Meriter

7 Ribbing, Seved, f 17 febr 1845 i Sthlm, Klara, d 14 febr 1921 i Lund. Föräldrar: expeditionssekreteraren Gustaf Edvard R o Hedvig Maria Ribbing (syster till R 6). Avgångsex från Sthlms gymnasium 28 april 63, studentex vid UU 6 maj 63, inskr 11 maj 63, med fil kand 14 sept 64, MK 25 maj 67, allt vid UU, ML vid Kl 23 okt 69, amanuens vid Allm BB, Sthlm, 1 nov 69, vid Serafimerlasarettet där 15 juni 70–25 aug 71, disp vid UU 17 maj 71, MD 1 juni 71, lasarettsläk i Simrishamn 15 april 72, e o prof i pediatrik vid LU 30 maj 79, prof i prakt medicin där 19 mars 88–25 febr 10, överläk vid Lunds lasaretts med avd 88–10, ordf i styr för Skånska lifränte- o kapitalförsäkr:anstalten 1 juli 89–03, led av stadsfullm i Lund 93–14, ombud vid allm kyrkomötena 93, 98, 03, 08–09, led av Malmöhus läns landsting 95 o 97-09, ordf i styr för Malmöhus läns idiotanstalt, Lund, 97, led av jubileifondskomm okt 97–febr 98, prorektor vid LU 1 juni 99, rektor där 12 mars 04–31 maj 07. – LFS 80, teol hedersdr vid LU 27 sept 18.

G 25 aug 1871 i Sthlm, Ad Fredr, m lärarinnan Augusta Maria Aurora De Vylder, f 8 juni 1842 enl uppg (konfirmationslängd) i Sthlm, Klara (ej i fdb), d 14 okt 1910 i Lund, dtr till språkläraren Louis De V o Maria Christina Ahlborg.

Biografi

Enligt en traderad men sannolik uppgift var det läsningen av några skrifter av Israel Hwasser (bd 19) som inspirerade R till att välja läkarbanan. Hwassers betonande av medicinens andliga dimension och av läkarens därav följande roll i samhället kom också att prägla R:s fortsatta verksamhet. Under sina läkarstudier vid UU bodde R hos sin morbror Sigurd R (R 6), som han enligt uppgift i mycket liknade. Sommartid vistades han på Årsta i Österhaninge, Sth, där även Fredrika Bremer bodde. Genom henne lärde han känna sin blivande hustru Maria De Vylder, lärarinna vid Högre lärarinneseminariet i Sthlm. De gifte sig kort efter hans disputation, och efter en nära årslång studieresa till bl a Wien och Paris, tillträdde R en tjänst som lasarettsläkare i Simrishamn. Där kom han att stanna i sju år. Från 1879 var han verksam vid LU, först som e o professor i pediatrik och därefter som ordinarie professor i praktisk medicin.

Som akademisk lärare kom R att göra ett starkt intryck på sina studenter, både som föreläsare och som praktiker. Genom hans taktkänsla och humanitet kände sig patienterna väl till mods, och hans växande goda rykte sägs ha bidragit till en länge eftersträvad reform. 1901 fick den medicinska fakultetens professorer ansvaret för hela sjukvården vid Lunds lasarett som självständiga överläkare för var sin avdelning. R kvarstod som överläkare till 1910 men fortsatte till sin död som oavlönad läkare på det vårdhem för långtidssjuka, Ribbingska sjukhemmet, som han och hustrun tagit initiativ till.

Det var dock framför allt som populärvetenskaplig föreläsare och författare till en rad skrifter i de mest skiftande ämnen som R gjorde sig känd. Med sina energiska inlägg i socialmedicinska och socialhygieniska frågor, t ex barnuppfostran, nykterhet, lantbefolkningens matvanor, sport och gymnastik, framstår han som en outtröttlig folkupplysare och -uppfostrare. Han var påfallande positivt inställd till sport och idrott för både män och kvinnor men föredrog enkel och lekfull motionsidrott framför tävlingsidrotten.

