Meriter

1 Nerman, Ture, f 18 maj 1886 i Norrköping, Hedvig, d 7 okt 1969 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: bokhandlaren Johan (Janne) Emanuel N o Anna Ida Adèle Nordberg. Elev vid Norrköpings h a l 5 sept 95, mogenhetsex där 20 maj 03, inskr vid UU ht 03, FK där 15 dec 08, red:sekr i Nya Samhället, Sundsvall, juni 09, chefred där 1 sept 10–31 aug 15, led av FK 31-37 o 46-53 (led av FK:s allm beredn:utsk 52, av andra lagutsk 53), red o (med avbrott) ansv utg för Trots allt!, Sthlm, okt 39–46, led av bedömningsnämnden maj 46–dec 48, ordf i Förb för religionsfrihet 51–56, sekr i Sveriges förf:fören 53–56. Förf, folkbildare.

G 6 dec 1921 i Sthlm, Hedv El, m Nora Charlotta Hedblom, f 25 sept 1896 i Hudiksvall, d 8 febr 1984 i Sthlm, Kungsh, dtr till fabrikören Anders Olof H o Anna Charlotta Carlsdtr (Andersson) samt tidigare gm FK o MK Grigorij Grigorovitj Aleksandrov.

Biografi

Ska man se och förstå egenarten och kontinuiteten i N:s dramatiska liv, måste man veta att hans karakteristiska drag som människa var färdiga redan när han, några och tjugo år gammal, besteg den offentliga scenen. Han var formad av den borgerliga värld där han hade växt upp. Värderingar och principer var i grunden desamma, när han på 1910- och 20-talen som brinnande bolsjevik attackerade det borgerliga samhället, som när han under andra världskriget lika hängivet försvarade det. Eller närmare bestämt: vad han kämpade för var en idealiserad bild av detta samhälle, förvandlat till en idé om en Människans värld och en Ny människa. N var idealist, men han var framförallt poet: han levde i visionen, i dikten, i ordet. Det var där han uträttade sitt bästa och väsentligaste.

N föddes som äldst av tre bröder i en bokhandlarfamilj i Norrköping, då en industristad med en stor arbetarbefolkning, en liten borgerlighet och skarpa klassgränser. Pappa Janne, med två generationer smålandspräster bakom sig, var anspråkslös, osäker och känslosam. Mamma Ida, en 16 år yngre notariedotter från Luleå, hade större anspråk. Hon var bestämd under sin milda yta, kylig bakom sin mjuka värme och tog snart befälet. N fick aldrig kontakt med sin far, men bands starkt vid sin mor, som blev hans livs ideal. Han hade själv hennes kyla men besvärades av sin känslosamhet. Familjen umgicks i grosshandlarsocieteten, hyrde sommarnöje vid Bråviken, men hade till vardags påfallande småborgerliga vanor. Hållningen var öppen, liberal, med konstnärliga intressen. Under ytan var normbildningen sträng. Denna värld, med familj, skola, levnadssätt och attityder, bildade i själva verket grunden också för N:s revolutionära drömmar. Så skulle man leva och så skulle människor vara, fast bättre, som i somrarna kring 1900, denna "mänsklighetens relativt lyckligaste tid", som han själv långt senare formulerade det. N släppte heller aldrig, ens under sina rödaste år, kontakten med sin familj och släkt. Och han blev Norrköping och Östergötland ständigt trogen. Han gjorde heller aldrig uppror i sin familj, bara i det offentliga. Men där blev revolten desto starkare.

N stod hela sitt verksamma liv på offentlighetens scen, och spelade där, med allt större säkerhet, en enda roll: Ture Nerman. I den rollen kunde han använda sina bästa resurser: sin röst, sin ord- och klangbegåvning, sitt trots, sina polemiska resurser, sin fallenhet för deklamation, känslosamhet och ironi. Här kunde han ge ut av sin tro, trohet och hänförelse, och här kunde han ta emot av andra. Privat släppte han ingen nära. Det betyder att scen, medspelare och pjäs var avgörande för hans liv, men också publiken. I rollen var han unik, han var ju Ture Nerman; samtidigt var han utomordentligt tidstypisk: en borgarpojke som valde att slåss för arbetarklassen, en individualist som fann sig själv i folkrörelsernas gemenskap, på gränsen mellan liberalism och socialism, idealism och marxistisk materialism, gammal och ny poesi, gammal och ny människosyn.

Före vad han kallade sin väckelse var N en orolig och otålig ung man, full av skuldkänslor och självhat, spänd mellan slöhet och eufori, med en oerhörd längtan efter renhet, hänförelse och en roll i en gemenskap. En religiös människa som fann mening bara i strävan mot idealen, en god borgare som fick lugn först i ett rastlöst arbete. En son av det hierarkiska samhälle där han växte upp, med dess klyvnad mellan ande och materia, högt och lågt, smuts och renhet. I skolan sammansmälte de religiösa föreställningarna om kallelsen att hjälpa de många uppåt med idéer om utvecklingen. I Uppsala mötte socialismen med bilden av arbetarklassen, som tog ledningen i mänsklighetens eviga vandring mot ljuset, men som behövde hjälp och ledning. "Socialismen", skrev han själv några år senare, "alla tiders viktigaste uttryck för drömmen om människan". När N hade nått dit var hans livssyn i allt väsentligt klar. I Uppsala skulle han byta sin ungdoms Det Sanna, Det Rätta och Det Sköna mot tre lika absoluta värden: Internationalismen, Solidariteten och Människovärdet. Strax innan mötte han första gången en bild av sig själv som han självklart bejakade och blev trogen hela sitt liv: han såg på scenen i Norrköping Edmond Rostands Cyrano de Bergerac. Här fanns alltsammans: poeten med fulheten, blygheten och ensamheten, men också idealismen, oräddheten och bravuren. Och framförallt: individen, trotsaren, som genom sitt obönhörliga ställningstagande för moraliska värden kunde spela en roll för gemenskapen.

Det var en mycket ung man som hösten 1903 kom till Uppsala. Studierna gick trögt och den fil kand han avlade tyckte han själv var skäligen enkel. Men han mindes vad han hade lärt. Inte minst hade han hela sitt liv användning för konsten att systematisera och kartlägga. Den blev, tillsammans med benägenheten att samla, grunden för hans folkbildande, journalistiska och kulturhistoriska verksamhet, men också för hans livssyn. "Ordna din värld / och människan är god", formulerade han på 1940-talet sin filosofi. Och memoarerna sammanfattar: "Ordning har blivit den högsta lyckan". Revolution, sålunda, men aldrig utan överblick och kontroll. Därtill kom att N alltid behövde vad han kallade eld: en eld som gav näring åt hans egen inre glöd. Den kom från idéer, människor och händelser. I striden, inför publik och offentlighet, kunde han på en gång släppa fram sin eld och få den under kontroll.

I Norrköping hade elden fått gestalt som religiös och fosterländsk hänförelse. Nu mötte N Ellen Key (bd 21) och evangeliet om livsstegring och skönhet åt alla. Han var hänförd. Och nu bytte han, med Ellen Key och Karl-Erik Forsslund (bd 16), gudstron mot livstron och tron på människan. Med Nietzsche formulerade han ett ideal: övermänniskan. Och i de rörelser han nu steg in i, hembygds-, nykterhets-, folkbildnings- och arbetarrörelserna, fann han på en gång en gemenskap, en roll och den nödvändiga publiken. Vintern 1907—08 steg han för första gången upp på scenen, som folkbildare. "A, härliga röda liv", skriver han i sin dagbok och namnger därmed den färg som skulle förena hans tre stora drömmar: revolutionen, poesiens eld och hembygdsrörelsens röda stuga. Egentligen var alltsammans poesi. N levde i sina bilder, som han förkunnade men aldrig prövade. I dikten blev han fri. I verkligheten var han sina bilders fånge. Där förenades de också med absolut tro, "trots allt" — orden finns ända från början — på allt som var "förnuftigt" och "naturligt". Och dit hörde att inte bruka sprit, tobak eller kött, att inte visa känslor, att stava rent, att inte tro på Gud och att aldrig använda våld, inte ens verbalt. Men revolution skulle det bli.

Socialist blev N via antimilitarism och antikyrklighet. De direkta impulserna kom från Tolstoj, Gorkij och 1905 års ryska revolution. I mera praktiskt arbete började socialismen omsättas när N i juli 1906 skrev in sig i Norrköpings socialdemokratiska ungdomsklubb.

