Biografi

Sidenbladh, släkt, härstammande från bonden Jonas Johansson (1738–1802) i Sidensjö, Vnl, vars son, avvittringslantmätaren och kronolänsmannen Elias S (1775–1823), antog släktnamnet efter sin födelsesocken. Dennes sonson Pehr Elis S (1836–1914) avlade fil kand-examen vid UU 1860 och disputerade där 1862 på det geologiska kartbladet Arboga med beskrivning. Han var sedan 1860 anställd vid Sveriges geologiska undersökning men övergick 1867 till en befattning som aktuarie vid Statistiska centralbyrån, där han var överdirektör och chef 1880–1901. För den rådgivande Statistiska tabellkommissionen, med representanter för de ämbetsverk som deltog i utgivningen av Bidrag till Sveriges officiella statistik, var han ordförande 1886-1901. Som ledare för den sv statistikproduktionen konsoliderade Elis S det nydanande arbete som utförts av företrädaren F T Berg (bd 3) och utvecklade särskilt jordbruksstatistiken. De olägenheter som följde av en decentraliserad organisation, där förvaltande verk utanför centralbyrån ansvarade för viktiga nytillkommande statistiska ämnesområden, kom dock att accentueras under hans period som chef. S deltog i utarbetandet av nästan samtliga 1869–1901 av centralbyrån utgivna publikationer och representerade den statistiska sakkunskapen i flera statliga kommittéer. Han publicerade också ett flertal uppsatser och skrifter under eget namn på sitt fackområde, bl a den på prästerskapets uppgifter grundade Sällsamma händelser i Sverige med Finland åren 1749–1801 och i Sverige åren 1821–1859 (1908). 1869–77 var S redaktör för den av VA utgivna Statskalendern. Han blev LLA 1876 och LVA 1884 (preses 1899–1900) och var ledamot av Nobelstiftelsens fullmäktige 1900–12. En av tre stiftare av Sveriges första olycksfallsförsäkringsbolag, Fylgia, var han ordförande i bolagets styrelse från grundandet 1881 till 1908.

Elis S:s yngre bror Karl Isak S (1840–1911) disputerade vid UU 1866 för den filosofiska graden inom ämnet nordiska språk. Han blev docent 1867 efter att s å ha publicerat ett i huvudsak filologiskt arbete om Allmogemålet i norra Ångermanland, hans hembygd. 1869 knöts han till Statistiska centralbyrån, blev aktuarie 1871, förste aktuarie 1879 och var som broderns efterträdare överdirektör och chef 1901–05. Inom centralbyrån ägnade sig Karl S särskilt åt befolkningsstatistiken och han bar ansvaret för en lång rad av verkets publikationer, bl a 31 årgångar av Sveriges officiella statistik i sammandrag (1872–1902). Han deltog också i statliga kommittéarbeten rörande folkbokföringens organisation och utgav administrativa och statistiska handböcker, alla präglade av hög precision. Ett uppmärksammat arbete med stort genomslag var Sveriges härads- och sockennamn (1872), där han sökte bringa ordning i den dittillsvarande oredan kring ortnamnens skrivning och stavning. Efter brodern övertog S 1877 redigeringen av Statskalendern och behöll uppdraget livet ut. Han blev LLA 1882, tillhörde 1887-1905 Sthlms stadsfullmäktige och var 1901–08 ordförande i Sv fornminnesföreningen.

Karl S:s sonson Karl Johan Elis S (1910–99) avlade jur kand-examen vid UU 1933 och blev 1937 fiskal i Svea hovrätt, där han var hovrättsråd 1953–62. President i Hovrätten för Övre Norrland 1962–77 arbetade han bl a för att hos centrala instanser förankra en organisationsstruktur inom rättsväsendet som tog hänsyn till glesbygdsproblematiken. Vid sidan av domstolsarbetet tjänstgjorde Karl S i Justitiedepartementet och i kommittéer som behandlade lagstiftningsfrågor; särskilt intresserade han sig för rättsliga problem kring internationell luftfart. S var sekreterare (1949–55) och ledamot (1951–55) av 1945 års lufträttssakkunniga och 1950–84 medlem (ordförande 1960–62) av den juridiska kommittén inom ICAO, FN:s organ för den civila luftfarten. Han deltog också i det utredningsarbete som föregick inrättandet av Domstolsverket 1975. S var starkt engagerad i det frivilliga försvarsarbetet och hade även förtroendeuppdrag i kulturella och sociala organisationer; bl a var han 1966-77 preses i Skytteanska samfundet. En yngre bror till honom var stadsbyggnadsdirektören i Sthlm Karl Göran Elis S (nedan).

Författare

Andreas Tjerneld

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Ekstrand; Leijonhufvud; NF (ny uppl, 1917); SMoK; Sv släktkal 1980 (1980).

Pehr Elis S: J O Th v Engeström, nekr över S (LAH o tidskr 1914); E Erdmann, f E S (Geologiska fören:s förhandkar, 36,1914); S Wicksell, Redogörelse för huvuddragen av den officiella statistikens utveckl o nuvarande organisation i Sverige . . . (SOU 1922:50, 1922).

Karl Isak S: E W Dahlgren, t K S (Ymer 1911); Min-nesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum . . . 1913 (1913); Wicksell, a a.

Karl Johan Elis S: E Bylund, K S 1910-1999 (Thule 2000); Svjuristmatr (1964).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sidenbladh, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5892, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Tjerneld), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5892
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sidenbladh, släkt, urn:sbl:5892, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Tjerneld), hämtad 2024-04-23.