Störst uppmärksamhet väckte R:s inlägg i den sexualdebatt som flammade upp under 1880-talet. 1886 höll han tre föreläsningar som två år senare trycktes under titeln Om den sexuela hygienen och några av dess etiska konseqvenser. Boken kom raskt ut i nya upplagor, den sista 1915, och den översattes till nio språk. R:s skrift har setts som representativ för den syn på sexualiteten som dominerade på 1800-talet (Bergenheim, Levin). Ett genomgående drag i hans arbete är strävan att tona ner sexualdriftens betydelse. Han hävdar att könsmognaden inträffar först mellan 16 och 20 års ålder. Onani anser han vara onormalt och skadligt – om än inte i så hög grad som andra i samtiden hävdade – och under havandeskap och amning bör könsumgänge ej förekomma. Avhållsamhet är aldrig till skada, medan preventivmedel förkastas som otillförlitliga och farliga. Det sexuella intresset borde enligt R hållas tillbaka och härav följde att han tog avstånd från Strindberg, Gustaf af Geijerstam (bd 17), Ola Hansson (bd 18), Zola och andra författare. Han förordade dock inte censur eller förbud.

R:s från eftervärldens synpunkt försiktiga hållning i sexualfrågan räddade honom inte från konservativt ogillande för att han överhuvudtaget tagit upp ämnet till diskussion. Men det var kritiken från radikalt håll som blev mest artikulerad och därför bäst ihågkommen. En skarp reaktion på R:s skrift kom från Knut Wicksell, som själv fått kritik av R för sina nymalthusianska åsikter, men R svarade inte på Wicksells polemiska inlägg. Han stod egentligen främmande för polemik, även om han alltid hävdade värdet av ett fritt åsiktsutbyte. För socialisternas drömmar om ett bättre samhälle saknade han inte förståelse, även om han med sin kristna livssyn inte delade tron på att just deras väg var den rätta. Formellt representerade R högern i landsting och stadsfullmäktige, men han ägnade sig aldrig åt partipolitik utan intog en sjävständig hållning i alla sakfrågor. Ernst Wigforss har i sina Minnen, låt vara i ett annat sammanhang, noterat detta drag hos R.

På egen bekostnad företog R ett antal studieresor och bevistade vid sekelskiftet en rad läkarkongresser med tuberkulos som tema. Av övriga medicinska ämnen var det särskilt tropiska sjukdomar som intresserade honom, men han åstadkom knappast på något område annat än goda översikter av andras forskning. Bredden i hans intressen tycks ha hindrat mer tidskrävande specialstudier. – Samtiden såg R mer som mångsidig humanist än som naturvetenskapsman. Stor beläsenhet i såväl klassisk som modern litteratur, receptivitet och ovanligt gott minne var utmärkande för R, och makarnas gästfria hem, Spoletorp, har betecknats som ett kulturcentrum i Lund. Hedersdoktorat tog R emot, men till ordnar tackade han nej.

R bekymrade sig föga om sitt yttre. En liten, tunn figur i en alltför kort, trådsliten rock och en gammal grå skärmmössa på det tämligen stora huvudet – sådan är den föga imponerande yttre bild av R som samtida vittnen förmedlar. Genom sin personlighet tycks han däremot i hög grad ha gjort intryck på sin samtid.