Under sex år var N, med åtskilliga pauser för resor och böcker, anställd på den socialdemokratiska Nya Samhället i Sundsvall, först som redaktionssekreterare, sedan som Sveriges yngste och rödaste chefredaktör. Journalistiken blev hans egentliga yrke, "det härligaste av yrken, nära tidens hjärta", fast han föredrog att kalla sig skriftställare. Han grälade på partiet, som han fann borgerligt, och var i ständig polemik med sin offentlige fader, Hjalmar Branting. Branting kallade honom "poet och grälmakare", vilket han alls inte hade något emot. I Carl Lindhagen, det socialdemokratiska ungdomsförbundet och i den tyska vänstern fann N sina idoler: Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht. Privat var han ensam, drömde om flickor och om den handling som skulle förlösa revolutionen: kriget. Storstrejken 1909 såg ut som en möjlighet, men blev ingenting. Han debuterade i stället som poet med Nidvisor och solsalmer, följda av Kvinnokväden. Samtidigt skrev han satirer som Peterson och Farbröder och kampdikterna De röda rosornas folk. Stugdrömmen och revolutionsdrömmen blommade parallellt.

Sundsvallstiden var väntan, oro och missnöje. Efter fyra år i det röda sågverksdistriktet klagar N över att han litterärt har kastat bort sina år: han har ännu inte lärt känna en enda arbetare (Ur en ensams dagbok). Så kom i aug 1914 världskriget, men inte revolutionen. Den socialdemokratiska internationalen brast och arbetarmassorna gick ut emot varandra. N stannade till men förlorade inte tron: det gällde bara att vänta. Samma höst skrev han, efter en idé av Hjalmar Branting, Lögnen, hans mest deklamerade dikt. Lögnen är borgarsamhällets. I natten i Ingenmansland talar två socialister som har sårat varandra till döds om det enda fosterland som är värt att dö för: internationalismens.

I febr 1915 for N på tre månader till världsutställningen i San Francisco. I sept mötte han Lenin på hemlig socialistkongress i Zimmerwald i Schweiz. Lenin blev möjligheten att i ett slag ersätta borgerlighetens lögn med socialismens sanning. Nu hände det fort. N blev redaktör, först för Stormklockan, ungdomsförbundets tidskrift, sedan för Politiken, från våren 1917 språkrör för Sveriges socialdemokratiska vänsterparti. Vintern 1918 gräver han, under intryck av finska inbördeskriget, symboliskt ner Den vackraste visan i Flanderns jord. Böckerna heter Massornas dag, Folkhatet och Den röda ungdomens väg, men också Fruntimmer.

Med morden på Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht i jan 1919 fullbordades N:s frälsningshandling. "Nu upphör jag som individ", skrev han i sin dagbok, "och uppgår i mänskligheten". Vilket inte hindrade honom att samma vinter köpa sitt första torp ute i Sthlms skärgård och hissa den röda fanan. Grönvik blev Bolsjeviken. S å gav han ut en biografi över Cyrano de Bergerac. Men den innebar ingen avvikelse från Lenins idéer: den är den kommunistiska elitdrömmen i N:s individualistiska och poetiska version.

Efter en kort period av proletariatets diktatur och med ett nödvändigt våld skulle nu följa ett paradis på jorden, på ett plan en kommunistisk version av Ellen Keys mänskliga lyckorike, på ett annat det borgerliga samhällets omedelbara och absoluta fullkomning. Men proletariatet behövde hjälp, av den intellektuella eliten. Trogen sina idéer enrollerade sig N för tio år framåt i världskommunismens armé. Han var sina bilders fånge och nu förväxlade han sin egen dikt med verkligheten. Men aldrig helt. 1921, när kommunistiska partiet bildades, valde han att sitta hemma och skriva revy åt Ernst Rolf, och skämdes alls inte för det. Och han var praktisk: här fick han ju den största tänkbara publiken, arbetarklassen, en publik som lyssnade, när han formulerade dess drömmar. Men detta var bara ena sidan. I mötet blev människorna verkliga. Och sakunderlaget var fruktansvärt: världskrigets människoslakt och miljonernas nöd.

Det här var N:s rätta roll. Politiker ville han inte vara. I mer än tio år var han också ledande i kulturkampen, först som redaktör för partiets tidskrift Zimmerwald, sedan i olika omgångar för Lördagskvällen och Från kulturfronten, bilagor till Folkets Dagblad-Politiken. Han översatte socialismens klassiker, höll föredrag, skrev pamfletter, tidningsartiklar, dikter och politiska revyer. Tre gånger vallfärdade han till Moskva. 1921 gifte han sig med en möbelfabrikörsdotter från Hudiksvall, tidigare gift med en svensk-ryss i de revolutionära kretsarna i Sthlm. I sina 987 sidor långa memoarer nämner han henne inte vid namn. N skilde skarpt mellan offentligheten, dit han själv hörde, och hemmet, som var kvinnans plats. Sitt lika oscariska uppfostringsprogram formulerade han i stridsskrifterna Borgarkulturens undergång och Arbetarklassens bildningsarbete. Stämningarna återges i den äventyrsromantiska revolutionsromanen Fem friska (1924). På samma sätt återfinns uppsalatiden i Olympen, ett gammalt upsalahus (1913).

N daterade själv slutet på sin kommunistiska period till partisprängningen 1929. Samtidigt kan man se 1931 som periodens höjdpunkt. Då gav han ut Mänskligheten på marsch, en marxistisk världshistoria i fickformat, han gjorde sitt inträde i riksdagen på ett kommunistmandat och med ett jungfrutal på vers — partiprogrammet klart och lättfattligt. Och han hade ett berömt storgräl, den s k kalabaliken i Klara, med författargruppen Fem unga, som han anklagade för borgerlighet. I realiteten hade han ganska länge varit på väg bort från sina mera extrema ståndpunkter. Åren kring 1930 skrev han tre varmt uppskattande böcker om sina prästförfäder, översatte Heine och fördjupade sig i historiska studier. Resultatet blev bla bokreportage kring två omtalade gatuoroligheter i 1800-talets Sthlm: Fersenska mordet och Crusenstolpes kravaller. Sympatierna ligger där självklart hos offren, ädlingarna.

Det fanns åtskilliga skäl att N drog sig ur kommunistpartiet. Det gick uppenbarligen inte att i ett slag genom uppfostran förvandla pöbel till Människa. Nu träder tvärtom, med fascism och nazism, underklassen fram som ett hot mot människan. N var en av de första att se och varna. Med Stalin såg han ett nationalstatens svek mot revolutionens idé. Moskvarättegångarna 1938 och Molotov-Ribbentrop-pakten 1939 fullbordade processen.

1935 deltog N i ett misslyckat försök att förena vänstern i en folkfront. Med överfallet på Spanien klarnade linjerna och därmed också N:s viktigaste roll, som motståndsman, för demokratin. 1937 for han själv som journalist till Spanien och följande år var han med om att bilda Antifascistisk samling, föregångare till föreningen Kämpande demokrati. 1 maj 1939 — datum valt för symbolikens skull — gick han åter in i socialdemokratiska partiet. På hösten började han — under omedelbart intryck av Molotov-Ribbentroppakten — att ge ut Trots allt!

1930-talet är en övergångsperiod mellan kulturkampen, i Lenins efterföljd, och andra världskrigets kamp mot nazismen, med ett rastlöst arbete på att finna en ny grund för tron på människan. N nådde nu sin slutliga ståndpunkt: idén om det långsamma demokratiska bygget, genom uppfostran och samverkan. Han skrev fackföreningshistoriker, sammanlagt tolv, gjorde bokfilmer om arbetar- och nykterhetsrörelse och kulturhistoriska reportage, reste landet runt som folkbildare, översatte, skrev prologer och kampdikter. Inkomsterna var små, men N var ytterligt sparsam och hade nästan inga behov för egen räkning. Därför kunde han också bygga upp ett nytt sommarställe, ett patriarkat utanför klasskampen. Han skrev visor, skärgårdshistorik och en bok om släkterna Nerman. Hans flit och historiska intresse var utomordentliga. Han fortsatte på samma sätt till sin död.

Trots allt! blev N:s viktigaste insats. Nu gällde kampen inte längre politiska frågor utan moraliska: för människan mot djuret i människan. Nu fick han kämpa direkt och öppet för de värden han en gång hade lärt sig älska. Och nu kunde han använda hela sin kampvilja, sin oräddhet, sin förmåga av tro och trohet, av patos och ironi. Dessutom: det var en kamp ur underläge, en kamp trots allt. Trots allt! engagerade och nådde många. Ändå var tidningen närmare besett ett enmansföretag. N var Trots allt!

