivre-gény, Budapest [1921], 245 s, 2. uppl [1928] (Kiilföldi irök regénytåra, B sorozat 4); Cizafovy stare saty, Praha 1923, 317 s (Topicovy dobré knihy, 49); The empe-ror's old clothes, a novel, New York 1923, 388 s, The Chinese coats, London 1924, 319 s; Zötta i zielona nic, Warszawa 1931, 227 s; Keisri vana ruii, Tartu 1933, 192 s (Tänapäeva romaan nr. 18). - Lund - språngbrädan till kontinenten (Sacrum almse matri Carolinas societas civium Academiae Lundensis, Lundas 1918, 4:o, s 73 f; ny utg se nedan 1986). - Angående en krog (Majgreven, 1918, s 12; vers; omtr se nedan 1942: Gambrinus i Lund ...). - Hövligt avslag (Barnens dagblad, 1918, Sthlm, fol, [även praktuppl,] s 5). - [Kan konst verka osedligt? (enkätsvar)] (Spindeln, årg 1*, 1918, Jönköping, 4:o, [nr 1.] Introduktions- och vår-nr, s [8]). - Inled mig i frestelse! Roman. Sthlm 1919. 294 s. [Nya tr] 1919, 1920. [Ny utg] 1923. 291 s. (... äventyrsromaner [10]). Overs: Led mig i fristelse, Kristiania 1921, 236 s; Fuhre mich in Versuchung, Roman, Munchen 1922, 280 s; Uved' mne v pokuseni, Praha 1922, 278 s (Topicovy dobré knihy, 45); Lead me into temptation, New York 1927, 277 s; Johdata minut kiusaukseen, romaani, Pori 1930, 274 s; Wödz mnie na pokuszenie, Warszawa 1931, 208 s; — és vigy minket a kisértésbe, regény, Budapest [1931], 223 s (Pesti Hirlap könyvek 179). - Förbannelse över de otrogna! Sthlm 1919. 230 s. [Noveller.] [Ny tr] s å. [Nya utg:] 1923. 208 s. (... äventyrsromaner [12].) [Ngt förk utg:] Sthlm (tr Hfors) 1949. 172 s. (... bästa [9].) - Spanska sjukan (Exlex, Aarg 1, 1919, Kristiania, Khvn, Sthlm, fol, s 88). - Eilertsen (ibid, s 478 f). -Tre musketörer (Julkvällen, 1919, s [34-36]). - Andarna och Furustolpe. Sthlm 1920. 284 s. Overs: Furustolpe und die Geister, der Roman des modemen Schiebertums, Berlin [1924?], 317 s (Grune Bucher [2]), ... Geister, Roman [1926]; Furustolpe, regény, Budapest [1931], 256 s (Ragyogö regénytar). - Herr Collin är ruinerad. Sthlm 1921.229 s. 2.-3. uppl s å. 4. uppl 1927. 242 s. Övers: Hr. Collin er ruineret, Khvn 1922, 192 s; Herr Collin ist ruiniert, Roman, Munchen 1923, 235 s, ... ruiniert, [1927,] 191 s (Georg Mullers Kriminalromane); Pan Collin je ruinovån, Praha 1925, 187 s (Topicovy dobré knihy, 53); Mr. Collin is ruined, a novel, New York 1925, 335 s; Pan Collin jest zrujnowany, Warszawa 1930; Collin ur tön-krement, regény, Budapest [1931], 223 s (Pesti Hirlap könyvek 187). -Neapel (Julhälsning, 1921, Sthlm, fol, s [6] f). - Du dåre, i denna natt -. Sthlm 1922. 241 s. 2.-3. uppl 1922, 1923. [Nya utg:] ... natt---Sthlm (tr Hfors) 1949. 206 s. (... bästa [5].) ... 2001. Övers: Der sibirische Express, Roman, Munchen 1923, 233 s, ... Ein Roman, Hamburg-Bremen 1995, 217 s ([omsl:] Kriminalromane, l);DuDaare-,Khvn 1924,174s;Si-birskij ékspress, roman, Leningrad 1925, 180 s, Bezumnyj, v étu noc---, Leningrad & Moskva 1926 [omsl], 198 s; A szibériai expressz, regény, Budapest [1929], 189 s; Ekspres syberyjski, Warszawa 1930, 194 s; Sibifsky rychlik, Praha 1933, 228 s; Seikkailu Dan-zigissa, Pori 1935, 225 s (Ajanvietekirjasto no. 2). -Examensläsning (Studentkalendern 1922: Vårvindar friska, Sthlm 1922, s 7-53). - En sommarsaga (Julkalas, 1922, Sthlm, 4:o, s 4 f). - Lazarus (Julstämning, 1922, s [33-35]; omtr i följ arb). - Polis! Polis! Sthlm 1923.199 s. [Noveller.] - Den tusen och andra natten. En arabesk. Sthlm 1923. 224 s. 2.-8. uppl s å. 9. uppl 1927. [Nyutg:] Sthlm (trHfors) 1949. 