Författare

Margareta Åman

Arkivuppgifter

R:s papper dels i LUB (18 vol: brev, biographica, klipp mm), dels i RA (4 vol: föreläsn:anteckn:ar, brev mm). – Brev från R i GUB, KB (bl a till E Heckscher), RA (bl a till E G Boström, S Clason o många till medlemmar av släkten R) o i UUB (bl a till H Hjärne).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: W. Marmé, "Om de verksamma beståndsdelarne hos Helleborus niger, viridis och foetidus" [referat] (Upsala läkareförenings förhandlingar, bd 1. Arbetsåret 1865–1866, Upsala 1866, s 334–340). - Om njursubstansens förmåga att förvandla kreatin till tirinämne (ibid, 2 ... 1866–1867, tr 1867, s 229–232). – Om den s. k. yttre undersökningens användning inom obstetriken. Akad afh [Uppsala]. Sthlm 1871. 29 s. – Den qvinliga ungdomens helsotillstånd och helsovård (Tidskrift för hemmet, årg 17, 1875, Sthlm, s 152-172, 201-224; även sep, 44 s). – Öfversigt af pediatrikens utveckling i Sverige från midten af adertonde århundradet intill närvarande tid. Akad afh ... Lund 1878. 110 s. – Om ilens, en klinisk studie. Akad afh ... Lund 1882. 192 s. – Om den samtida dikten och dess förkärlek för sjukdomsskildringar (Ny svensk tidskrift, 1885, Upsala, s 104-124; övers: Das Magazin fur die Literatur des In- und Auslandes, Jahrg 55, 1886, Leipzig, 4:o, 1 = Bd 109, s 289–293, 313–316: Ueber die Dichtungen der Gegenwart und ihre Vorliebe fur Krankheitsschilderungen). - Om fördragsamhet mot olika tänkande uti politiska, kyrkliga och samhällsfrågor. Föredr ... i Folkhögskolan Hvilan den 21 febr. 1885 (Folkhögskolebladet, årg 2, 1885, Linköping, fol, s 146 f, 153-155). – En bygdemålsdiktare för hundra år sedan [Robert Burns]. Föredr, hållet vid elevmöte å Hvilan den 19 febr. 1886 (ibid, 3, 1886, Sala, s 73–75, 81–83). – Föredrag i hel-sovårdslära (Förhandlingar vid Lunds stifts 20:de allmänna folkskollärare-möte i Lund dlO, llol2 aug 1886, Lund 1886, s 95–101). – Om den s. k. animala magnetismen; hvad den är och hvad den icke är (Ny svensk tidskr, 1886, s 95-113). – Den hygieniska undersökningen vid de svenska läroverken (Bilagan E ull läroverkskomiténs utlåtande och förslag) (ibid, s 172–186). – Om reformer i beklädnader (ibid, s 481-486; sign S. R.). – Om det svenska folkets koloniserings- och missionsförsök i Nordamerika på 1600-ta- let. Tal vid Lunds missionssällskaps årsfest 1886 (Vårt land, Sthlm, fol, 1886: 3 o 7/12). - Ytterlinierna af den Lingska gymnastikens fysiologiska grunder och pedagogiska tillämpning. Föredr med demonstration uti Kjöbenhavns pedagogiska sällskap d. 12 febr. 1887 af S. R o C. Norlander (Tidskrift i gymnastik, bd 2 [= årg 10–15], Sthlm 1883–88, s 563–582; sep i övers: Lings Gymnastik i Omrids Khvn 1887, 31 s). – Ur bakteriernas kamp för tillvaron (Julqvällen ... utg af Publicist-klubben, årg 7, 1887, Sthlm, fol, s 13 f). – Om den sexuela hygienen och några af dess etiska konseqvenser. Tvenne föredr. Sthlm 1888. 203 s. 2. öfversedda uppl s å. 3. omarb o utvidg uppl 1889. 253 s. 4., fullst omarb uppl: ... sexuella ... 1915. 264 s. [Utg efter 2. uppl:] Sexuel hygien och ... Chicago [1890 (föret)]. 250 s. Overs: Om den sexuele sundhedspleie og nogle af dens ethiske konsekvenser Kristiania 1889, VII, 173 s; Om den sexuelle Hygieine og... Konsekvenser Khvn 1889,204 s, 2. Opl s å, 3. omarb og foregede Udg 1890, 234 s, 4. Opl 1892; Die sexuelle Hygiene und ihre ethischen Konsequenzen Leipzig 1890, VIII, 215 s, 2. Aufl s å, 3.-8. Aufl, unverän-derterAbdruck... 