Att N kunde göra denna insats berodde därtill på att han så självklart hörde hemma både i arbetar-, nykterhets- och folkbildningskretsar och i den liberala borgerligheten och samtidigt stod fri: en folkets man, en poet och eldsjäl, känd och älskad av många. Nu fick han också göra det han helst ville: ge ord åt vad många ville men inte kunde säga, avslöja lögn och uppenbara sanning. Det är så hans och tidningens betydelse främst ska ses: inte som en politisk insats men som ett ljus i ett mörker, ett andetag i en kvävnad, en befrielse under en tyngd.

Tidningen speglar situationen. Organisatoriskt byggde den på syndikalister, socialdemokrater och fackföreningsfolk. Medarbetarna hörde hemma i den borgerliga intelligentian — delvis samlad i Tisdagsklubben — i LO och bland Per Albin Hanssons socialdemokratiska opponenter. Trots allt! distribuerades av en stor stab frivilliga, i mycket identisk med Folket i bilds ombudskår. Saken blev särskilt viktig under åren av transportförbud. Trots allt! lästes i vida kretsar, oavsett partilinje och socialgrupp, hade som mest en upplaga om 66000 exemplar och nådde ut också i Norge och Danmark. På sitt förlag gav N ut böcker som Tysklands koncentrationsläger och Norge under hakkorset (av Willy Brandt), men också sin liberale älsklingspoet, Orvar Odd (Oscar Patrick Sturzen-Becker). Tidningsledarna ställde människovärdet mot ondskan, hävdade de liberala värdena och predikade optimism och tro. För Hitlers helvetesmaskin (10 nov 1939) fick N en månad på Långholmen, där han trivdes väl: han kunde arbeta ostört.

N kallade efteråt Trots allt!perioden "mitt livs lyckligaste tid". Freden förändrade helt hans livsscen. Han satte också omedelbart igång med att skriva sina memoarer. Allt var ungt var färdig 1948, Allt var rött 1950 och Trots allt! 1954. N hade tänkt kalla sista delen Allt blev bra. Här var dilemmat tydligt: pjäsen hade fått ett lyckligt slut. Trotsaren och hädaren hade vunnit. Vad som följde var tjugotre år av normhävdande verksamhet. N tog plats i den sk bedömningsnämnden, en "denazifieringskommitté" för granskning av ämbets- och tjänstemäns demokratiska pålitlighet. 1946–53 satt han andra gången i FK, nu för socialdemokraterna. I övrigt blev det skrifter, föredrag och engagemang för de mänskliga rättigheterna, för Europarörelsen, Kongressen för kulturens frihet, nykterheten och moralen. Politiskt fördes N dessa år mycket långt åt höger. Med sina sista böcker (som En oscarians bekännelser, 1965) är han definitivt tillbaka i den värld han en gång hade gjort uppror mot, men aldrig lämnat.

N var alltid beroende av sammanhanget och tiden. Han behövde en tradition, att på en gång hävda och bryta mot, och en publik, som delade traditionen. Han behövde en scen. Lyft ut ur sin tid och sitt sammanhang är mycket av det han skrev ganska blekt. Han var aldrig noga med sakuppgifter och argument. Stämningen, gesten och slagfärdigheten var viktigare. Hans poesi lever på språket och rytmen, muntligheten, den lätta känslan, stilbrytningarna. I de långa retoriska dikterna finns ett patos, som blev äkta när de framfördes. Hans kulturhistoriska och journalistiska prosa är fortfarande nyfiken och spännande. Riktigast är dock att se N som just Ture Nerman: en paradoxal människa i en brytningstid med tidens alla spänningar levande inom sig, beredd att stå upp till strid så snart han behövdes.