172 s. (...bästa [7].) Övers: Die tausendundzweite Nacht, Roman, Munchen 1924, 230 s, [ny tr] 1925; 1002 éjszaka, regény, Budapest 1925, 305 s (Kulföldi irök regénytara, B sorozat 6); The thousandth and second night, an ara-besque, New York [1925], 333 s, ...The thousand London 1926, 319 s; Tysjaca vtoraja noc', Moskva & Leningrad 1926 [omsl], 140 s;Tuhatja kaksiyötä, Pori 1929, 212 s; Tysiac i druga noc, Warszawa 1930. -Herr Collin kontra Napoleon. Sthlm 1924. 259 s. 2.-4. uppl s å. [Ny uppl:] 1940. (Spänning och humor.) [Ny utg:] ... Roman. Sthlm (tr Hfors) 1949. 222 s. (... bästa [11].) Övers: Pån Collin contra Napoleon, Praha 1927, 198 s (Knihy podivuhodnych dobrod-ruzstvi 6); Herr Collin contra Napoleon, Roman, Munchen 1927, 205 s (Georg Mullers Kriminalromane), [ny utg]: Collin Berlin [1943/44?] (Lustige Bticher-Reihe, 29); Korsikkalainen perintöni, romaa-ni, Hfors 1929, 214 s (Kirsikka-sarja 30); Collin contra Napoleon, Warszawa 1931?; El senor Collin contra Napoleon, Madrid 1931, 295 s (Club del crimen), [utdrag:] Barcelona u å, 79 s (Colecciön de novelas poli-ciacas, Serie Detecdve), Madrid 1944, 39 s (Novelas y cuentos). - Du och jag som författare: hjälper allmänheten någon gång författarna på traven? [enkätsvar] (Idun, 37,1924, s 963). - Den andra sidan (Julkvällen, 1924, s [26-28]). - I sicksack genom sinnevärlden. Sthlm 1925. 189 s. [Noveller.] 2.-3. uppl s å. Övers (med en novell utbytt): Lebruns Meistercoup, Mimenen 1926, 227 s. - Odyssevs eller De sju menyerna. Sthlm 1925. 196 s. 2.-3. uppl s å. Övers: Odysseus eller De syv Menuer, Khvn 1927,173 s; Sest' menju, roman, Leningrad 1927,138 s; Odysseus oder Die sieben Me-niis, Munchen 1927, 157 s (Georg Mullers Kriminalromane), [Bearb utg:] ... ein heiterer Abenteuerro-man, Berlin [1940?, 1942?] (Lustige Biicher-Reihe, 19), Feldpostausgabe, 1943, 144 s; Uusi Odysseus, seikkailuromaani, Pori 1928, 178 s; Odysseus Pårizs- ban, vidam regény, Budapest [1928], 256 s (Pesti Hir-lap könyvek 12); Odysseus neboli Sedm jidelnich list-ku, Praha 1929 [Detektivni devitikorunovka, 28]; Sie-dem przygöd Odyseusza, Warszawa 1931?; Ulises o Los siete menus, Madrid 1932, 238 s (Club del cri-men), [utdrag:] 1935,1940 (Novelasycuentos).-Sig-nor Origonis kärlek (Romantik och äventyr: kärlekshistorier, äventyrsberättelser, humoresker o anekdoter, nr 1 [omsl], Sthlm 1925, s 48-52; från Vecko--journalen 1916). - Ballader till bröderna. Sthlm 1926. 104 s. [Vers.] [Ny, utök uppl] 1951. 140 s. [Utdrag i omtr se nedan 1949 o 1964.] - Doktor Z. Sthlm 1926. 233 s. [Noveller.] 2.-5. uppl s å. Övers: Doktor C, Leningrad 1927,195 s; Die Diagnosen des Dr. Zimmertur [!], Leipzig [1928], 223 s, [ny utg] Darmstadt & Frankfurt a M 1951?; Tohtori Z., Pori 1935, 168 s (Ajanvietekirjasto 1); [utdrag:] Mordet i Keizers-gracht (Skandinaviske kriminalhistorier, red av T la Cour.Oslo [1961],s80-91).-DoktorZ. (AlbertBonniers julkatalog för 1926, Sthlm 1926, s 24; vers ur fö-reg arb). - Frank Hellers Resehandbok. Var man äter vad i Europa. Sthlm 1927. 184 s. - Marco Polos millioner. Sthlm 1927. 245 s. 2.-4. uppl s å. [Ny utg:] ... Roman. Sthlm (tr Hfors) 1949. 195 s. (... bästa [8].) Övers: Marco Polon miljoonat, seikkailuromaani, Pori 1928, 253 s; Marco Polo milliöi, kalandos regény, Budapest 1928, 256 s; Marco Polos Millionen, ein Abenteuerroman zwischen Psychoanalyse und Astro-logie, Leipzig ... [1928?], 242 s, [ny uppl] 1929, [nya utg:] ... Millionen, Roman, [omsl:] psychoanalyti-scher Detektiv-Roman, Wien 1929,109 s,... ein Abenteuerroman Darmstadt & Frankfurt a M 1951, 222 s; Miliony Märka Pola, roman, Praha 1929, (2) s, s 7-167 (Knihy podivuhodnych dobrodruzstvi, 14); Marco Polo's millioenen, Amsterdam 1930 (Feuille-ton-bibliotheek no. 65); [ryska:] Milliona Marko Polo, Riga 1931, 185 s. - Leidenschaften. Novellen. Wien [1927]. 