1891–1892,11.-14. d:o 1893–1894, 17. d:o Stuttgart 1895, Neuer Abdruck [1896,] 1898, 1902, o 1897, VIII, 198 s, 1903, 1907, [förk utg, enl uppg:] Stuttgart 1889, 48 s, [utg efter 12. uppl:] Die geschlechdiche Sittenpflege, erörtert in Briefen eines Arztes an einen jungen Freund Leipzig 1894, IV, 70 s, Gesundes Geschlechtsleben und seine Folgen fur die Sitdichkeit, Stuttgart 1905, VIII, 198 s, Sexuelle Hygiene und Ethik fur die männliche Jugend, Darmstadt 1910, IV, 80 s, Gesundes Geschlechtsleben vor der Ehe, ein Buch fur junge Männer, Stuttgart 1918, 119 s, [nya uppl bl a:] 1920, 1934, 100 s, 1937, 98 s, 1940, 1942,97 s; Sexueele hygiene en eenige härer ethische consequenties Leiden 1892, 170 s, 2.-8. druk 1892–[1899], 9.-11. druk 1901–04, Sexueele hygiene of gezondheidsleer van het geslachtsleven, verkorte uitgaaf Leiden 1897, 160 s; L'hygiéne sexuelle et ses conséquences morales, Paris 1895, IV, 272 s, [ny uppl] 1907; Gigiena polovoj zisni, 3. izd S.-Peterburg 1900, 186 s, Polovaja gigiena i eja nravst-vennya posledstvija, 2. izd Odessa 1893, 159 s, 3. izd 1896, 182 s (Biblioteka dlja vsech, n:o 10-14); enl uppg till polska 1893; La higiene sexual y sus conse-cuencias morales, Barcelona [1913], 306 s; Sukupuo-literveysja muutamia sen siveellisiä seurauksia Jyväskylä 1917, 214 s; tills med arb nedan 1890 se d:o. -Om dryckessed och hvardagslif hos den bildade klassen i vårt land (SSUH, [Skriftserie, 2.] E. W. Wretlind m fl, I nykterhetsfrågan, Upsala 1888 [omsl], s 6-8). –Om de af sprithaltiga drycker framkallade sjukdomar, deras förlopp och utgång, prisbelönt täflingsskrift (Nykterhetsskrifter, utg af den utaf Kongl. maj:t den 19 okt 1886 förordnade kommissionen, Sthlm 1888, s 25–50; [nyutg:] Nykterhetsskrifter... d 18 okt 1889 1, 1891, s 31–58). Övers: Väkijuomien aikaansaamista taudeista, niiden kulasta ja seukauksista, Hfors 1891, 26 s (Raittiuden ystävien kirjasia, n:o 46). - Med hvem får man gifta sig enligt helsolärans lagar? Föredr hållet i Malmö d 5 mars 1890. Lund 1890. 51 s. Övers: Med hvem t0r man gifte sig if$lge Sundhedslserens Love?, Christiania og Khvn 1891,51 s; Ärztliche Rathschläge und Bedenken in Bezug auf die Ehe Leipzig 1893, 48 s, [ny uppl:] Wen darf ich heiraten?, Leipzig 1894, 48 s, Stuttgart 1896, 48 s, 1898, 1900, Gesunde Ehen, ein Kapitel aus der Sozial-Hygiene, Stuttgart u å, 40 s, Hygiene und Ethik der Ehe, Darmstadt 1910, II, 75 s, Ehe und Geschlechtsleben, ein Buch fur Braut- und Eheleute, Stuttgart 1917, 148 s, [nya uppl] 1918, 1919 9. Aufl [1934?], 123 s, ... [nya uppl] 1938, 1939, 1941; Met wie mag men trouwen naar de wetten der gezondheidsleer?, Leiden 1893, 48 s, 5. druk 1898, 60 s, 6.-8. druk 1900, 1902, 1908; vissa uppl tills med d:o av arb ovan 1888 även med gemensam titel, bl a: Zwei hygienische Abhand-lungen 1-2, Stuttgart 1896, 1900, Zwei sexuell-hygienische Abhandlungen Stuttgart 1897-98 o u å, Vorträge iiber sexuelle Hygiene und Ethik, T 1–2, Darmstadt 1910. – Om saliniska mineralkällors medicinska bruk (Helsobrunnen Helsan och Helsingborgs hafsbad [omsl: Helsan med Sofiakällan], Helsingborg 1890, s 8-24). - Om demokrati, folkbildning och folkhögskola (Den nordiska folkhögskolan. Berättelse om Nordiska folkhögskolemötet å Hvilan 1890 ... utg af H Odhner, Linköping 1891, s 38–53). – Våra barns fostran och värd. Sthlm 1892. 151 s. (Bilaga ull Helsovännen 1892.) 2. omarb uppl 1899. VIII, 112 s. (D:o [omsl].) 3. ånyo omarb o tillökta uppl: ... vård. En handledning för föräldrar o barnavårdare. 