Meriter

Paulson, Johannes, f 14 mars 1855 i Välluv, Malm, d 10^[1] mars 1918 i Gbg, Domk. Föräldrar: rusthållaren Jöns Pålsson o Kjersti Nilsdtr. Studentex vid Lunds privata elementarskola 31 maj 77, inskr vid LU 3 sept 77, FK där 15 sept 80, v ordf i LU:s studentkår 84–85, ordf där 86, eo amanuens vid LUB 7 juni 84–22 sept 88, FL vid LU 29 nov 87, disp där 10 dec 87, lär vid Lunds privata elementarskola ht 87–vt 91, vid Lunds lärov för flickor vt 88–vt 89, doc i klassisk filologi vid LU 26 jan 88, FD där 31 maj 88, prof i klassiska språk vid GH 31 mars (k fullm 19 juni) 91–22 jan 13, rektor där 10 juli (tilltr 1 sept) 93–26 april 99, led av Gbg:s domkyrkoförs:s kyrkoråd 92–00. - LWS 92 (sekr 92-99). – Ogift.

Biografi

P började skolan före fyllda fem år och lämnade den med avgångsbetyg vid tolv. Efter spridda ansatser till vidare skolgång nära hemmet intogs han 1874 i Lunds privata elementarskola. Den bild han i sin självbiografi ger av sig själv under denna tid är den av en bondestudent med enkla vanor, vars burgna hemförhållanden dock tillät honom en del därutöver. Han hade starka litterära intressen och skrev tidigt själv, mest poesi. Spår av hans beläsenhet framskymtar senare i den mognare P:s litterära alstring och i hans djupa förståelse för i synnerhet J L Runebergs arbeten. Den formella stränghet och konservatism som utmärker P:s språkliga stil torde stå i samband med hans favoritläsning.

P:s universitetsstudier karakteriserades enligt honom själv av "vild planlöshet", och han var efteråt missbelåten med att vägen till doktorsdisputationen blev så lång. En tredjedel av studietiden ägnades förtroendeuppdrag inom studentkåren. De administrativa erfarenheter han därigenom förvärvade kom dock till nytta vid hans senare verksamhet som professor och högskolerektor. P sympatiserade med och ledde de krafter inom studentkåren som ville motverka kotteribildning med disparat inriktning. Som ett led i dessa strävanden startade han den ganska kortlivade Stora diskussionsföreningen. Han var också skandinavist och kände djupt för skandinavismens alla yttringar. Därigenom kom han i nära beröring med danskt studentliv.

Efter disputation och erhållen docentur i klassisk filologi vid LU verkade P som lärare vid hemstadens skolor. 1891 kallades han till professuren i klassiska språk vid den nygrundade högskolan i Gbg sedan den först utnämnde O A Danielsson (bd 10) övergått till motsvarande befattning vid UU. I denna senare konkurrens hade P uppförts i tredje förslagsrummet. Under två treårsperioder var han rektor vid högskolan. Den hyste under sin första termin blott 21 studenter, men under P:s rektorat skedde en icke obetydlig expansion och vid sekelskiftet uppgick studentantalet till 70.

P:s vetenskapliga produktion blev knappast särskilt stor, bl a beroende på att hans krafter togs i anspråk för högskolans uppbyggnad. Den splittring av intressena som präglade studietiden kom således att under professorsåren upprepas i större skala. De vetenskapliga arbetena föll inom områden som handskriftskännedom, handskriftsbeskrivning, metrik och kulturhistoria. I sin forskning anknöt P till en äldre, snarare filologisk än lingvistisk språkvetenskaplig tradition. Under 1800-talets senare del skedde en nyorientering där språkets materiella sida, dess mekanik och förändringar, sattes i centrum. För detta junggrammatiska betraktelsesätt stod P främmande. Han verkade i en övergångstid men höll sig tydligt till de äldre idealen. De nya tänkesätten kom i stället att inom de klassiska disciplinerna företrädas av forskare som P Persson och Danielsson. Inom ramarna för den tradition P verkade i visade han emellertid ett högst betydande mått av både inträngande uppfattning och kritisk skärpa. En för sin tid mindre vanlig filologisk grundlighet präglade hans forskning.

P utgav också populärvetenskapliga arbeten, översättningar och tal. Särskilt uppmärksammade blev hans minnesteckningar över ledamöter i WS. Han gjorde tidigt uppteckningar av sin födelsesockens folkmål. P var utrustad med ett fabulöst minne och i sin stora otryckta självbiografi, avslutad 1912, redovisar han såväl en mängd etnologiska detaljer från uppväxtårens allmogemiljö som personliga minnen från bl a 1865 års representationsreform och dess återverkningar i bygden. I dessa anteckningar ger han också porträtt och karakteristiker av kända personer i sin samtids universitetsvärld. - Efter sekelskiftet tilltog P:s tidigt anade ohälsa alltmer, och slutligen tvingades han begära avsked från sin professur.

