Meriter

Palmqvist, Sven Robert, f 23 juli 1905 i Sthlm, Ad Fredr, d 17 mars 1985 i Fagersta. Föräldrar: ingenjören Nils P o sömmerskan Ingrid Adéle Österlund. Studentex vid H reallärov å Östermalm i Sthlm 10 maj 24, inskr vid LU 4 sept 24, FK 30 maj 27, innehade amanuens- o lärartjänster framför allt vid geologisk-mineralog instit 1 juli 32 — 1 juli 36, FL 1 nov 32, disp 6 april 35, doc i mineralogi 27 april 35, FD 31 maj 35, allt vid LU, anställd vid Izmay Zeros Ltd, Da-genham, England, okt 36 —sept 38, vid Sv Prospekterings ab 1 febr 39 — 1 febr 44, forskare vid Höganäs-Billesholms ab 1 mars—15 juni 44, forsknxhef vid Secos pulvermetallurgiska avd inom Fagersta Bruks ab 15 juni 44 — 31 juli 70, konsult där 1 aug 70-31 dec 71.

G 3 mars 1929 i Lund m Sonja Viola Linnea Christensson, f 16 nov 1907 där, dtr till handlanden Nils C o Selma Roos.

Biografi

Under studieåren i Lund bodde Sven P inackorderad hos tidningsmannen Waldemar Biilow (bd 7), där han blev som barn i huset och kom in i ett lärorikt, stimulerande och kulturellt sällskap. Vänskapen med Biilow blev livslång. Efter disputationen, som resulterade i en docentur, undervisade P bl a i mineralogi i Lund. Han kom senare att bli engagerad i Assar Haddings (bd 17) projektering efter järnmalm i Fyledalen i Skåne. Där fanns så stora järnanrikningar att den totala järnmängden kunde mäta sig med landets mest betydande fyndigheter, men genomsnittshalten ansågs vara för låg för att motivera gruvdrift.

Som geokemist kom P att intressera sig för spektralanalys, bl a efter studier hos prof V M Goldschmidt i Göttingen. P och N H Brundin var pionjärerna bakom den geo-kemiska prospekteringsmetod som begagnas för sökande av icke-magnetiska malmer. Spektralanalys är en viktig komponent vid tillämpning av denna metod, som innebär att växter eller rötter inaskas och analyseras. Då erhålles en bild av koncentrationen av sökt mineral i underliggande berggrund. När P var engagerad av Ismay Zeros Ltd för prospektering i Devon och Cornwall i Storbritannien tillämpades den geokemiska prospekteringsmetoden.

P var under andra världskriget anställd hos Wenner-Gren-företaget Svenska Prospekterings ab i Lund. Han arbetade där vidare med den geokemiska prospekteringsmetoden, som bl a ledde till utvinning av vanadin ur skiffer. Det var dock åt forskning och utveckling av hårdmetall i Fagersta som P, med början 1944, ägnade sin livsgärning. Bruksdisponenten Axel Fornander (bd 16) såg tidigt i hårdmetall ett hot mot snabbstålet, som för Fagersta Bruks ab var en mycket stor och viktig produkt. Han arrangerade tillverkning av hårdmetallen Seco som kom i gång i början av 1930-talet.

Den vidare utvecklingen under 1940- och 50-talen präglades investeringsmässigt av stor återhållsamhet gentemot hårdmetallområdet till förmån för stålproduktionen. P fick därför kämpa i motvind beträffande anslag till forskning och utveckling. Begreppet forskning var för övrigt inte "populärt" under denna tid. P lyckades trots detta bygga upp ett laboratorium som slutligen blev högmodernt och där effektiva hårdmetall-sorter utvecklades. Som banbrytare införde han röntgenografiska metoder för karakterisering av hårdmetallpulver och hårdmetaller. Han var aktiv i fråga om internationell standardisering av analys- och andra metoder för att bestämma karakteristika på hårdmetallområdet. — P var fram till pensioneringen ordförande för hårdmetallsektionen vid Jernkontoret och utarbetade ett nytt forskningsprogram som via Jernkontoret vann erkännande även i utlandet.