1908. VI, 218 s. 4. d:o 1916. 248 s. Övers: Lastemme kasvattisja hoito, johdatus vanhemmille ja lastenhoitajille, Hfors 1911, 246 s, Rintalapsi: käytännöllinen neuvokirja äi-deille ja lastenhoitaille..., Hfors 1917, 246 s. – Bidrag dll lungsotens etiologi och statistik (Forhandlingerne ved de skandinaviske Naturforskeres 14. M0de i Kj0benhavn den 4-9. Juli 1892, Khvn 1892, s 120–131). – Om läkare och läkarekonst i Shakspere's England. Inbjudning till den högtidlighet hvarmed medicine-doktorspromotionen d 27 maj 1893 kommer att firas. Af promotor (LUÅ, T 29, 1892–93, Lund 1893, 4:o, avd 2, nr 14, s 1–20; anon). – Om nykterhetsetik och nykterhetspolitik. Föredr, hållet på Lunds studentnykterhetsförenings möte (Svensk tidskrift, årg 3, 1893, Upsala, s 500-512; även sep, Lund 1894, 23 s). -En idyll från Tanden régime. Det fr Canadas tillstånd vid den sv naturforskaren Pehr Kalms besök (ibid, 4, 1894, s 129–143; även sep, Upsala 1894, 15 s). – Om lämpliga reformer i den svenska landtbefolkningens kosthåll. Sthlm 1894. 37 s. (Föreningen Heimdals folkskrifter, n:r 20.) – Therapeutisk recepdiandbok. På grundvalen af de nordiska ländernas farmakopéer för studerande o läkare utarb. Lund 1894. V, 387 s. 2. omarb o tillök uppl 1897. V, 403 s. 3. d:o 1903. IV, 437 s. 4. d:o 1917. fV, 461 s. Senare uppl: M Ljungdahl, Ribbings recepthandbok på grundvalen Lund 1927. – Om sport och sporlöfningar, ett inlägg i en af dagens frågor. Sthlm 1896. 61 s. ([Omsl:] Hälsovännens flygskrifter, Nr 24.) – Lars Bengtssons nya häst. En verklighetsbild från Skåne (God jul, årg 2, 1896, Sthlm, fol, s 21 f). – Om sanatorier för lungsiktige. Yttrande (Förhandlingar vid 8. allm sv läkaremötet i Stockholm d 5–7 aug 1897 Sthlm 1897, s 58-63; även sep, 7 s). – Den moderna kampen mot lungtuberkulosen, dess resultat o dess förhoppningar (OoB, årg 6, 1897, Sthlm, 4:o, s 413–420). – Om humanismen och naturvetenskapen som kulturmakter. Inled-ningsföredr ... hållet i Lunds universitets aula d 15 aug 1898 ... (Från sommarkurserna i Lund 1898 [omsl], Lund 1898, s 1–15). – Carl von Linné och hans ställning till frågan om smittämnenas organiska natur. Föreläsn vid sommarkursernas öppnande i Lund d 13 aug 1900. Lund 1900. 12 s. (Sommarkurserna i Lund 1900.) – Malaria och mosquitos ([LUA, 36, 1900, 2: 10.] Malaria och mosquitos. Inbjudning till den högtidlighet hvarmed medicine-doktorspro-motion af med fak i Lund firas d 3 maj 1900. Af pro-motor, 1900, s 1–23; anon). – Om den medicinska undervisningen i Storbritannien och Irland (Inbjudning till den högtidlighet hvarmed prof... Carl Georg Emanuel Björling kommer att i embetet inställas af Universitetets prorektor, Sthlm 1901, s 7–44). – Om starkare verkande läkemedels dosering under barnaåldern (Nordisk Lommebog for Laeger, årg 20, 1901, Khvn, s 95-110). – Johan Lang (Nordisk universitetstidskrift, årg 2,1901–1902, Khvns 351–354). – Florence Nighungale och det gångna århundradets reform inom sjukvården. Inledningsföredr ... Lund 1902. 21 s, 1 pl. (Sommarkurserna i Lund 1902.) -Lifförsäkringsläkarens handbok. Sthlm 1904. VI, 205 s. – Anteckningsbok om lifförsäkringar. Sthlm 1904. 6 s, (26) s blankettexempel. – Samtidens intresse för de tropiska sjukdomarnes studium (Inbjudning till den högddlighet hvarmed prof ... Ivar Christian Bang kommer att... inställas af Universitetets prorektor Lund 1904, 4;o, s 7–16). – Gula feberns orsaker och utbredningssätt (Inbjudning till... Carl Magnus Fürst ... af Universitetets rektor Lund 1905, s 11–32). – Rudolf Virchow och hans lifsgärning. Inledningsföredr ... Lund 1906. 