Författare

Bengt Nerman

Arkivuppgifter

N:s arkiv (ca 150 vol, bla ms, dagböcker, korr) i AA. Dagböcker även hos doc Bengt N, Sthlm. Ms också i UUB. - Brev från N i KB (till bla A-L Elgström-Collijn, Ellen Key, P Lagerkvist, J Land- quist, S Lidman, E Norling o många till Ellen Hagen o Eyvind Johnson), RA, SSA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ah! Ett litet fint franskt stycke. I en akt ... Tors hammare stulen eller Skrattar bäst, som skrattar sist. [Rubr.] Upps 1908. 11 s. [Anon, tills med flera.] (Ostgöta nations spexturnc 1908. Program.) — Undersökningar i Kisa sommaren 1908 (Meddelanden från Östergötlands fornminnesförening, 1908. [Linköping,] s 36—38; tills med Birger Nerman). — Nidvisor och solsalmer, tillägnade Gud, Eva och härr Bourgeois. Sundsvall 1909. 95 s. 2. uppl s å. 3. uppl okänd. 4. uppl 1910. 92 s. — Olov Edes vaxduksbok. En upsalahist. Sundsvall 1909. 66 s. [Omtr av följetong i Nya samhället s å.] - Handla först - tänk sedan! [Rubr.] Sthlm 1909. (1) s. [Anon, undert Militäragitationskommittén.] (Flygblad n:r 5.) — Kvinnokväden. [Omsl:] Översättningar o eget. Sthlm 1910. 117 s. — Stugan [dikt] (Vår, utg till förmån för Kvinnliga kontorist-o biträdes-föreningens sommarhem o understödsfond, Sundsvall 1910, 4:o, s [4]). - Festskrift, utg i anl av'statsrådet o chefen för justitiedep ... Gustaf Albert Peterssons 60-års födelsedag d 7 april 1911 samt högst densammes 5-åriga biläger med sv rättvisan d 29 maj 1911. Av minnesgoda ofTer. [Omsl: petersson.] Sthlm 1911. 27 s. [Anon.] 2. uppl [omsl] s å. 24 s. [Undert.] — De röda rosornas folk. Sthlm 1911. 16 s. [Dikter.] - Farbröder. Riksdagsprofiler o enfacer av Brutus [I Starkenberg]. Den vanvördiga värsen däremot av Lucie Fehr. Sundsvall [1912]. (38) s. [Pseud.] [Ny uppl:] Farbröder. Parlamentariska nidvisor av T N. Sthlm 1913. 4:o. 46 s. — En dikt (Julfacklan, Socialdemokr arbetarpartiets tidn, årg 19, 1912, Sthlm, fol, s 11). — I brynja och brånad. Värs. Sthlm 1913. 119 s. — Olympen. Ett gammalt upsalahus. Sthlm 1913. 205 s. 2. uppl s å. 3. uppl 1930. 144 s. (T N, Samlade skrifter [omsl], 3:2 [ryggtitel].) — Nykterhetskurserna i Sundsvall. Utförliga ref av Centralförbundets för nykterhetsunderv 65:te populärve-tensk kurs 3-9 febr 1913. Sundsvall 1913. 63 s. [Anon.] — Julfyllan. Ett varningsord. [Rubr.] Sundsvall [1913]. (4) s. - Lilla Rosa [dikt] (Söndags-Nisse, årg 52, 1913, Sthlm, 4:o, Konstnärsnummer: Einar Nerman, s [4]). — Kina åt kineserna! Tankar om nationalism o nationella värden. Sthlm 1914. 70 s. — Jävulens yngste son. Sthlm 1914. (4) s. [Anon.] - I Sjöbloms eka (Femton visor [omsl: ... populära visor ur Ernst Rolfs repertoar ...], [Sthlm, tr] Insjön 1914, 4:o, s 19; 2.-3. uppl s å; 4. uppl 1915). — Samma män och samma språk [dikt] (Friheten, tidn, utg av Socialdemokr vänsterfören, Sthlm 1914, fol, s [1]). — Bara en död soldat [dikt] (Försvarsnihilisten ... Red: E Ljungberg, 1914, Sthlm, fol, nr 2, s 1). — Republiksång (Stormklockan, [1914,] 8 A. Republiken ... Red: Z. Höglund, Sthlm 1914, fol, s 1). — I sensommar [dikt] (Östgötarnes julbock, [årg 21,] 1914, Linköping, 4:o, s 15). — Sånger om John Finkelman. Propagandavärs. Sthlm 1915. (15) s. [Nya uppl] 1915. 1922. 14 s. - Till Europas proletärer! Manifest från de internationella socialisternas konferens. [Rubr.] [Sthlm] 1915. Fol. (1) s. [Undert tills med Z Höglund o 17 uti delegater; sep av Stormklockans titelsida 25/9 s å.] - Dimman (1632-1881-1915) [dikt] (Dimman över Lützen [red: T N], Sthlm 1915, fol, s 1). - Nyår 1917. Prolog vid skandinaviska fredsveckan julen 1916 - trettondedagen 1917, Sthlm 1916. (4) s. (Fredsskrifter, utg av Svenska freds- o skiljedomsfören, n:r 48.) — I stavningsfrågan. [Rubr.] Sthlm 1916. Fol. (1) s. [Undert tills med B Nerman.] — I fiendeland. Dikter till det första värdskriget. Sthlm 1916. 157 s. 2. uppl s å. 3. uppl: ... världskriget. [Omsl.] 1918. — "Hemåt" [dikt] (Generalsträjken ... Göteborg [Brand's tillfällighetstidn (beslagtagen)], Sthlm 1916, fol, s 1; ur föreg). — Romain Rolland om folkets teater ... 1—4 (Skådebanans månadshäfte, 1916, Sthlm, jan, s 2-5, febr, s 2-6, mars, s 2-6, april, s 2—5). — Mit Liv for mit Land [dikt i övers] (Fremad, Organ for Socialdemokratisk Ungdomsförbund i Danmark, Aarg 10, 1916, Khvn, nr 16, s 1). — Förnuftig svensk skrift. Ett inlägg i stavningsstriden. Sthlm 1917. 46 s. — Soldatsång. [Rubr.] Sthlm 1917. (2) s. [Undert.] (Föreningen Soldater och arbetare, Stockholm. ) — T Nermans åtalade men av juryn frikända Republiksång samt Fredssången. Sthlm 1917. (4) s. (Med [Gerhard Magnusson, pseud] Holger W., Fredssång.) — Orvar Odd. - En bortglömd frihetsdiktare (Jultoner, Vita bandets julnr [omsl: jultidn], 1917, Sthlm, fol, s 8 lj. — Massornas dag [dikt] (Stormklockan, 1917, 46 B [= julnr]. Folkets jul 1917, fol, s 1). - Två unga amerikanska diktare [E L Masters o V Lind-say] (ibid, s 29). — Veneziansk trias (Nattens nyheter ... Officin: Fenixkabareten, Sthlm 1917, fol, s [3]). — Fruntimmer. Ett poesialbum. Sthlm 1918. 64 s. [Jfr nedan 1968.] — Folkhatet. En värdskrigs-studie. Sthlm 1918. 334 s, 4 pl. [Utk i 10 h.] 2. uppl [ryggtitel] s å. 2. [!] uppl: ... världskrigsstudie. 1930. 381 s. (Saml skr, 5.) - Svarta brigaden. Sthlm 1918. 32 s. - Soldatsång. [Rubr.] Karlskrona 1918. (2) s. (Föreningen Soldater och arbetare, Karlskrona.) [Ny utg] Sthlm 1919. (4) s. - Massornas dag. Kampdikter. Sthlm 1919 (tr 1918). 39 s. — Medelklassens aktris-kult (Cyrano, 1918, Sthlm, fol, provnr, maj, s 1 f). — Barn och bolsjevi-ker (Stormklockan, [1918, nr] 52 B. Folkets jul 1918, s 19 f). — Cyrano de Bergerac. Hans liv o diktn. Sthlm 1919. 206 s, 1 pl. Bibliofiluppl: 4:o. 227 s, 27 pl. 2. uppl: ... Bergerac. Liv ... 1930. 233 s, 1 pl. (Saml skr, 3:1.) — Humanister, fram! Tankar om våldet i politiken. Sthlm 1919. 48 s. — Den röda ungdomens väg. Sthlm 1919. 31 s. — När Mannerheim kom. [Rubr.] Sthlm 1919. (2) s. [Undert.] — Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg [dikt] (T N o Z Höglund, Kari Liebknecht och Rosa Luxemburg ... [omsl: En minnesskrift], Sthlm 1919, s 3—8; även sep: ... En minnesdikt, 1920, 8 s). - Utför [vers] ([E] Rolf o [E] Nerman, Rolf-visor och Nerman-gubbar, Sthlm & Kristiania 1919, 4:o, s 5). — Under röda fanor / De röda rosornas folk / Första maj / Den röda vågen (Tidens sångbok, sånger för möten o fester, Sthlm 1919, s 26-29, 29 f, 34-37, 43 f; [nya tr] 1922, 1924, 1925). — Aprilvisa (Barntidningen, [organ för Social-demokr ungdomsförbundets barngillen, årg 1, 1919,] Sthlm, provnr 2 (Stormklockan, n:r 15 B), s 1; anon). — En revolutionshjälte [K Liebknecht] (ibid, n:o 9—10, s 6; anon). — Kaos - ett slagord ur borgarbluffens arsenal (Revolt, Stormklockans förstamaj-nr, 1919, Sthlm, fol, s 3). — Den svenska litteraturen och världskriget [replik till E Hedén] (Det tyvendc Aarhundrede, [Aarg 20,] 1919, Kristiania, s 83 !)