Författare

Bertil Ejder

Arkivuppgifter

P:s arkiv (15 vol: bl a ms, korrespondens o äm-nesordn handkar) i GUB. - Brev från P i GUB (bl a många till J Vising), KB (bl a till K Warburg), LUB (bl a till E Liljeqvist, M P:son Nilsson, E Tegnér, L o M Weibull samt många till C Lindskog).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De fragmento Lundensi Boetii de institutione arithmetica librorum. [Rubr.] U o [1886?]. 4:o. 30 s. [Acta Universitatis Lundensis / LUÅ, T 21. 1884-85, Lund 1885-86, avd 2. Philosophi, språkvetenskap och historia, 4.] — Studia Hesiodea. 1*. De re metrica. [Rubr.] U o [1887]. 4:o. 163 s. [Ibid, 23. 1886-87, Lund 1887-88, 2:1.] Även: [Akad avh.] Lund» 1887. — De codice Lincopensi homiliarum Chrysostomi in epist. ad Cor. I habitarum. [Rubr.] U o [1889?]. 4:o. 88 s, 1 faks. [Ibid, 25. 1888-89, Lund, avd 3. Philosophi ..., 2.] Även: Symbolae ad Chrysos-tomum patrem, 1. De codice Lincopensi. Accedit tabula paleographica. Lundae 1889. — De codice Holmensi homiliarum Chrysostomi. [Rubr.] U o [1889?]. 4:o. 96, V s. [Ibid, 26. 1889-90, Lund, 1. Afd för philosophi ..., 2.] Även: Symbolae ... 2. De libro Holmiensi ... Lundae 1890. - Till Lund! Prolog uppförd vid Skånska nationens fest d 7 maj 1889. Lund 1889. 16 s. [Anon.] - Index Hesiodeus. Lundae 1890. 94 s. [Faksimil] Hildes-heim 1962. — Notice sur un manuscrit de saint Jean Chrysostome utilisé par Erasme et conservé å la Bibliothéque royale de Stockholm. Lund 1890. 65 s. — Christian Cavallin. t (Ny svensk tidskrift, årg 11, 1890, Sthlm, s 447-465). -Legenden om den heliga Katarina af Alexandria (Tidskrift för teologi, årg 1, 1891, Lund 1890-91,s41-71;även sep, 1890, 30 s). - Några ord angående läsningen af de latinska skalderna vid våra allmänna läroverk och ett försök att befordra densamma (Pedagogisk tidskrift, årg 27, 1891, Upsala, s 249-259; tills med K Wintzell). - Johann Amos Comenius. Föredrag vid Göteborgs folkskollärarekårs minnesfest d. 28 mars 1892 (ibid, 28, 1892, s 219-236). - Cato och fruarne. En skildring från kvinnoemancipationens första dagar. (Föredr i "Gnistan".) Gbg 1893. 14 s. [Ur GHT 18/2 s å.] - Sokrates och Aristofanes. Ett stycke antik kulturhist (OoB, årg 2, 1893, Sthlm, s 433 — 449). — Den grekiska teatern under det femte århundradet f. Kr. Öfversikt af de nyare forskningarna i frågan. [Gbg 1894.] 39 s. [Inbjudning till den offentliga föreläsning med hvilken professorn ... vid Göteborgs högskola ... Ferdinand August Wennemar Holthausen kommer att sitt ämbete tillträda, Gbg 1894, Bifogad skrift.] — Om |ulicher-handskriften till Petrus de Dacia. [Gbg 1894.] 35 s. [Inbjudning ... Gustaf Christofer Cederschiöld Gbg 1894, d:o.] - Göteborgs högskola. Årsredogörelse 1893-1894(— 1897-1898). Gbg 1894-98. 35, 32, 32, 27, 34 s. [1894-1895-1897-1898: bilaga till GHÅ, bd 1-4, 1895 — 98.] — Till frågan om Oidipus-sagans ursprung. Gbg 1895. 43 s. [GHÅ, 1. 1895 (omsl), 3. Inbjudning ... Ludvig Vilhelm Albert Stave-now ..., Gbg 1895, Bif skrift.] — Oidipus-sagan i den grekiska tragedien. Gbg 1895. (7), 135 s. (Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola, 1.) — Till Viktor Rydbergs minne. Fragment ur högtidstalet vid Göteborgs kongl. vetenskaps- och vitterhetssamhälles årshögtid den 24 jan. 1896. Gbg [1896]. 