20 s. (Sommarkursen i Lund 1906.) – Grundlinjer till... föreläsningar om sjukdom och läkedom. Lund 1906. 10 s. (D;o.) – Nils Rosén von Rosenstein som kliniker (Lunds läkaresällskaps förhandlingar, 1905–1906, Sthlm 1906, s 24–32; även sep, 10 s). - Om den afrikanska recurrensfebern, dess orsaker o utbredningssätt. Lund 1906. 4:o. 12 s. (LUA, N. F, afd 2 [Medicin samt matematiska o na-turvetensk ämnen], bd 2, nr 2.) [Medföljde även Inbjudningsskrift ... till prof E A Kocks installation 15 maj 1906.] – Die Chininbehandlung der Malaria-krankheiten und ihre Methodik. Lund 1906 [även; 1907]. 4:o. 24 s. (Ibid, 2:5.) [Medföljde d:o till T Brödens installation 8 okt 1906.] – Om trypanosoma-sjukdomarna, en orienterande öfversikt. Lund 1906. 4;o. 38 s. (Ibid, 3:1.) [Medföljde d:o dll T L Thunbergs installation 1 febr 1906.] – Typhus-Statistik. Aus dem Provinzialkrankenhause zu Lund von den Jahren 1887–1906. Lund 1907. 15 s. (Ibid, 3: 2.) [S 1–8 medföljde d:o till Axel Kocks installation 14 maj 1907.] – En vänkrets i det gamla Lund. Inledningsföredr ... Lund 1908. 16 s. (Sommarkurserna i Lund 1908.) – Kristendomen och naturvetenskapen. Föredr. Malmö 1908. 40 s. (Apologetiska föredrag hållna i Malmö vintern 1907–1908, 5.) – Redogörelse för dödligheten och dödsorsakerna bland de hos bolaget Skåne försäkrade personer under åren 1884–1908 (Brand- och lifförsäkrings aktiebolaget Skåne 1884–1908, Malmö 1909, s 21–36). – Tal hållet vid Svenska bibelsällskapets högtidsgudstjänst i Jakobs kyrka den 28 mars 1909 (Berättelse och redovisning af Svenska bibelsällskapets styrelse för år 1908, [omsl: Svenska bibel-sällskapets 94. årsberättelse för 1908 jämte högtidstal...,] [Sthlm, tr] Katrineholm 1909, s 15–28). – Reglementeringskommitténs betänkande. En första öfverblick (Svensk tidskrift, årg 1, 1911, Sthlm, s 191–200). – Olive Schreiner och kvinnofrågan (ibid, 2, 1912, s 38–48). – Gymnastikundervisningens omorganisation (ibid, s 307–316; även: Svenska sjukgymnastik sällskapet Lings diskussion och resolution med anl af kom-mittérades utlåtande o förslag ang omorganisationen af K gymnastiska centralinst Sthlm 1912, s 39-48). – Sexuelle Ethik (Handbuch der Sexualwissenschaften ... hrsgvAMoll, Leipzig 19[11–] 12, s 923–966). – Sexuelle Aufklärung, Pädagogik und Erziehung (ibid, s 967–997). – Der Einfluss des sexuellen Verkehrs auf die menschliche Psyche (Zeitschrift fur Psychothera-pie und medizinische Psychologie, Bd 4, Stuttgart 1912, s 193–206). – Ett omdöme från England om vissa former af sport och sportöfningar (Tidskrift i gymnastik, årg 40, 1913, Sthlm, s 730–735). – Om kvinnohyllning i forntid och nutid. Föredr hållet i anslutn till invigningen af ny skolbyggnad för Lunds fullst läroverk för flickor. Upps 1917. 31 s. (Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie, n:r 63.) – John Locke såsom läkare. Föredr i Lunds läkaresällsk d 26 febr 1918 (Allmänna svenska läkartidningen, årg 15, 1918, Sthlm, s 1089–96; även sep, 8 s). – Program vid promotioner o installationer 1900–07, Upps; bidr i: Hygiea, 1872-74, 1875, 1877, 1891–92, 1895–97, 1899, 1902, 1904–08, 1913, 1915, Sthlm, Eira, 1877, 1879–84, 1886, Gbg, 1888, 1891, 1894, 1897, 1899, Sthlm, Dagny, 1886–88, Sthlm, Norrköping, Helsovännen, 1886–91, 1895, 1897–98, Sthlm, LU, Årsberättelse, 1903/04–1906/07, 4:o o 8:o (undert).