P var en systematisk forskare och produktiv vetenskapsman med intellektuell skärpa. Han fann en god avvägning när det gällde att avdela resurser för forskning och utveckling. I den ständiga diskussionen kring dessa verksamheter var hans grundsats att det gällde att forska för att ha något att utveckla. Viktigt var också att kunna mäta för att utvärdera materialegenskaper. När färdiga mätmetoder för detta saknades utvecklade P sådana. Ett exempel härpå är den internationellt erkända Palmqvists seghetsmät-ningsmetod, på sitt område kanske lika viktig som den likaledes från Fagersta utgående metoden för hårdhetsbestämning enligt J A Brinell (bd 6). P:s metod har kommit att få om möjligt större betydelse för material som är sprödare än hårdmetall. En mängd vetenskapliga arbeten har ägnats åt att tolka mekanismer i det sprickbildningsarbete som uppstår vid seghetsprovet; man talar i sammanhanget om "Palmqvist cracks".

P observerade de tidigaste försöken med hårdmetallförsedda däckdubbar i Finland. Det resulterade i en stor satsning på produkten. Secometdubben var en stor framgångunder 1960-talet, men senare blev lönsamheten dålig på grund av hård utländsk priskonkurrens. P skapade genom avancerat nytänkande den epokgörande produkten Seco S25M, som visade revolutioneran- de överlägsenhet vid fräsning av stål och som blev en världssuccé. S25M blev senare ett "slagskepp" för Seco Tools ab, bildat 1974, på dess väg till och etablering på världstoppen.

P gjorde Seco känt genom föredrag för in- och utländska kunder och i vetenskapliga sammanhang, Han var en god pedagog och ägde förmåga att i både tal och skrift göra komplicerade sammanhang begripliga.

I nov 1985 hölls ett internationellt symposium vid Kommission der Europäischen Gemeinschaften, Institut für Transurane i Karlsruhe, ägnat P:s minne. Ämnet var seghetsmätning av spröda material såsom keramik, glas och uranlegeringar enligt P:s metod. Resultatet av symposiet har utgivits i bokform.

Författare

Olof Brundin

Arkivuppgifter

Brev från P i LUB (till K A Grönvall).

Tryckta arbeten

Tijckla arbeten: Remarks on the determination of iron in ferrous rocks (FS, Förhandlingar, Proceedings of the Royal physiographic society at Lund, bd 1, 1931, Lund 1931 -32, s 85-88 = nr 11; även sep, 1931, 4 s). — Geochemical studies on the ironbcaring Liassic series in southern Sweden. Lund 1935. 204 s, 4 pl-bl. (Meddelanden från Lunds geologisk-mineralogiska institution, no. 60.) Även: Akad avh, Lund. — Uber die Her-stellung von kristallinischem Uranylammonium-phosphat, U02.NH4.P04,3H20 durch Ausfäl-lung in sauren Lösungen (F"S, Förhandlingar ..., 6, 1936, tr 1935 — 37, Vetenskapliga meddelanden, s 43 — 49 = nr 6; även sep, 1936, 7 s, som Meddelanden från Lunds 63). — Uber die quantitative Bestimmung von Phosphorsäure durch Ausfällung als Uranylammoniumphosphat in stark ameisensauren Lösungen (ibid, s 50 — 57 = nr 7; även sep, 1936, 8 s, som Meddelanden ..., 64). — Einige Bemerkungen iiber die quantitative Kieselsäurcbestimmung in Quarziten durch Ab-rauchen mit Fluorwasserstoffsäure (Zeitschrift für analytische Chemie, Bd 107, H 3 — 4, Miin-chen 1936, s 100— 104; även med omslag, stämplat: Meddelanden ... 66). — On the solubility relations of bariumsulphate (FS, Förhandlingar 8, 1938, tr 1937-39, Vetensk medd, s 103-109 = i nr 8. A Hadding, Barytes and celestite in the sedimentary rocks of Sweden; även sep, 1939, 27 s, med omsl Meddelanden ..., 74, s 21 — 29).