¦ — Kultur-Internationalen (Arbeidets Jul, 1919, Kristiania, 4:o, s 8, 10). -Borgarkulturens undergång. Sthlm 1920. 46 s. (Röd kultur [omsl].) - [Kupletter] (Kvinnan du gav mig, Rolfs sommarrevy 1920, Sthlm 1920, passim; anon). — Kupletter ur Upp och av --- Mosebackes höstrevy 1921 [omsl: av T N & Co.]. Sthlm 1921. (16) s. [Omsl.] - Nr 308. Av herr Vennerström, om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om utg av billiga folkuppl av vissa författares skr (Bihang till riksdagens protokoll, 1920, saml 4 [Motioner i AK], h 99, Sthlm 1920, 4:o, s 1-5; huvudsakl förf, anon). — J Connel, Den röda fanan [övers] / Under röda fanor / Republiksång / Soldatsång / Olles visa [övers] / Lilla Ellen (Folkets sånger, ny uppl av Röda sånger, omarb o utvidg av N Flyg, Sthlm 1920, s 7 f, 12-15, 23 f, 43-45, 83, 84; 2. uppl 1922; 3. uppl 1926, s 14-16,31-34, 42 f, 66-68, 79-81 (Du får kalvstek kamrat! Fritt efter San-keys sångerojoe Hill), 118 f, 119 f; 4. uppl 1936, s 17-19, 28-30, 33, 48-50, 59-61). - Det gamla spelet om en bok, ett repeterat men ouppfört spex i Sveriges författarförening (Scenen, årg 7, 1921, Sthlm, 4:o, s 292, 294, 296 f; tills med M Schmidt). — Två majdikter i skären (Strix, årg 25, 1921, Sthlm, 4:o, n:o 19, s [4]). — Samlad vers. 1-2. Sthlm 1922. 191, 190 s. 2. [omsl: utökade] uppl: 1-4. 1930. 222, 206, 224, 238 s. (Saml skr, 1:1-2, 2:1-2.) - Rösta ja! [Rubr.] Sthlm 1922. Fol. 4 s. [Vers.] - Ska vi vänta —? [Rubr.] Sthlm 1922. 4:o. (1) s. [Ur föreg.] — Det gäller barnen! Rösta ja! [Rubr.] Sthlm 1922. (1) s. [Undert vers.] -Varför gråter du? [Rubr.] Sthlm 1922. (4) s. ([Förbudsvännernas rikskommitté,] Flygskrift n:r 37.) — Låt mig vara som jag ä' (Succes-visor ur Rolf-revyn 1921, Sthlm & Kristiania 1922, s 13 lj. - Det skulle inte förvåna mig alls (ibid, s 27 f). — Arbetarkvinnan i den samtida dikten. För Röda rösters julnr (Arbetarhemmets jul, 1922, Sthlm, fol, s 9 lj. — Arbetarnas bildningsarbete. Sthlm 1923. 63 s. — Från Herakles till jazzgossen (Jazzgossen, Sthlm 1923, fol, s 1; sign T. N.). — Det finns andra värden än idrott (Sport- och idrottsnyheterna, 1923, Malmö, föl, julaftonsnr, s 3). — Den internationella bakgrunden till årets 1 maj (Revolt, [omsl: Kommunistiska partiets o ungdomsförbundets 1 :a majtidn,] 1923, Sthlm, fol, s 1 0- - Ungkarlsfiickan, en omdebatteradroman (Arbetarhemmetsjul, 1923,4:o,s 15 f). — Fem friska. Tids- o sedeskildringar från det lilla landet. Sthlm 1924. 573 s. [Saml skr, 11.] Förk övers enl uppg utg i Ryssland på 1920-talet. — Lögnen. Gbg 1924. 7 s. [Dikt, först tr i Nya samhällets julnr 1914.] — Om paradiset och Evas natur (Charme, den moderna damtidningen, årg 4, 1924, Sthlm,4:o, n:r 12, s 17 f, 32). - Lenin 1870-1924. Läraren - Ledaren - Kämpen. Minnesblad. Sthlm 1925. (4) s. [Vers; tills med S v Gegerfelt.] - Socialdemokratin och fosterlandet. Rikspresident Eberts ärekränkningsprocess i Magdeburg. Sthlm 1925. 29 s.[Anon.] — Farfars fåstmansbrev. Ur en fattig pastorsadjuncts kärlekssaga från 1830-talet. Sammansatt. Upps 1926. 142 s. [Efter C A Nerman.] — Den stora revypremiären i Köpenhamn (Charme, 6, 1926, n:r 10, s 11). - Nog föder Gud höken! Sthlm 1927. 100 s. [Dikter.] - Folkets uppslagsbok. Sthlm 1927. 175 s. [Anon.] - Kupletterna ur Pansarkryssaren Per Albin. Flottrevy ... Sthlm 1927. 19 s. (Tills med Gustav Johansson.) 2.-3. uppl så. — Världshistorien, 6 föreläsningar. Sthlm 1927. 10 s. ([ABF] ... Grundlinjer till föreläsningar.) — Tidsbilder ur en dagbok sammanställda (Julefrid, Nationaltemplarordens jultidn [omsl], årg 31, 1927, Sthlm, fol, s 14-16). - Revolutionsvisa. (Nyinlägg i Pansarkryssaren Per Albin.) [Rubr.] U o [1928]. (1) s. - En präst av gamla stammen. J. M. Lindblads levnadsminnen utg. Upps 1928. 214 s. - Kupletterna ur Hoppla', va' dom lever eller På kryss med "Per Albin"! -med Hårleman i kölvattnet. Sthlm 1928. 21 s. (Tills med G Johansson.) — Ur Svenska blå blusens visor och kupletter, av Hjorvard o Nerman. Sthlm 1928. 8 s. [Annan utg:] ... Hjorvard, Nerman o Ave. Gbg 1928. 8 s. — Studieplan i världskulturens historia. Sthlm 1928. 12 s. (ABF.) - På A. O. och Anna Hedbloms guldbröllopsdag 19 2/11 28. U o o å. (3) s. [Vers.] — Klasskamp eller knäfall? Arbetarklassen o religionen. Sthlm 1929. 31 s. — Bordsvisa vid äreborne och mycket dygderike jungfru Signe Gertrud Eva Palmasrs och ungersvennen Karl Adam Gustav Vladimir Johanssons vällovliga biläger ... 1929 den 20 Junii ... [Sthlm] u å. (4) s. (Tills med M Palmair-Wal-dén.) — Hur prästerskapet fyller tomrummet sedan Marx och klasskänslan utvädrats (Kommunistisk tidskrift, årg 1, 1929, Sthlm, 4:o, nr 1, s 33-41). -Svenska arbetarrörelsen som studerande (ibid, nr 2, s 23—29). — I vilda östern. [Omsl: Rysk resedagbok 1918 ...] Bolsjevikliv skildrat i resedagböcker 1918, 1920, 1927. Sthlm 1930. 360 s. (Saml skr, 4 [ryggtit].) - Småskrifter. Sthlm 1930. 432 s. (Ibid, 6.) — Otto Lindblad. Ett sångaröde. Efter själv-biogr anteckn o gamla brev. Upps 1930. 158 s, 1 pl. — Bordvisa på Carl Lindhagens 70-årsdag den 17 december 1930. [Rubr.] U o [1930]. (2) s. [Undert: T. N.] — Om s. k. jup i dikt. En analys av ett par klassiska sv poem (Bokstugan, studiecirklarnas tidskr, årg 14, 1930, Sthlm, s 245-249). - Arbe-tarbildningsrörelse före A.B.F. Carlskrona bildnings-cirkel o hur den arbetade studieåret 1847— 1848 (ibid, s 260-267; sign; N.). - Till nya strider! (Avantgardet, Kommunistisk tidn för arbetar o bondeungdom, [årg 1,] 1930, Sthlm, fol, n:r 12 (Julnr), s 4). — Mänskligheten på marsch. En värdshistoria [!] i fickformat. Sthlm 1931. 431 s. (Saml skr, 10 [omsl].) Overs: Menneskeheden paa Vandring, Khvn [1948], 304 s. - "Värmlänningarnas" urpremiär. När Sveriges populäraste folkpjäs gjorde stormsuccé (Skådebanans årsbok, årg 4, 1930-1931, Sthlm 1931, s 53-62). - Stav-ningsinterpellationen (Folkskollärarnas tidning, årg 12, 1931, Sthlm, 4:o, s 547-549). - Poet och grälmakare. D [l]-2. Sthlm 1932. 602 s. (Saml skr, 7 [rygg].) — Den stora synda-floden av böcker på vers och prosa ... Bokens fest den 1. 12. 1932. [Omsl.] Sthlm 1932. (4) s. - Småborgarson i fabriksstad vid sekelskiftet (Hågkomster och livsintryck saml 13, Upps 1932, s 185-194). - En poet [J Edfelt] (Novell-magasinet Svart och vitt, årg 1, 1932, Sthlm, 4:o, n:r 1*, s 30 f). - Fersenska mordet. Hist reportage från Stockholm d 20 juni 1810. Sthlm 1933. 349 s. 1 pl. 2.-3. uppl s å. -Boxarnäsan. Uppsatser i kulturella ämnen. D [1] - 2. Sthlm 1933-35. 