Meriter

1 Nyblom, Erik, f 29 sept 1873 i Vänersborg, d 19 sept 1947 i Lidingö. Föräldrar: överlär Gustaf N o Marie Lundberg. Elev vid h a l i Vänersborg 83–88, vid Cooper institute, New York, medarb i Jämtlandsposten maj 95–sept 98, i DN 1 okt 98–1 okt 32, pressombudsman vid sv legationen i Hfors 19–20. Journalist, förf.

G 28 okt 1913 i Lidingö, Sth, m Elsa Kristina Blomberg (N 2).

Biografi

Efter uppväxtåren i Vänersborg tillbringade N en tid i USA. Vid hemkomsten knöts han, ännu ej fyllda 25, till Jämtlandsposten och fick sina första läroår i yrket under den socialt och politiskt aktive, originelle Viktor Wikström, senare liberal AK-ledamot. 1 okt 1898 kom N till DN. O v Zweigbergk var då tämligen nytillträdd chefredaktör, vilket innebar nya initiativ, effektivare redaktionsledning och nyhetsbevakning samt förnyelse av språk, redigering och rubriksättning. I denna utveckling kom N att spela stor roll.

Signaturen Mac, som N använde, blev snart uppskattad i DN, en beundrad förebild för unga DN-medarbetare. "Kort skall det vara, och riktigt i sak, redigt i form!" (Ur DN:s hist, 2, s 390), kunde N ha uttryckt sig, men undervisade gjorde han enbart med sitt föredöme. Denne redaktionens störste stilist var påfallande liten till växten, och till utseendet var han kanske mera lik en fransman än en svensk. Han var en av de första på DN som använde skrivmaskin.

Främst var N reportern som med respektlös taktfullhet beskrev större offentliga evenemang. Något folkligt gemyt hade han egentligen inte men humor, lätt ironi och en vinnande älskvärdhet. Speciellt utlänningar fann det intressant att intervjuas av denne försynte journalist, en internationell gentleman. Det blev en till synes fri monolog, aldrig störd av notisblock och penna. Även för vännerna var det en gåta hur N kunde minnas allt; sällan fanns anteckningar – aldrig utnyttjades telefon. N var också aktiv ifråga om social journalistik, t ex 1909 då DN engagerade sig i Nationalinsamlingen mot emigration, som till sitt ändamål hade köp av småbruk åt arbetslösa som frestades att emigrera. Redan 1911 var han något av pionjär i en framsynt artikel om kvinnor som journalister, vilka med sin då friska aptit på yrket, enligt N, kanske hade bättre förutsättningar att lyckas än sina manliga kolleger.

I seklets början rapporterade N från nödåret i Lappland, 1904 från världsexpon i S:t Louis, USA, där Sverige deltog med en skolutställning. Nyhetsflödet västerifrån var ännu torftigt, och USA-reportagen i DN var något nytt och ovanligt. Efter attentatet 1904 mot generalguvernör Bobrikov fångade N revoltstämningar i Finland riktade mot de ryska makthavarna. Han sändes 1907 med det nybildade Ostasiatiska kom- paniets ångare Canton via Gibraltar, Suez och Indiska oceanen till Hongkong, Shanghai och Japan. Reportagen gavs ut i boken Österut 1908, och kritiken beskrev den som en briljant personligt utformad reseskildring. N rör sig med lätthet i dessa främmande miljöer och förmedlar med suggestiv närhet ett myller av upplevelser och kulturintryck. Några skisser från tidiga resor till Amerika och Västindien kom i boken Omkring Golfströmmen (1911), som innehåller ett brokigt galleri av människoöden och miljöer.

Under en årslång resa genom Sverige skildrade N samtliga städer i landet. Vänersborg, sin barndomsstad, "Lilla Paris", beskrev han (1900) förälskat och lätt ironiskt. Artikeln väckte uppseende i staden och bidrog troligen till att forma Birger Sjöbergs litterära bilder – denne var då 15 år.