96 s. [Övers av 5 noveller.] ([Omsl:] Tagblatt-Bibliothek Nr. 543/544.) - D:r Zimmertörs diagnoser. Sthlm 1928. [Noveller.] 243 s. 2.-3. uppl s å. Övers: Dr. Zimmertiirs Ferienabenteuer, Leipzig-Zurich 1929, 221 s; Dr Zimmertur munkåban, regény, Budapest 1930, 256 s. - Hur jag blev utpressare och andra berättelser. Sthlm 1928. 237s. 2. uppl så. -Eskapader. Sthlm 1929. 243 s. [Noveller.] - D:r Zimmertiirs bisarra möten. Sthlm 1929. 213 s. [Noveller.] - Astronomi (Hvar 8 dag, 31, 1929, s 443). - Kampen om kommissarie Lanson (Vårt hems jul, 1929, Sthlm, fol, s 51-55). - Viskningar vid camemberten. Noveller. Sthlm 1930. 248 s. - Storhertigens senare finanser. Roman. Sthlm 1930. 328 s. 2.-6. uppl s å. 7. uppl 1931. [Nyautg:] Sthlm (trHfors) 1948. 290s. (...bästa [2].) ... finanser. Sthlm 1966. 201 s. (De odödliga ungdomsböckerna, 78.) Övers: Hr. Collin erklasrer Krig, Roman, Khvn 1931, 212 s; Pän Collin vede valku, Praha 1933, 307 s; Herr Collin fuhrt Krieg gegen Russland, Roman, Leipzig & Basel [1934?], 270 s, [ny uppl] 1935?, [ny utg] Darmstadt & Frankfurt a M 1951?; Suurherttuan öljysota, Hfors 1939, 220 s. - Min entré i Lunds Katedralskola (Katedralskole-bladet [rubr], årg 2,1930, Lund, 4:o, n:r 9 [omsl: Studentnummer], s 6 f; omtr i arb nedan 1988). - Gudarna 13 och 31. Novell (Vårt hems jul, 1930, s 49-56). - Doktor Zim-mermr säger farväl. Sthlm 1931. 234 s. [Noveller.] -Stölden av Eiffeltornet. Roman. Sthlm 1931. 273 s. 2.-3. uppl s å. [Ny utg:] ... Eiffeltornet. [Rubr.] Sthlm 1940. 4:o. 48 s. (Detektivjournalen, [Serie A,] 33 [omsl].) Overs: Der gestohlene Eiffelturm, Roman, Basel [1934?], 243 s, [förk utg:] ... Kriminal-Roman, Berlin [1941], 94 s (Der Dreissig-Pfennig-Roman, 243). -Herr Collins affärer med hemlandet. Sthlm 1932. 286 s. 2.-3. uppl s å. Overs (förkortad): Sonderbare Reise zum Chef. Roman. Leipzig & Basel [1935]. 197 s. [Ny utg:] ... Kriminal-Roman, Berlin [1941]. 94 s. (Ibid, 248.) - Monsieur Collet, kejserlig äventyrare. Sthlm 1932. 202 s. [Noveller.] - Laulibas krize, Riga 1932. [Original okänt.] - Renejas jaunkundze pazudusi. Riga 1932. - Om orsakerna till den keltiska rasens undergång. Novell (Våra nöjen, årg 8, 1932, Sthlm, 4:o, nr 12/13, s 14 f). - Torgskräck (Söndags-nisse-Strix, 1932, Sthlm, 4:o, nr 49 (jujnr), s [7]; vers). - Älska din nästa såsom dig själv! W.oveller. Sthlm 1933. 224 s. - Irrande vinter. Reseskisser 1932-33. Sthlm 1933. 228 s. [Noveller.] 2. uppl s/å. - Statskonst (Jultrevnad, utg till förmån för de/ blinda, 1933, Malmö, fol, s 19 f). - Ar och halvkilometer. Sthlm 1934. 238 s. [Noveller.] - Den stora filmen om Attila. Roman. Sthlm 1934. 276 s. [Förk utg:] ... Atdla. [Rubr.] Sthlm 1941. 4:o. 40 s. (Detektiyjournalen, [A,] 38 [omsl].) Övers: Velky film o Attilovi, roman, Praha 1935. 248 s; Grossfilm Attila, Roman, Mährisch-Ost-rau [1936], 225 s, [Ny utg:] ... Kriminalroman, Berlin [1941], 95 s [2 varianter] (Der Dreissig-Pfennig-Roman, 218); Den store filmen om Atdla, Oslo [1945], 199 s. - Vykortfrån Rivieran ("B. M. F.", organ förBokhandelsmedhjälpareföreningen, årg 16,1934, Sthlm, 4:o, n:r 1, s 1; vers). — Herr Collins alibi och andra noveller. Sthlm 1935. 215 s. 2. uppl så. - Storhertigens efterlämnade finanser. Roman. Sthlm 1936. 301 s. 2.-3. uppl s å. [Ny utg] Sthlm (tr Hfors) 1948. 