254, 220 s. (Saml skr, 8:1—2.) — Politisk skymningsbal. "Demokratin försvarar demokratin." Sthlm 1933. 23 s. — Några brevfragment från Ernst Rolf (Boken om Ernst Rolf sådan han tedde sig för vännerna [omsl: Boken om Rolf], Sthlm 1933, 4:o, s 86 f). — Ungdomsmarschen och Storgården. Folklig unglyrik när seklet var ungt (Vid julbrasan, årg 45, 1933, Sthlm, fol, s 18-21, 37). — Mänsklighet (Mänsklighet, red: A Amelin, 1934, Sthlm, 4:o, n:r 2, s 26). - Frida och G. J. V. Stéenhoff (Blå boken (Nykterhetsfolkets kalender), 1935, Sthlm 1934, s 108-113). - I vilda västern. [Omsl:] En Amerika-tripp i världskrigstid. Sthlm 1935. 204 s. (Saml skr, 9:1.) - 50 års bygge. Stockholms byggnads- timmermans- o byggnadssnicka-refackföreningars hist 1885-1935. Sthlm 1935. 300 s. [Jfr nedan 1960.] — Järnbärarna. En arbetarkårs hist. Sthlm 1936. 203 s. - Röda resor. Sthlm 1936. 204 s. (Saml skr, 9:2.) - Vill du fred för Sverges folk? ... svar till Bagge o Sandler. Ett tal som icke fick radieras. [Utg:] Medelpads socialistiska parti-distr. [Omsl.] Sundsvall 1936. Ils. — Salaligan. [Rubr.] Sthlm 1936. (2) s. [Anon; flygblad.] -Förord (E. N. Stjärna [pseud], Hitlerolympiaden omaskerad, militäridrott i Tredje riket, Sthlm 1936, 4:o, s 3; Ny, omarb o utvidg uppl s å, 8:o). — Några Dan Andersson-minnen. Ur en brevväxl ... (Julfacklan, [44,] 1936 [omsl], s 3-5). - Främlingslegionen [dikt] (Alarm ... utg av Skandinaviska arbetarförbundet i Amerika, 1936—37, Chicago, 111., fol, s 6). — Med nål och tråd. Historik över Svenska beklädnadsarbetareförbundets avd 1, Stockholm, 1881-1931. Sthlm 1937. 262 s. - Folket i bilds uppslagsbok. Ordbok för folkrörelserna, utarb. Sthlm 1937. 166 s. (Tills med flera.) 2.-3. uppl s å. 168 s. [Ny uppl] 1952. 1 74 s. (Tills med H Levin.) — För Spanien. [Rubr.] Sthlm 1937. Fol. (1) s. [Ny utg] Borås [1937]. 4:o. (1) s. - Wilhelm von Braun. 1-2. Sthlm 1937-38. 519 s. (Saml skr, 12:1—2.) — Järn bärarna i Stockholms hamn. Kåseri ... (Skolradions programhäften, nr 42. Svenska föredrag, hösten 1937, Sthlm 1937, s 52-54). -Crusenstolpes kravaller. Hist reportage från Stockholm sommaren 1838. Sthlm 1938. 304 s, 1 pl-bl. -Svensk arbetarrörelse under hundra år. Sthlm 1938[-39]. 4:o. 516 s. [Utk i 16 h.] (Huvudred; i red: S Rönnow, B Ejve.) — Spanien, arbetarklassen, militarismen. [Omsl.] Sthlm 1938. 16 s. (Tills med Einar Adamsson mfl [föret]; Fri tanke 1 [omsl].) — Mitt Uppsala (Hågkomster och livsintryck, 19. Bland professorer o studenter, Uppsalaminnen Upps 1938, s 226-234). - Prolog vid Svenska sko- och läderindustriarbetarförbundets 50-års jubileum [vers] (Skoarbetaren, årg 51, 1938, Sthlm, 4:o, nr 10, s 2 l). — Europa 1940. Förord av Z Höglund. Sthlm 1939. 54 s. [Beslagtagen.] - För eller mot? Kampdikter. Sthlm 1939. 15 s. — Svenska beklädnadsarbetareförbundet 1889-1939. Historik. Sthlm 1939. 4:o. 374 s. — Stockholms rörarbetare [omsl: rörarbetare fackförening] 1889— 1939. Historik ... Sthlm 1939. 4:o. 228 s. - Prolog vid Svenska beklädnadsarbetareförbundets 50-års-jubileum, sond d 20 aug 1939. [Omsl.] Sthlm 1939. 6 s. [Vers.] — Prolog vid Stockholms rörarbetare- fackförenings 50-årsjubileum i Konserthuset, lörd d 30 sept 1939. Sthlm 1939. 7 s. - En värklig man [dikt] (J. A. Göth tillägnas denna bok ... [förtitel: Till J. A. Göth den 4 april 1939], Trosa 1939, 4:o, s 9). - För deras skull? [dikt] (Antifa-scistisk samling [red: Y Björnstam], nr 1, Sthlm 1939, 4:o, s 9). — Stockholms hissmontörer [omsl: 1915—1940]. Historik över Svenska elektriska arbetareförbundets avd. 34. Sthlm 1940. 4:o. 116 s. — Stockholms postmän. Historik över Stockholms--kretsen av Svenska postmannaförb 1890—1940. Sthlm 1940. 4:o. 204 s. — Svensk och människa. Sthlm 1940. 112 s. [Beslagtagen.] — Vår censurerade framtid. [Omsl.] Sthlm 1940. 54 s. [Förk version av Europa 1940, ovan 1939.] — Tidens stämma (Kommunalarbetaren, årg 30, 1940, Sthlm, 4:o, s 8 f). — Svenska murareförbundet 1890—1940. Sthlm 1941. 4:o. 407 s. [Jfr nedan 1961.] - Prolog vid Svenska murareförbundets jubileumskongress 1941. [Omsl.] [Sthlm] 1941. (7) s. [Undert; vers.] — Prolog vid Svenska grov- och fabriksarbetareförbundets 50-årsjubileum 1941. Sthlm 1941. 8 s. - Till Norge. Vid Trots allt!:s festföreställn på Folkteatern d 12 jan 1941. Sthlm 1941. (3) s. [Nya tr s å.] — Arbetarna och friheten (Målarnes facktidning, årg 47, 1941, Sthlm, nr 5, s 14 f). — Sverige i beredskap. Sthlm 1942. 176 s. — K. J. Gabrielsson (Karolus). Sthlm 1942. 191 s. (Märkesmän i svensk arbetarrörelse. Skriftserie utg av Arbetarnas kulturhist sällsk med bidr från Stockholms arbetarbiblioteksförbunds fond för kulturhist forskn, 1.) — Förord (Holger Carlsson, Nazismen i Sverige. Ett varningsord, Sthlm 1942, s 5 f; 2.-6. uppl s å). — Svensk och människa (Flottans julhälsning [omsl], 1942, Karlskrona, 4:o, s 5 f). — Vad är demokrati? Sthlm 1943. 53 s. — Svenska bokbindareförbundet 1893-1943. Historik. Sthlm 1943. 4:o. 263 s. — Prolog vid invigningen av Statens historiska museums nybyggnad den 17 april 1943. Sthlm 1943. (4) s. [Undert; vers.] - Dikt i dag. Sthlm 1944. 117 s. 2. uppl s å. - 1940 års män. Hist citat av R Lindström, A Vougt, H Åkerberg, I Österström. Urval o kommentar. Sthlm 1944. 82 s. - Rickard Sandler. Dikt ... 1912 (En bok till Rickard Sandler Gävle 1944, 4:o, s 111). — Funderingar om idépolitik (Festskrift tillägnad Zeth Höglund Sthlm 1944, s 113-118). — Ur klassernas tvekamp (Målarnas medlemsblad, årg 9, 1944, Sthlm, 4:o, jubileumsnr, s 23). — Släkterna Nerman. Karlstad 1945. 4:o. 100 s, 4 tab. — Dikt i dag (Vännernas bok ... bidrag, som en rad konstnärer ... glatt förf Ragnar Holmström med Malmö 1945, 4:o, s 285). - Kriget vunnet - låt oss vinna freden! (Medlemsblad för Svenska sadel-makare- och tapetserareförbundet, 1945, Sthlm, 4:o, s 69 1). — Kärleksdikter och andra vers i våren. Sthlm 1946. 192 s. — För människovärdet. Trots alltl-artiklar 1939-1945. Sthlm 1946. XVI, 159 s. — Svensk och ryss. Ett umgänge i krig o handel. Sthlm 1946. 367 s. — Typografiska föreningens i Stockholm 100-årsjubileum, d 9 nov 1946. Kantat. Text... Musik H Asker. [Omsl.] Sthlm 1946. (8) s. — Arbetarrörelsen i Norrköping (Svenska stadsmonografier under red av P Harnesk, [14.] Norrköping, Upps 1946, 4:o, s 275-288). - Prolog vid Östgöta nations 300-årsjubileum [vers] (Acta Ost- rogothica, Skriftseric, 5. Östgöta nations minnesskrift 1646-1946, Upps 1946, s 7-10). - Typografiska föreningen i Stockholm (Typografiska föreningen i Stockholm ett hundra år, Minnesskr 1846-1946, d 1, Sthlm 1946, 4:o, s 179-469; tills med E Malmborg [förf s 382-418). - Nationellt nordiskt internationellt (Ergo, årg 23, 1946, Upps, 4:o, s 5). — Er nazismen d0d? (Kvinnen og tiden, 1946, Drammen, nr 11, s 3—5). — Hur föreningens festskrift kom till (Svensk typograf tidning, årg 59, 1946, Oskarshamn, 4:o, s 753-756: tills med Bengt Bengtsson). — Om tvpograferna (ibid, 60, 1947, s 193). - Kampdikter.' [Sthlm, tr] Malmö 1947. 