N:s reportage överraskade ofta med en djärvhet som stod i kontrast till hans timida natur. Utan bråk forcerade han polis- och militärspärrar, hittade snabbt rätt person och vann förtroende med sin vänlighet. Han var bland de första i reportagebil och verkade som "krigskorrespondent" vid en stormanöver i Norrland 1904. Han flög tidigt, men i juni 1914, samma dag som skotten föll i Sarajevo, inledde han sin farligaste reportageresa. I samband med Baltiska utställningen i Malmö följde N med på en ballongfärd över havet mot Ryssland med en tysk ögonläkare som förare. Norr om Danzig mötte hårt väder med snö och hagel. Ballongen sjönk och gondolen släpade över vågtopparna. Efter flera timmar nådde de halvdränkta den tyska kusten.

När Rederiab Sverige-Nordamerika (Sv Amerikalinjen) öppnade sin USA-trafik krigsåret 1915 med ångaren Stockholm var N ombord. Resan tur och retur "under blågul flagga över Atlanten" blev dramatisk med rigorös militär kontroll i de engelska farvattnen.

N fick långt in på 1920-talet de uppdrag han själv föredrog, men med den nya administrationen under Sten Dehlgren, chefredaktör från 1922, trivdes han definitivt inte. Som litteratur- och radiorecensent medverkade han dock även efter sin pensionering och skrev därutöver underhållande söndagsläsning. N var en av Sveriges första betydande journalister, en språkförnyare i DN och över huvud taget i sv press. Han var född journalist, från början helt inriktad på att bli tidningsman. N behärskade de mest skilda ämnen och stilarter, rörde sig diskret och elegant i olika kretsar – och världsdelar. Han var språkkunnig och vittberest. N:s språk har en friskhet och rytm som man sällan finner i dåtidens tidningssvenska antingen han skildrade en nobelfest, intervjuade utländska berömdheter eller skrev kåserier och dagsverser på Namn och Nytt-sidan. Han var en skicklig porträttör, bedömde litteratur, teater och musik men skrev även ledare. En av N:s favoritsysselsättningar var att läsa, inte minst uppslagsverk.

Son till N o N 2 är fd redaktören Lennart G N (f 1915), som var kåsör i DN 1948-80 under sign Red Top.

Författare

David Wiklund

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Österut. Sthlm 1908. 146 s. -Fantastiska historier af Mac ... Sthlm 1910. 84 s. [Även pseud.] – mkring Golfströmmen. Skisser från Nordamerika och Västindien af ... (Mac). Gbg 1911. 137 s. - Vem är vem? 1914, av Mac och jac. Sthlm 1914. 4:o. (52) bl. [Pseud, tills med Carl Agnar Jacobsson; 50 karikatyrer med text.] – Lord Kitchener. Ett världsväldes hjärna och arm. Sthlm 1916. 86 s, 1 pl. [Även pseud Mac] – Bidrag i DN från 1898 (kåserier).

Källor och litteratur

Källor o litt: Reg över fasta medarb:s uppdrag, DN:s arkiv, RA.

M Berger, Pennskaft. Kvinnliga journalister i sv dagspress 1690-1975 (1977); S Björck, Dikter för dagen (1978); L Kihlberg, DN o demokratins genombrott, 1–2 (1960); Klartext. En studie i spaltstil. DN 1864–1964, ed S Hallen (1964); N G Nilsson, Lilla Paris på prosa (SLT 1960); Elsa Nyblom, Kvinna upa (1948); PK:s porträttmatr 1936 (1935); V Spångberg, PK 50 år, 1874–1924 (1924); dens, När tiden byter skinn (1932); Ur DN:shist, 1–3 (1952–54).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Nyblom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8446, Svenskt biografiskt lexikon (art av David Wiklund), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8446
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Nyblom, urn:sbl:8446, Svenskt biografiskt lexikon (art av David Wiklund), hämtad 2024-04-26.