259 s. (... bästa [3].) Övers: Die nachgelassenen Fi-nanzen des Grossherzogs, Roman Leipzig & Mäh-risch-Ostrau [1938], 272 s, [förk utg] Berlin [1942], 96 s (Der Dreissig-Pfennig-Roman, 227); Kadonnut suurherltua, seikkailuromaani, Hfors 1939, 237 s. -Montmartre'i saladus (Väike raamatukogu "Uudisju-tud", nr. 64, Tallinn 1936, början; original okänt). -Diagonal genom Europa. Reseintryck 1934-1937. Sthlm 1937. 279 s. [Essäer.] - Ehrenmänner. Berlin [1937?]. 159s. [Översav 10noveller.] (Lustige Biicher-Reihe, 2.) 2.-4. uppl okända. 5.-6. Aufl 1937. [Nya utg:] [1944?] Berlin-Wannsee [1954]. 160 s. (Humor der Völker, 3.) - Herr Collins ferieagentur (Levande svensk litteratur ... i urval av S Selander, bd 8, Sthlm 1937, s 72-99; från Herr Collins affärer i London, 1914). - Madame Augagneurs misstag (Svensk damtidning, årg 48, 1937, Sthlm, 4:o, nr 35, s 10 f). - Innan månaderna började (Liv, 1938, Sthlm, 4:o, n:r 52, s 6 f, 36, 38). - Frånjupiter till Pallas. Sthlm 1939. 277 s. [Noveller.] - Tre mördare inträda. Roman. Sthlm 1939. 283 s. [Ny tr] s å. Övers: Drei Mörder treten ein, Kriminalroman, Berlin [1940?], 243 s, [ny uppl:] ... ein, [Berlin 1944?], 242 s (Soldatenbucherei, 98), [nya utg:] ... Kriminalroman, Munchen 1945, 273 s (Frontbuchhandelsausg), ... Roman, Darmstadt & Frankfurt a M 1951, 288 s; Härom gyilkos belép, regény, Budapest 1944, 274 s. - Kandidat Bergius begår brottsligt övergrepp (Status, riksorgan för Sveriges lungsjuka, 1939, Sthlm, 4:o, n:r 3, s 17 f). - På detta tidens smala näs. Funderingar över ett liv. Sthlm 1940. 272 s. [Nya tr] s å. [Ny utg] 1962. 173 s. (Bonnierbiblioteket [omsl].) [Utdrag:] Trevande klängtrådar (Blekinge i litteraturen, [1.] Blekingeförfattare från 1800-talet till 1950, red av N Frinnman, [Mölnlycke] 1976, s 157-169; även under eget namn). - Atlantis' undergång. Roman. Sthlm 1941. 248 s. Overs: Die Debatte um Atlantis, Kriminalroman, Berlin, Wien, Leipzig 1944, 276 s, [ny utg] Darmstadt & Frankfurt a M 1951?. - [Förord] / Es schlummert oben im fernen Norden [enl uppg ur en vers om Mauritz Jesperson, Monte Carlo 1912] (Mauricio Jesperson, En lundensare i Chaco av Don Mauricio, Sthlm 1941, s 5, 24). -Filip Collins äventyr [l]-7. Sthlm 1941-42. (Detektiv--journalen, [omsl: Serie B,] 11,18, 21, 25, 28, 33, 39.) [1.] Bilen 12 M 1000. 1941. 60 sp. 2. De tankspridda herrarnas äventyr. 1942. 56 sp. 3. Filip Collin contra Mr Isaac. 1942. 29 s. 4. Den försvunna guldsändningen. 1942. 30 s. 5. Herr Collins äventyr i Hamburg. 1942. 31 s. 6. Herr Collins ferieagentur. 1942. 29 s. 7. Den blåögda lögnen. 1942. 29 s, - Herr Collins sällsamma äventyr, 1 *. Jakten Medusas kryssning. Sthlm 1942. 28 s. (Ibid, 43.) - Kriget som aldrig tog slut. Sthlm 1942. 226 s. [Ny tr] s å. Övers: Krigen tiden Ende, Khvn 1943, 239 s; Noiduttu elämä, Hfors 1943, 143 s. - Sexa för två (Leva livet lundensiskt. Utg av Föreningen Lundensare i Stockholm, under red av C Ljunggren [m fl], Sthlm 1942, s 62-66; 2. uppl s å). -Gambrinus i Lund. Ballad (ibid, s 163 f; d:o; vers, från Majgreven 1918). - Gladiatorernas uttågsmarsch. Anteckningar från Italien 1939-43. Sthlm 1943. 242 s. [Nya tr] s å. Övers: Gladiaattorien lähtömarssi, mu-istiinpanoja Italiasta 1939-43, Hfors 1944, 143 s; Twilight of the gladiators: Italy and the Italians 1939-1943, New York [1944], 146 s; La fin des gladia-teurs, Lausanne 1944,152 s; Auszug der Gladiatoren, Aufzeichnungen aus Italien 1939-43, Zurich & New York 1944,172 s. - Världens finaste affär (Humor från hela världen. En antologi utg av H Akerhielm, Sthlm 1943, s 566-577; från Bonniers veckotidn 1925; omtr även i: Humor i affärer, en glad kavalkad anförd av H Lång, Malmö 1974, s 132-142, 2. uppl 1985, s 128-138). - Angående en förläggare (B. M. F., 25, 1943, n:r 9, s 23-25). - Med Frank Heller på andra sidan Sundet (Yrkeskvinnan, årg 11, 1943, Sthlm, nr 8, s 5 f, 9-11). - De ödesdigra skorna. Kriminalnoveller. Sthlm 1944. 