213 s. — Minnenas kavalkad. Sång- och talspel förf... vid Socialdemokr ungdomsförbundets 30-årsjubile-um. Sthlm 1947. 10 s. — Kämpande demokrati (En bok till Gillis Hammar Sthlm 1947, s 51-53). — [Dikt till Einar Ebe] (Vänskap. Ur 50-årsdagcns hyllningar på vers, [utg:] E Ebe, Sthlm 1947, s 14 t). — Morgondusch och köttfri kost Ture Nermans livsrecept (Frisksport, [årg 16,] 1947, Sthlm, 4:o, nr 8, s 8). — Se människan! (Vita bandet, [årg 45, 1947,] Sthlm, 4:o, Morsdagsnr, s 9 f). — Allt var ungt. Minne o redovisn. Sthlm 1948. 368 s. — Svensk och människa. [Tal ... vid Studiekamratens kamratfest ... 7 dec. 1947.] Sthlm 1948. 6 s. [Ur Studiekamr 1947.] — Israels seger blir mänsklighetens seger (S. J. U. F. Medlemsbl för Skandinavisk-judiska ungdomsförb, 1948, Sthlm, 4:o, juni, s 1 f). — Norden i nuet (Samtiden, tidsskr for politikk, litteratur og samfundssporsmål, årg 57, 1948, Oslo, s 203-209). - Dikt i dag (Muldvar-pen, 1948, Khvn, 4:o, maj, s 5). — Efter valget. De politiske partiene i Sverige (Verden idag, årg 4, 1948, Drammen, nr. 11, s 20-24). - Kommunisterna. Från Komintern till Kominform. Sthlm 1949. 279 s. — Tre generationer. Tal- o sångspel arr av Bertil Johansson kring dikter av T Nerman, R Jändel, Rubcn Nilson samt några sånger ur Tidens sångbok. Sthlm 1949. 15 s. (Tills med flera.) — [Inledning] (Färg och form ... Stockholm, Utställningskatalog n:r 231. Harry Harryan (1895— 1948) [omsl: En minnesutst], Sthlm 1949, s 1; även sep, u o o å). — En skandinav i motvind. Orvar Odd om tyskar, frihet o smör (OoB, årg 58, 1949, Sthlm, s 249-255). - Det ljusnar för diktarna (All världens berättare, årg 5. 1949, Sthlm, s 355—357). — Två revolutionärer [Rosa Luxemburg o Karl Liebknecht] (Hörde Ni, årg 2, 1949, Sthlm, s 137-141). — Liebknecht och Rosa Luxemburg. Två revolutionära martyrer (Kunskapens bok 3. omarb uppl, bd 1-7,' Sthlm 1949-50, 4:o, s 2166 [i bd 4, 1950]; 4. d:o 1952-53 [1952]). — Allt var rött. Minne o redovisn. Sthlm 1950. 364 s. — Europarådet och europarörelsen (Europa-union, nyhetsbrev från Föreningen Europa-union i Göteborg, 1950, Gbg, s 64—66). — Västerlandets demokrati och Österns uppmarsch (Medborgaren, årg 36, 1950, Sthlm, fol, nr 15, s 3). — Ett maraton-möte (Kommunbladet, [utg av Stockholms arbetarekommun,] 1950, Sthlm, 4:o. [nr 1.] Kommunbladet 50 år [omsl], s 26—28). — I Europas huvudstad (Svensk damtidning, årg 61, 1950, Sthlm, 4:o, nr 36, s 10, 34 f). — Arbetarsångaren Joe Hill. Mördare eller martyr? Sthlm 1951. 110 s, 4 pl-bl. [Faksi-miluppl] 1968. [Ny utg:] Joe Hill, mördare ... [Solna, tr] Sthlm 1979. 119 s. [S 99-119 dennes Jag överklagar! Till staten Utahs styrelse för be-nådningsärenden 3 okt 1915 / Texter.] — En socialist ser på konservatismen (Svensk linje, årg 10, 1951, Upps, nr 6, s 4—6). — En fritänkares trosbekännelse (Kristen - icke kristen. Personliga deklarationer, Sthlm 1951, s 105 -110). — Om folkrepresentanten och väljarna (När var hur, årg 8, 1952, Sthlm 1951, s 177 f). - Studiecirkeln. Historik kring ett halvsekelminne. Sthlm 1952. 215 s. — Värderingar och omvärderingar (Tema, n:r 3, Gbg 1952, s 5 f). - På väg till "1984" (Mot ett nytt samhälle — Debattinlägg om det framtida Sverige, Sthlm 1953, 4:o, s 9 f; även: Medborgaren, 39, 1953, nr 11, s 4). - Ungdom (Till Ellen Hagen 19 15/9 53, festskr Sthlm 1953, s 137-139). -Svensk och människa (Svensk/Amerikanska tidningen Svenskbygden, årg 1, 1953, Uddevalla, fol, nov, s 5). — Troll i ord. Inrim o uddrim i sv vers. Sthlm 1954. 222 s. - Trots allt! Minne o redovisn. Sthlm 1954. 252 s. - Trots allt (A Ahlberg mfl, Sagt i förtroende! Livsåskådning i personl belysn, Sthlm 1954, s 68-81). - Marika Stiernstedt (Medlemsblad för Sveriges författareförening, årg 10, 1954, Sthlm, n:o 4, s 2). - Om länkarbetet (Länk--kamraten, Organ för Länkarnas kamratförbund [omsl], 1954, Gbg, n:r 3, s 7). — Husesyn hos Anna Maria Lenngrcn (Julpost, årg 3, 1954, Sthlm, 4:o, s 13-15). - Rädda framtiden! Sthlm 1955. 32 s. -[J J(ulén), Vidgad gemenskap på etikens område (debattinlägg)] (Kristet samhällsliv, årg 36, 1955, Sthlm, 4:o, nr 1, s 5 1). - Freden din uppgift (Tidskrift för hälsa, årg 16, 1955, Sthlm, 4:o, nr 5, s 11, 28). — Svensk arbetarrörelse i ord och bild 1881-1955. Sthlm 1956. 4:o. (8), 317 s. (Även huvudred; i red: K O Zamore, L Björklund.) — Norrköpings-original (Länkarnas jul, 1*. 1956, Norrköping, 4:o, s 15 1). — Varför jag blev SSUH-it (Polstjärnan, tidn för SSUH årg 61, 1956, Solna, 4:o, nr 4, s 9). — Våra kvinnor (Blosset, [Frihets jultidn,] 1956, Sthlm, 4:o, s 30 f, 58). - Mit-läufer (Deutsche Rundschau, Jahrg 82, 1956, Baden-Baden, s 1051—55). — Allvar i nykterhetspolitiken (Parollen, organ för nykterhetsrörelsens försäkringsföretag, årg 13, 1957, Sthlm, nr 3, s 14 (j. — Duvorna. Ett krönikespex. Sthlm 1958. 31 s. — Hjalmar Branting, kulturpublicisten. Sthlm 1958. 282 s, 8 pl-bl. — Vi bygger hemmen. Ett spel vid Svenska Riksbyggens kongress 1958. Uooå. [Folder.] (6) s. [Vers.] — Bildningsarbetare 08 och 58. Ett samtal mellan far och son. [Rubr.] Sthlm 1958. 4:o. 3 s. (Tills med Bengt Nerman; ur Perspektiv s å.) — Tillbakablick i 1800-talet (Sveriges studenter, d 7[:2.] Norrköpings högre allmänna läroverk 1900-1950, Bromma 1958, 4:o, s 48-50; även bd tills med 7[:L] Linköpings h a 1 ...). — Livets lärogrund: 2X2 är 4 (Vad livet lär mig, red av E Lcijonancker, Sthlm 1958, 4:o, s 197-202). -Hjalmar Branting och religionsfrågan (Stockholms stiftsbok 1958, Sthlm, s 89-98). - Prolog vid invigningen av Norrköpings nya Folkets hus, d 24 jan 1959. Norrköping [1959]. (4) s. [Undert; vers.] -Ord i älvor (Festskrift til Arnulf Överland på svtti-årsdagen 27. april 1959, Oslo 1959, s 94-98). -Kantat vid Eskilstuna stads 300-årsjubileum 1959 ... Tonsatt av J Norrman ... (Eskilstuna 300 år, jubileumsvecka 16—24 maj, Eskilstuna 1959, s 51, 55, 57). — När tsaren gästade Stockholm (ERN, Estniska nationalrådet, 1947 / 1959 [folder, u o 1959]). — Sverige - en årscykels dagslända (Julbudet, 1959, Sthlm, 4:o, s 2). - Hjalmar Branting -fritänkaren. Sthlm 1960. 175 s, 2 pl-bl. (Socialistisk bokklubb.) — Vi bygger. Stockholms byggnadstimmermans- o byggnadssnickarefackföreningars hist 1885-1960. Sthlm 1960. 191 s. -Hjalmar Bran-tings liv i data (Till minnet av Hjalmar Branting 1860 - 23.11 - 1960 [ur Tiden 1960], Sthlm 1960, s 92—107). — På folkhemmets tröskel (Bokfilmen om Vår egen tid ... 