— PM angående vår geokemiska prospekterings-metod. Malmö 1939. (Tills med N H Brundin.) -Problem inom hårdmetalltekniken (Forskarnas kontaktorgan [vid IVA], Meddelande Fko nr 16. Pulverteknik: föredrag och diskussion vid konferens den 8-9 april 1954, Sthlm 1954, s 53-57).

— Metod att bestämma segheten hos spröda material, särskilt hårdmetaller (JKA, årg 141, 1957, Upps, s 300 — 307). — Keramiska skärmaterial -ett steg vidare (Fagersta forum, årg 13, 1958, Fagersta, nr 1, s 21 —26). — A comparative study of mcthods for particle-size analysis in the sub--sieve range (Powder metallurgy, 1961, London, no. 7, s 82 — 119; tills med H. F. Fischmeister o C.-A. Blände). — Rissbildungsarbeit bei Vickers-F.indriicken als Mass für die Zähigkeit von Hart-metallen (Archiv für das Eiscnhiittenwesen, Jahrg 33, 1962, Diisseldorf, 4:o, s 629-634; rapport härom i JK, Forskningsutskott 8 för pulvermetallurgi, ForskningsmeddelandeJK-U862-15, så). — Tendenser inom hårdmetallurgin (Sveriges me-kanförbund: Tekniskt meddelande, Ve 54, Sthlm 1963, 4:o, s 25-27). - Die Rissbildungsarbeit als Mass für die Zähigkeit von Hartmetall (JKA, 147, 1963, s 107-110). - Sprickbildningsarbe-tct - ett nytt sätt att mäta hårdmetalls seghet (Fa-gersta forum, 18, 1963, nr 4, s 21 —29; även sep, 11 s). — Matematiskt och historiskt om hårdmetall (ibid, 20, 1965, nr 1, s 19-24; även: Huzells journalen, 1965, Karlstad, nr 3, s 3 — 5). — Världens hållbaraste äktenskap (Metallarbetaren, årg 77, 1966, Sthlm, 4:o, nr 13/14, s 10 f, 40; om hårdmetall). — Studies on residual stresses in WC-Co systems (JKA, 151, 1967, s 126-159; tills med S Öhman o E Pärnama). — Vlast-nosti tvrdych kovu a jejich zåvislost na struktufe a pnuti (Skodawerke, Pilsen 1967). — Nu är det dags för däckdubb ... en ryggrad av hårdmetall (Metallarbetaren, 79, 1968, nr 31, s 12-14). -Et eventyr om hårdmetall (SMEA, Maskinindustrien, årg 20, 1969, Khvn). — The importancc of being carnest - Reflexions on basic research at universities and in industry (Symposium on "Wear mechanism in high and low temperature applications" at Fagersta bruks AB, Fagersta, Sweden, 1970). — Hårdmetall, dess egenskaper och användning / Hard metals, their properties and applications (Svensk naturvetenskap, årg 25, 1972, Sthlm, 4:o, s 170-184). - Ofullst angivna arb ovan enl uppg av P men ej återfunna.

Källor och litteratur

Källor o litt: O Brundin, S P till minne (DN 25 mars o SvD 26 mars 1985); LUM 1939 (1940); Östra real 1906 - 1955 (1960). - Nekr:er över P i SvD 20 mars o DN 21 mars 1985.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven R Palmqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8012, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Brundin), hämtad 2024-05-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8012
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven R Palmqvist, urn:sbl:8012, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Brundin), hämtad 2024-05-12.