240 s. [Ny tr] s å. [Titelnovellen omtr.] All världens berättare, årg 10,1954, Sthlm, s 1073-81. Övers: Murha vähittäismäksulla, rikosnovelleja, Hfors 1944, 144 s. - Seglats på Homeri hav (Status, 7, 1944, nr 12 [julnr], s 11 f, 44). - Karl-Bertil von Bircks äventyr (Röster i radio, årg 11, 1944, Sthlm, 4:o, nr 29, s 12). - Det lilla kriget - som avgjorde det stora? (Allt i fickformat, årg 4, 1944, Sthm, nr 11, s 63 f). - [Företal] (All världens detektivhistorier. En antologi sammanställd av Frank Heller, Sthlm 1945, s 9-32; [ny tr] s å, [faksimiluppl] 1980, [ny tr] 1983; omtr se nedan 1961 o 1995). - Delektivförfattaren Lebruns mästerkupp (ibid, s 673-683; d:o; från DN 7/4 1924). -Sängar jag legat i. Ett spirituellt kåseri (Allt i fickformat, 5, 1945, nr 1, s 72-74; omtr i arb nedan 1988). -Frank Hellers nya kläder (ibid, 6, 1946, nr 2, s 59-62). - Europas mest hatade man. En romantisk historia. Sthlm 1945. 267 s. [Nya tr] s å. Övers; Euroopan viha-tuin mies, romaani, Turku 1946, 261 s; Der meistge-hasste Mann Europas, der Roman eines Abenteurers, Zurich 1946, 264 s. - [Viktiga prosaverk, en rundfråga till sv författare (enkätsvar) ] (SLT, årg 8, 1945, Lund, s 6 f). - Polis! Polis! Frank Heller berättar om "byling-ar" i Europas alla hörn (Fritiden, tidskr för Reso [årg 4,] 1946, Sthlm, nr 5, s 16-18). - Att tala i radio (Röster i radio, 13, 1946, nr 9, s 6). - Rejse i Schweiz. Khvn 1947. 235 s, 2. opl 1952. Ny, revid udg 1966. 223 s. Sv utg: Resa i Schweiz. Sthlm (tr Upps & Khvn) 1948. 235 s. 2. uppl s å. Övers: Schweizerreise, Khvn [1949], 263 s. — Den yttersta dagen / Sfärernas harmoni (All världens sällsamma berättelser i urval av Frank Heller, Sthlm 1947, s 249-259, 554-562; [nya tr] s å). - Mitt namn är Zingel (Svensk humor under 100 år i text och bild. En kavalkad ... sammanställd av P-E Lindorm, Sthlm 1948, s 437-457; även under eget namn; [nya tr] 1951, 1955, [ny uppl i 3 vol Sthlm tr] Malmö 1971-73, [i 1 vol] Sthlm 1981). - Balladen om Est! Est! Est! (Kärlek, vin och sång, en diktantologi av H Åkerhielm, Sthlm 1949, s 65-70; även under eget namn; ur Ballader till bröderna 1926). - Neapel, novell (Svensk damtidning, 60, 1949, nr 49, s 12 f, 32). -Den rike mannen och Lazarus (Triumf, Skandinaviens allmänna vecko-journal, 1951. Upps, stor fol, n:r 32 (11/8), s 1 f). - Lazarus (All världens berättare, 8, 1952, s 934-940; från Julstämning 1922). - Kvinnan och herr Collins affärer (Humor från Skåne, en kavalkad i ord o bild sammanställd av Axel Larsson, Malmö 1953, 4:o, s 111-129; även under eget namn; ur Herr Collins sällsamma äventyr 1916; 2. uppl 1954). —Äventyr i Avignon (Skruven, hotell- och restaurangpersonalens jultidn, 1959, Sthlm, fol, s 13-16; under eget namn). - Lazarus (ibid, s 37-40; från Bonniers vecko-tidn 1927). - Brottet mot femte budet (Bokvännen, årg 16, 1961, Sthlm, s 104-108; radiokåseri 1945). -En ballad om yttersta dagen (Vers på växel och andra bankhistorier ... saml o utg av Fritiof Nilsson Piraten, Sthlm 1964, s 14-18; vers, ur Ballader till bröderna 1926). -Fasadklättraren. Sthlm 1966. 