19 s. [Anon.] — In tertiam partem libri Juliacensis an-notationes. Accedit appendicis loco eiusdem partis initium adhuc ineditum. Gbg 1896. 66 s. [GHÅ, (2.) 1896, 2.] - Lukrezstudien. 1*. Die äussere Form des Lukretianischen Hexameters. Gbg 1897. 37 s. [GHÅ, 3. 1897. Festskrift vid H. m. konung Oscar II:s regeringsjubileum ..., 11.] — In Lucretium aduersaria (Från Filologiska föreningen i Lund. Språkliga uppsatser, [1,] Lund 1897, s 17 — 30). — Aristophanes' föregångare och samtida inom den grekiska komedidiktningen. Gbg 1898. 35 s. [GHÅ, 4. 1898, 2. Inbjudning ... Otto Emil Lindberg Gbg 1898, Bif skrift.] — Ismene. Ett bidr till en estetisk kommentar till Sophokles Antigone ([Ibid, 3.] Festskrift tillägnad f. d. konsuln ... Oscar Ekman Gbg 1898, s 176 — 194; även sep, 19 s). — Minnestal hållna i Göteborgs K. vetenskaps- och vitterhets-samhälle å dess högtidsdagar 1893-1899 (VVSH, F 4, h 2, Gbg 1899, s 1-103; även sep, 4:o, 100 s).- "Till vårt standar", sång för Göteborgs högskolas studentfören (Nordisk universitetstidskrift, årg 1, 1900-1901, Khvn, Gbg, Kristiania (tr Gbg), s 154 f). — Några ord om den teologisk-filosofiska examen i Sverige (ibid, 2, 1901-1902, s 31 -42). — Randanmärkningar vid läsningen af universitetskommitténs statutförslag (ibid, s 141 — 162). — Ytterligare några ord om den teologiskfilosofiska examen (ibid, s 190—192). — Komedier af Aristophanes. 1 -2. Gbg 1901 -03. (7), 150, (7), 198 s. (Populärt vetensk föreläsningar vid Göteborgs högsk, 15, 19.) — Hvilka antika källor har Shakespere begagnat för sitt skådespel Timon af Aten. Gbg 1903. 18 s. [GHÅ, 8. 1902, 4.] -Johan Ludvig Runeberg. Tal vid minnesfästen i Göteborg d 5 febr 1904. Gbg 1904. 23 s. [WSH, F 4, h 7-8, 19(04-)06, I.] - Fragment. Gbg 1904 [omsl]. 65 s. — [Minnestal över Anton Ro-sell]([WSH, F4,h 11, 1908, 1.] Minnestal hållna i Göteborgs K. vetenskaps- och vitterhetssamhälle ... 1904-1907, s 31-33; föret). - En anmärkning till Runebergs Kung Fjalar (Finsk tidskrift, T 64, Hfors 1908, s 242-248). - Ännu en gång "Kung Fjalar" (ibid, 66, 1909, s 309 f)- - Ytterligare i Fjalar-frågan (ibid, 68, 1910, s 84-88). -Från antiken och från senare tider. Populära uppsatser o föredr. Sthlm 1911. 229 s. [Bl a ur GHT 18/2 1893 samt 20 o 25/2 1908.] - Index Lucre-tianus continens copiam verborum quam exhi-bent editiones Lachmanni Bernaysi Munronis Briegeri et Giussani. Gotoburgi 1911. V, 177 s. Ed 2. Gotoburgi (tr Leipzig) 1926. - Tal till minne af Albert Ulrik Bååth vid Skånegillets i Göteborg minnesfäst den 9 november 1912. Gbg 1912. 14 s. — Tal vid hälsningsgillet för de ny-inskrifna studenterna vid Lunds universitet den 4 oktober 1886 (Vårboken, Lunds studentkårs maj- karneval 1912, Lund 1912, s 8-12). - "Fallfrukt". Epigram, inskriptioner etc. [Omsl.] Gbg 1916. Tv-8:o. 33 bl. - Ett och annat rörande Kingsleys Hypatia (Kvällsol, en saml skrifter på vers o prosa, Sthlm 1917, s 56 — 65). — Bidrag i: Nordisk Tidsskrift for Filologi, Raekke 3, Bd 1 -5, 1892/93-1896/97, 11-13, 1902/03-1904/05, Khvn, Eranos, vol 1-2, 1896-97, 4, 1900-02, 6, 1905-06, Upsalise & Lipsiae, 7, 1907, Gothoburgi & Lipsiae, Språk och stil, årg 2-3, 1902-03, 6, 1906, 8-9, 1908-09, Upps; dikter i tillfällestryck; minnesrunor o recensioner i GHT m fl dagstidn.