Utgivit: Berättelse om det femte allmänna flickskolemötet i Lund den 12,13 och 14 juni 1893. Utg af lokalkommitténs ordf. Lund 1897. 143 s. [Anon; även bidr i diskussioner anförda där.]

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 19 mars 1888, nr 12, RA;

Å Bergenheim, Barnet, libido o samhället. Om den sv diskursen kring barns sexualitet 1930–1960 (1994); A Flaum, Lasarettet i Lund 1768–1968 (1968); Fästskr vid invign:en av Lunds fullständiga lärov:s för flickor nya läroverksbyggnad den 28 sept 1916 (1916); B Hildebrand, Prof S R. Till hundraårsminnet (PHT 1946); K O af Klercker, nekr över R (Sv läkartidn 1921); H Levin, Masken uti rosen. Nymalthusianism o födelsekontroll i Sverige 1880–1910. Propaganda o motstånd (1994); LUM (1913); H Lundborg, nekr över R (Hygiea 1921); O Persson, S R. Legendarisk Lundaläk, humanist o människovän (1990); M Ribbing, Ätten R (1995); SLH 3:2 (1895), 3:3 (1901) o 4:4 (1934); SMoK; K Wicksell, De sexuela frågorna. Granskn af ... prof S R:s broschyrer (1890); E Wigforss, Minnen, 1 (1950)

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Seved Ribbing, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6706, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Åman), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6706
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Seved Ribbing, urn:sbl:6706, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Åman), hämtad 2024-04-25.