99 s. [Noveller.] - Verser om ett honorar. En brevväxling [med H Gull-berg] (Röster i radio-TV, 1967, nr 52, s 8; vers, även under eget namn). - För hundra år sen (Svensk humor från Hasse Z. till Hans Alfredson i urval av E Lundegård (Eld), Sthlm 1968, s 84-86; ur Fasetten 1918, nr 2; [ny uppl] 1973; [pocketutg] 1971). - Dikter-Inled mig i frestelse - Herr Collin kontra Napoleon - På detta tidens smala näs. Red: D Hjorth. Sthlm 1970. 423 s. (Svalans svenska klassiker; [skyddsomsl:] Bokklubben Svalan.) [Ny tr] 1980. - Den vita råttan (Mordet är fritt, Svenska deckarakademin väljer favoritnoveller, Höganäs (tr i Ungern) 1979, s 328-335; från Hela världens magazin 1916-17, med inl kommentar av K Lithner). -1 Monte Carlo och andra kåserier och noveller. Sammanställn o kommentarer av D Hed- man. [Örkelljunga] 1985. 107 s. - Lund - språngbrädan till kontinenten och andra reseberättelser. Sam-manställn o kommentarer av D Hedman. [Örkelljunga] 1986. 135 s. - Första personen singularis (Skämtare från Lund och annorstädes. En antologi sammanställd av Sven G. Andersson, Lund 1986, s 114-130; från Storhertigens efterlämnade finanser 1936). - Ur minnet och cigarrettetuiet. Verkliga o overkliga minnen. Red: D Hedman. [Örkelljunga] 1988. 132 s. [Noveller.] - Den mystiske Mr Chayder och några andra kriminalhistorier. Red D Hedman, som också skrivit förord o kommentarer. Sthlm 1990. 211 s. - Företal till antologien All världens detektivhistorier ... Femte budet och andra bud (D Hedman (red.), Brott, kärlek, äventyr. Texter om populärlitte-ratur, Lund 1995, s 137-157; 2.-3. tr 1996, 2002). - Ur Min väg till Köpenhamn (Två sidor av samma sund, dansk-sv antologi med texter från två sekel, huvudred: B Liljenberg, Sthlm 1996, s 88-91). - Många uppl o i sht övers ovan, inte bara de utan sidantal eller med frågetecken, har ej kunnat påträffas utan bara belagts i bibliogr litteratur; för vissa språk har titlarna varit transkriberade; bokstävers ev diakritiska tecken har inte alla kunnat återges. - Bidrag i: Figaro, 1912: 24 [översättn, anon], 1913: 7-8 [pseud: Martin Michaél] o 42 [vers, d:o], 1914: 21 ,45 [vers], 1915: 14,20 , 21 [allegoriskt kåseri] o 41 [vers], Sthlm, fol, Bonniers månadshäften, 1913: 7, 1914: 3-12, 1915: 1-6, 9, 11, 12, 1916: 1-8, 12, 1917: 1,2,5, 8,9, 10, 12, 1918: 12,1919:12,1920: 8/9, Sthlm, 8:o o 4:o, Veckojournalen, 1916: 19, 1921: 34, 37, 1922: 37, 1930: 33, 37 [översättn], 1934: 47, 48, 51, 1935: 2, 5, 8, 11, 15, 20, 26, 28, 31, 32, 34, 36, 40, 45, 46, 50, 1936: 2, 4, 7, 19, 26-30, 34, 36-39, 51, 1937: 5, 8,13,16, 25, 45-47, 1938: 3, 20, 44, 46, 49, 52,1939: 3, 6, 8, 11, 35, 36, 38, 42, 44, 46-49, 52, 1940: 1, 4, 5, 10-13, 18, 20, 23, 25, 28, 29, 33, 34, 36,47, 50, 1941: 5, 8,10 [beslagtaget av censuren o ersatt med 10 1/2], 11, 12, 18, 23, 24, 28, 29, 46, 50, 1942: 1, 2, 8, 11, 15, 19, 21, 26, 27, 32, 41, 43,52, 1943: 3, 9,10, 24-27, 29, 37,42, 45,50, 1944: 1, 2, 8, 11, 13, 16, 19, 23, 26, 27, 38, 45, 47, 49, 52, 1945: 11, 14, 17, 18, 21, 24, 27, 28, 30, 31, 35, 39, 47, 52, 1946: 18, 20, 21, 26, 29, 31, 38, 46, 47, 49, 1947: 3, 8, 27, 31, 52, Sthlm, fol, Fasetten, 1918: 1-21, Sthlm, Dopparedagen, utg till förmån för Svenska järnvägsmännens vilohemsförening, 1921, 1925, 1930, 1944, 1946, Sthlm, 4:o, Vintergatan, Sveriges författareförenings jultidn, 1922,1928,1932,1936,1939, Sthlm, 4:o o fol, Bonniers veckotidning, 1924: 7,13,33-52,1925: 6, 10, 12, 19, 21, 22, 27, 35, 36, 38, 39, 41, 43, 45, 52, 1926: 5, 9, 10, 14, 18, 20, 22, 24, 27, 38, 43, 45, 53, 1927: 2, 6,17, 26, 28,30, 32,44,49,52,1928:4, 22, 25, 29, 31, 33, 34, 52, 1929: 1, 4, 9, 12, 14, 18, 24, 34, 35, 43, Sthlm, 