Utgivit: Fragmentum vitae sanctae Catharinas Alexandrinensis metricum e libro ms. Lundae 1891. XXXI, 72 s. - Latinska skalder i urval. Till skolans tjänst. 1, 3-4. Lund 1891-92. (Tills med K Wintzell.) 1. Phaedri Augusti Liberti Fabu-lae Aesopiae selectae. 1891. 78 s. 3. Catulli, Ti-bulli, Propertii armina selecta. Accedunt epi-grammata Martialis octo. 1892. 125 s. 4. Q. Ho-ratii Flacci Carmina selecta. Af K Wintzell. 1892. XXIX, 343 s. 2. uppl Sthlm 1901. XXXV, 82, 220 s. — C Cavallin, Den homeriske dialekten. Efter författarens död utg. 1*. Ljudlära. Lund 1892. XV, 104 s. — Göteborgs Kongl. vetenskaps- och vitterhetssamhälles handlingar. Ny tidsföljd, h 28-32, 1894-97, F 4, h 1, 1898. Gbg. [Anon.] — Scriptores Latini medii aeui Suecani ediderunt J P et L Wåhlin. 1 *. Petri de Dacia Uita Christinae Stumbelensis. Ed J P. Fasc. II secundum De uita Christinae librum continens. Gbg (tr Lundae) 1896. VI, 257 s. Nachdruck Frankfurt am Main, Bern, New York (tr Gbg) 1985. (14), V, 257 s. (Lateinische Sprache und Literatur des Mittelal-ters, Bd 20.) — Valda sånger af Catullus från Verona i sv tolkning af A. Th. Lysander. Efter öfversättarens död utg. Gbg 1896. 59 s.

Översatt: Vergilius: Tvenne ekloger ... [I, IV] i sv tolkning (Svensk tidskrift, årg 3, 1893, Upsala, 4:o, s 181-186), Tvänne ... (II, III,) ...[rubr], [Lund 1903,] 17 s (Till Martin Weibulls minne af Helsingborgs-Landskrona nation, Lund 1903 [:3]), Tvänne ... (V, VI) ... ([GHÅ, 16. 1910, 2.] Minnesskrift utg af Filologiska samfundet i Göteborg på tioårsdagen af dess stiftande Gbg 1910, s 63-70), Tvenne ... (VII, VIII) ... (Kalender utg till förmån för Lunds privata elementarskolas elevhem av f. d. elever, Lund 1912, s 42-53), Tvenne ... (IX, X) ... (Studier tillägnade Karl Warburg Sthlm 1912, 4:o, s 136-141), Herdedikter (ekloger), sv tolkn, Sthlm (tr Gbg) 1912, 44 s, [ny utg:] Herdedikter [revid av B Risberg] (Världslitteraturen, De stora mästerverken ..., [8.] Romersk poesi, Sthlm 1929, s 35-82); M. Minucius Felix, Octavius, en dialog (den äldsta kristna skrift på latin) i sv tolkn, Gbg 1901, 4:o, XIX, 62 s [GHÅ, 6. 1900, 3]; Aristophanes, Fåglarne, komedi (Vintergatan, årg 7, 1901, Sthlm, s 231—255); Dion från Prusa (omkring 100 efter Kr.), Jägarlif på Euboia, en novell (Ver sacrum, skrift [omshtill förmån för egen härd,] utg af Göteborgs studentfören, Gbg 1902, fol, s 12 — 20; Euripides: Bakkantinnorna, sorgespel, i sv tolkn, Gbg 1907, XXIII, 58 s [GHÅ, 13. 1907, 1], [ny utg:] Backantinnorna, tragedi (Världslitteraturen ..., [6.] Det antika dramat, 1, Sthlm 1927, s 231-284); Olaus Magnus, Bok 5. Om jättar (dens, Historia om de nordiska folken, d 1, Upps o Sthlm 1909, 4:o, s 207-264 [föret], [faksimil-utg Sthlm] 1976).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 15 maj 1891, nr 18, o 19juni 1891, nr 11, RA.

B Ejder, Om grekprofessorn o högskolerektorn J P o hans sv språk (Språkbruk, grammatik o språkförändr. En festskr till Ulf Teleman 13.1.1994, 1994); GHM 1891-1916 (1916); L Larsson, Från Kuggis o Lundagård (Under Lundagårds kronor, 2, 1921); E Lehmann, Lun-devenskab (ibid, 1, 1918); O Nordenskjöld, Minnestal över P (WSH 32, 1927); SMoK; O Sylwan, GH (GHÅ 24, Årsredogör 1917-1918, 1918); J Torbacke, Carl Grimberg — ett underbart öde? (1993); A Werin, Vilhelm Ekelund, 1 (1960); J Vising, Minnesbilder (1938).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes Paulson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8073, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Ejder), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8073
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes Paulson, urn:sbl:8073, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Ejder), hämtad 2024-04-19.