4:o, Vårt hem, 1928: 50, 1929: 16, 32, 44, 45,1930: 3, 4, 8, 9, 24, 25, 1931: 1, 2, 20, 35, 47, 1935: 37, 1936: 52, Sthlm, fol, Hemmets journal, 1930: 52, 1931: 18, 33, 1932: 3, 7, 31, 1933: 4, 39, 51, 1934: 29, 1935: 11, 25, 49, 1936: 1, 1966: 1-4, Malmö, fol, Bonniers månadstidning, 1931:1, 3, 5,1932: 4, 5,8, 9, 12, 1935: 1,4, 9,11, 1936: 1,2, 4, Sthlm, 4:o, Alibi, (Veckans detektivroman Alibi:) nr 215 [i årg 5, 1937,] 217, 218, (Alibi, veckans detektivnovellen) 219, 220, 222, 223, 225, 227,julnr, 234, 236, 237, 240, 241, 242, (Detektivjournalen Alibi:) 247, 249, 251, 252, 254, 257, 259, 263, 267, 270, (Alibi, även med titel Svensk herrtidning 1938: 45/46, 51:) 275 o 278 [i 6, 1938], 281, 284 (även d:o 1939: 3/4, 9/10) [i 7, 1939,], 314, 317 (även d:o 1940: 10, 15) [i 8, 1940], Lektyr, 1937: 26, 28,29, 31, 33,34,36, 38,43,45,51,52,1938: 2,4, 5,7, 10,10 1/2,16,17, 20, 25,27, 33, 47,1939:9, 51,1940: 6, 1944: 34, 1949: 5, Sthlm, 4:o, Hemmets veckotidning, 1938: 21, 23, 31, 32, 1939: 3, 1948: 51, 1949: 28, Malmö, fol, Joker, 1943: 2, 1944: 3, 5, 7, 1945: 4, Sthlm, 4:o, Obs!, 1944: 2, 8, 10, 14, 1945: 1, 2, 3, 5, 7, 9, 11, 13,15,17, 24, 1946: 2, 22, 1947:1, 15, 1948: 14, Sthlm, Folket i bild, 1946: 37-43, 45, 48, 52, 1947: 1, 1956: 4, Sthlm, 4:o, utländska bl a: Pressens Magasin, 1916: 2, 7, 11, 1917: 6, 12, 1919: 6, Khvn, DieRoman-Rundschau, 1919: 6, Wien, Verden og vi, 1922, Khvn, 4:o, Everybodys Magazine, 1924: 3-7,10, New York & London, Stein Riverton-magasinet, 1925: 2,5,1926: 8, Oslo, Die grosse Welt, 1925: 12, Leipzig, Hjemmet, 1933: 17, Oslo, Illustrierter Beobachter, 1936: 3-14, 1937: 19-33, Berlin, fol, Sie und Er, 1947: 12, Zurich, 4:o; dagstidningar: Lunds Dagblad, 1910: 26/5,1930: 10/2, 1931: 15/8, 20/11, 1932: 23/1, 18/3, 25/6, 3/9, DN 1913: 27/4, 2 o 22/6 [pseud: Martin Micha-él], 1916: 18/6 [enkätsvar, pseud: Frank Heller], 1920:19/7,1924:16/3,27/4, 25/5,1/6, 21/12, 1928: 16/9, 26/10, 4/11, 2, 5, 7 o 11/12, 1929: 12, 17 o 26/1,17,18, 22 o 23/3,14 o 17/4,1934: 23/12, 1937: 9/12, 1938: 25/9, 9/10, 18/12, 1941: 29/11, 1942: 8/2, 7/6, 26/7,1943:14/11,1944:13/3,17/12,1945: 19/2, 24/4,1946: 17/1, S-T, 1914: 16/7-17/9, 22/11, 1915: 24/1, 1920: 18 o 25/1, 14 o 28/3, 16/5, 1928: 23/12, 1929: 20/1, 23/6, 1930: 4/9-21/10, 21/12, 1931: 19/7, 13/12, 1932: 3/4, 8/5, 22/12, 1937: 19/12, 1938: 18/12, 1939: 26/8-13/10, 1940: 24/1, 15/9,1/10,11/12,1941: 6/4,1943:19/12,1944: 2/4, 14/11, 5/12, SvD, 1915: 28/7-7/8, 1918: 21/4, 1921: 21/12, 1922: 15 o 31/1, 3 o 14/2, 12/3, 3 o 27/4, 1923:11/5,1924:13/10,1925: 19/12,1926: 22/7,6 o 19/9, 3/10, 7/11, 19/12, 1927: 16/1, 16/2, 24/4, 29/5, 27/11, 18/12, 1928: 8/4, 16/5, 22/7, 2/9, 14/10, 10 o 15/11, 16/12, 1929: 20/1, 10 o 31/3, 26/5, 9 o 23/6, 4/8, 10/11, 15 o 18/12, 1943: 1/8, 13/10,1944: 28/1,16/8,24/12,1945: 4/4, 7/5,1946: 6 o 26/1,14/4, 22/6, 26/7,1947: 4 o 29/1, 6/9, UNT, 1916: 31/1-22/5, 1918: 13/9-19/3 1919, 1919: 10/10-25/2 1920, 1934: 1/10-21/11, GHT, 1916: 7/2-3/4, 1919: 3/10-10/12, 1920: 23/9-26/11, 1926: 10 (julnr) o 18/12, 1928: 22/12, 1930: 4/1, 1931: 24/12, 1932: 4/6, 3/10-18/11, 17/12, SDS, 1918: 7/7-4/9, 1932: 3/1, 12/6, 1934: 4/10-18/11, 1935:11/8, 25/8,29/9,1936: 26/7, 20/9-6/11,1939: 6, 10 o 24/12, 1945: 21/10, 25/11, 1946: 27/1, 26/5, 1983: 8/7, 1984: 28/7, Aftonbladet, 1918: 27/10, 3, 10, 17 o 26/11, 15/12, 1919: 14/1, 2, 9 o 16/2, 9 o 30/3, 6, 13 o 27/4, 18 o 25/5, 1, 22 o 29/6, 19/7, 1921: 21 o 28/8, 4/9, 9/10, 20/11, 1965: 30/12, Skånes folkblad, Malmö, 1919: 13/5, Sundsvalls-Posten, 1919: 3/10-23/12, Idrottsbladet, Sthlm, 1931: julnr, Morgontidningen, Gbg, 1932: 1, 5,12, 18 o 25/11, 5, 9,16, 23 o 30/12,1933: 9,13, 20 o 27/1, 3, 4, 10, 17 o 20/2,4,8, 22, 27,29 o 31/3, 1,10,19 o 26/4, 8, 13,19 o 27/5, 7 o 15/6, 1, 7, 15 o 24/7, 2, 10 o 23/8, 7, 9 o 19/9, 4, 14, 19, 25 o 28/10, 1, 9, 16 o 22/11, 2, 8, 18, julnro 28/12,1934: 8,19 o 24/1,1,7,17 o 22/2, 2,9, 20 o 31/3, 11, 19 o 27/4, 9 o 23/5, 11/6, Göteborgs-Posten, 1934: 15/9-29/12, 1936: 19/9-28/11, Östergötlands Dagblad, Norrköping, 1936: 7/10-23/12, Aftontidningen, Sthlm, 1943: 5/7, NDA, 1944: 18/5, utländska bl a: Neues Wiener Tageblatt, 1915: 26/9-22/11, Politiken, 1916: 11/3-28/4, Khvn, Neue Zur-cher Zeitung, 1916: 25/4-22/6, Berlingske Tidende, 1919: 16/3, 1926: 2/1, 6/3, 1939: 1/1, 10/12, Khvn, Berlingske Aftenavisen, 1933: 9/9, Khvn; titlar se D Hedman, G S (Frank Heller), en bibliografi, Upsala 1987, 208 s (Skrifter utg av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 22).

Utgivit: All världens detektivhistorier. En antologi sammanställd av Frank Heller. Sthlm 1945. 834 s. [Ny tr] s å. [Pseud.] [Faksimiluppl] 1980. [Ny tr] 1983. -All världens sällsamma berättelser, i urval av Frank Heller. Sthlm 1947. 770 s. [Pseud.] [Nya tr] s å.

Översatt: [A. C. Swinburne,] Därutanför. - Öfvers från Swiuburne's[!] rondå 'Outside' - (Figaro, 1912, Sthlm, fol, nr 24, s [3]; i olika utg anon resp under eget namn). - Dens, En övergiven trädgård. Försök till tolkning av Frank Heller (Vecko-journalen, 21, 1930, nr 37, s 33; pseud).

Källor och litteratur

Källor o litt: D Hedman, Eleganta eskapader: Frank Hellers författarskap till o med Kejsarens gamla kläder (1985), o där anf källor o litt; dens, Frank Heller -en pigg hundraåring (Jury 1986, nr 3); dens, 'Ha, vad ser jag! Där sitter ju min vän Max!' Om Frank Heller o Max Leopold Wagner (Moderna språk 1989, nr 1); dens, Det populära kretsloppet - trivialmyter o medieunderhålln efter 1920 (Den sv litteraturen, ed L Lönnroth o S Delblanc, 6, 1990); dens, Efterord (Frank Heller, Kejsarens gamla kläder, 1991, s 284-317); dens, Frank Heller o Kerstin Anér: två essäer från 1940-talet om detektivberättelsen (DAST-Magazine 1993, nr 1-2); dens, Frank Heller o andra världskriget: ett exempel på populärlitt som motstånd (Literature as resistance and counter-culture: papers of the 19th study conference of the International association for Scandinavian studies, ed A Masát o P Mádl, 1993); dens, Det 'ideologiska problemet' Frank Heller (SYDförf 1994, nr 1); dens, Var det Frank Heller som tipsade Kreuger? (Jury 1996, nr 1); dens, Bland fonoglober o yessertuber: om Aniara o science fiction (Fiktionens förvandl:ar: en vänbok till B Bennich-Björkman den 6 okt 1996, ed D Hedman o J Svedjedal, 1996); dens, På 8 dagar: om Ellen Rydelius o hennes resehandböcker (Tidskr för litt:vetensk 1999, nr 3-4); dens, Frank Heller o Kasinot i Monte Carlo (Spelvärlden 2001, nr 3); LU:s årsber 1909-1910 (LUÅ, N F, 1: 6: bih, 1910); B Malmberg, Spökeri vid Côte d'Azur (dens, Ett förftliv, 1952); J Svedjedal, Bokens samhälle: Sv bokförläggarefören o sv bokmarknad 1887-1943,1-2 (1993).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
M Gunnar (Frank Heller) Serner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5867, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Hedman), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5867
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
M Gunnar (Frank Heller) Serner, urn:sbl:5867, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Hedman), hämtad 2024-04-20.