1920—1960. Saml under red av C Topelius, 2. omarb o utök uppl Malmö 1960, 4:o, [vid händelserna 1919/1920,] [nya uppl, vissa även med förtitel Tidsspegeln, en bokfilm om ...:] 3. utök uppl 1960, 4.-5. d:o 1962, 1964, 6. d:o okänd, 7. d:o 1965, [nya uppl] 1967, 1968, 1969, även med titel: Vi och vår tid, 1960, 2.-4. uppl 1960, 1961, 1965, [nya uppl] 1966, 1967). — Se sammanhanget (Vår skola, årg 18, 1960, Sthlm, s 188-190). -Hvem er vor tids imperialister? (Jernbane-tidende, årg 63, 1960, Khvn, 4:o, nr 20, s 6 Q- - Demokrati och diktatur. En bok om människovärdet. Sthlm 1961. 157 s. (Folkbildningsserien [omsl].) [Nya uppl:] 1965. [Titel o s 33-48 nytr.] (Tema.) [1968.] [Pärmtitel: Skolbok i demokrati ...] (Fack-biblioteket Liber.) — Svenska murareförbundet 1941-1960. Historik... Sthlm 1961. 214 s. - Kja> re Arne! (Arne Paasche Aasen 60 år Oslo 1961, 4:o, s 5). — Frihetsträdet - de förföljdas skydd, revolutionens symbol (Beklädnadsfolket, årg 18, 1961, Sthlm, nr 16, s 16 f). — Den offensiva idealismen (Samtid och framtid, tidskr för idépolitik o kultur, årg 18, 1961, Sthlm, s 29-31; omtr: T N, E Hagen, Birger Nerman, Tre vänner om Carl Lindhagen, Sthlm 1961, s 5-11). - I Hitlers efterföljd (Baltisk express, årg 6, 1961, 4:o [duplic], nr 25, bl 2 f; övers: Nachrichten aus dem Baltikum, Jahrg 4, 1961, Sthlm, 4:o , bl 40-42, o Blätter fur sudetendeutsche Sozialdemokraten, Jahrg 19, 1962, Malmö, 4:o , s 3 Q. - Clarté. En studie i studentpolitik. Sthlm 1962. 200 s. - Borgerlig begravning. En handledn utarb. Utg av Förbundet för religionsfrihet. Sthlm 1962. 28 s. (Tills med PA Fogelström.) [Nya uppl:] 1963. [Älvsjö, tr] Sthlm 1968. 15 s. — Vår frihetskamp lever vidare! (En vallonsmidd stormklocka ... de tal som hölls vid Karl Kilboms bår i Bromma kyrka d 2 jan 1962, Sthlm 1962, s 7). — Tre tyska arbetardiktare i Sverige [E Kunaste, M Grill, K Kern] (Metallarbetaren, årg 73, 1962, Sthlm, fol, nr 37, s 20 Q. - [Uttalande] (August Rei in memoriam 1886-1963 [folder, uo 1963]). — Nybyggargärning (Exo-dus, [Utg av Skolfören Exodus vid H a lärov i Karlskrona,] årg 1, 1963, Karlskrona, 4:o, [nr 1*,] s 8). — Tal - Svenska flaggans dag på Stortorget 1963 (Mäster-Olofsgårdcn, årg. 31, 1963, Sthlm, 4:o, nr 2, s 3, 6). — Danmarks främste arbetarskald var typograf, men sparkades ... [Oskar Hansen] (Grafisk revy, årg 4, 1963, [Sthlm, tr] Oskarshamn, 4:o, s 188-190). - På Mosebacke 1863 (Storstaden, årg 11, 1963, Sthlm, fol, nr 14, s 9). -Vor einem 100-Jahres-Jubiläum (Blätter fur sudetendeutsche Demokratie, 20, 1963, Malmö, 4:o [duplic], s 14 f). — Första internationalen 1864— 1876 ... En jubileumshistorik. Sthlm (tr Karlstad) 1964. 108 s, 4 pl-bl. — Socialdemokratiska föreningen i Stockholm 1884 * 1964. [Medlemsför-teckn.] Sthlm 1964. 30 s. [Föret; ur Notiser från Arbetarnas kulturhist sällsk 1963.] — Pacifist 1914 (Kungl. dramatiska teatern, Stora scenen: [omsl], A vilket härligt krig! av Charles Cliilton m.fl., [Program,] Sthlm 1964, s 42-44). - På tre plan (Vi i Örby, [utg: Örby soc.-dem. förening,] årg 14, 1966, Sthlm, 4:o, sept, s 2). — Jaquette Liljencrantz. Ett romantiskt kvinnoöde, sammanställt. Sthlm 1965. 236 s, 4 pl-bl. — En oscarians bekännelser. Sthlm 1965. 76 s. — Käre Oskar Hansen! (Arbejdersangeren, årg 28, 1965, Holstebro, 4:o, nr 5—6, s 6). — Den vackraste visan --- och 79 andra dikter utg till Ture Nermans åttioårsdag. Sthlm 1966. 140 s. 2. uppl så. — Arbetarrörelsens nykterhetspolitik. [Omsl: Uttalanden o historik, saml.] [Utg:] Arbetarnas kulturhist sällsk. Sthlm 1966. 95 s. — Carl Olsson och Carl Randze (Kämpande demokrati, en historik över FKD:s stockholmsavd [... tillägnad Gillis Hammar, sammanst av TN], Sthlm 1967, s 47). - Sverige på glid. Sthlm 1967. 99 s. - Akademikerna i arbetarrörelsen. Sthlm 1967. 171 s. — Kring Marx och mervärdet (Göteborgs stadsteater, Program för Stora scenen, säsongen 1967—68: Borgarbalen Gbg 1967, s 14). - 1917-1967 (Baltiska kommitténs bulletin, 1967, Sthlm, nr 1, s 1 f). — Permanent diktatur (Eesti teataja, 1967, Täby, fol, dec, s 1). — Tre brev om moral. [Sthlm, tr] Örebro 1968. 91 s. - Fruntimmer. Ett poesialbum. Sthlm 1968. 63 s. (En Picco-lobok.) — En bok om Blidö. Utg av Bengt Nerman. Sthlm 1978. 184 s, (16) pl-bl. - Flera bidrag i bla: Fram, Socialdemokratiska ungdomsförbundets organ, 1906-08, Malmö, 1910-11, Sthlm; Stormklockan 1908—29; Första maj, [Socialdemokr arbetarepartiets demonstrationstidn,] 1912, 1914—15, 1948, 1958, 1960; Naggen 1913-21; Reformatorn, veckotidn utg av Godtcmplarorden, från 1914 o ännu 1946:44, 1949:21/22, 1950:27, 1952:44, 47, 1956:44, 1961:21; Signalen, tidn för järnvägsmän, 1915:38, Gbg; Brand 1916, 1920, 1922, 1924; Folkkalendern 1916-17, 1920, 1933, 1938, 1940, tr 1915-39; Bonniers månadshäften 1918, nr 1-12 (Månaderna i sv lyrik); Zimmerwald 1918—21 (se nedan under Redigerat); Vecko-journalen 1919:8 (praktuppl 1919:9), 1945:24, 1948:10, 20, 31, 1949:3, 20, 1950:29, 1952:5, 1953:4, 1956:17, 1964:23; Idun 1919:7, 1926:42, 1929:13; Studiekamraten 1920, 1928, 1946, 1948-51, 1954, 1957, 1960, 1964, 1967, Lund; Nöjes-journalen 1926, nov, o 1927, jan, Borlänge; Våra nöjen 1926:26, 1929:48, 1930:9, 24/25, 1931:10; Vintergatan, Sveriges författareförenings jultidn, 1930—31, 1936, fol, ... kalender Vintergatan 1957; Vår bostad 1931:7, 1949:1, 1955:8/9, 1957:5; Frisinnad ungdom 1931:4, 1952:18, 1954:3, forts: Liberal ungdom 1961:1; Tiden 1933, 1948-49, 1952, 1956; Folklig kultur, utg av Samverkande bildningsförbunden, 1936-46; Folket i bild 1936:14, 1937-38 (artikelserie), 1939:39, 1941:9; 1943:32-33, 1948:12, 1949:52, 1951:37, 1954:42, 1958:38, 1959:39, 42; Trots allt 1939-52 (se Redigerat); Veckotidningen (Saxons veckotidn) Sånings-mannen 1945—65 (många bidr); Julblommor, utg till förmån för Svenska typografförbundets invalid- otuberkulosfonder, 1946, 1950-51, 1953, Oskarshamn; Pigtraad, udg af Kammeraternes Hjaslpe-fond, 1946, 1948, Khvn; Frit Danmark 1946:2, 1949:1, 1950:7, Khvn; Liberal debatt 1949-50, 1959, Röster i radio(-TV) 1949:38, 1954:17, 1958:48, 1960:31, 1966:51, 1967:20; Frihet 1952:2, 1954:25/26, 1955:17, 1960:4; Unga tankar 1952:8, 1956:9, 12, Köping; Kulturkontakt, nr 7, 1956, 12-13, 1958; Verdandisten 1956:2, 1958:5, 1964:4/ 5, 1965:4/5; Fri tanke, organ för Förbundet för religionsfrihet, 1956:1, 1959:2, 1966:1; Perspektiv 1957—60 (recensioner): Arbetaren 1958:52, 1959:38, 1960:2, 17, 20-21, 25/26, 31, 52, 1961:1-2, 13, 15, 40, 1962:2, 3, 17, 23, 25, 36-38, 1963:3, 13, 15, 17, 22, 24, 36, 38, 40, 1964:7, 18, 49, 51, 1965:31-32, 1966:17, tidigare medv se dagstidn nedan; Vi kan, tidskr för funktionärer o tjänstemän 1 Godtemplarorden, 1958:2—4; Arbetar-posten, tidn för socialistisk politik, 1959:9. Gbg; Byggettan 1961:1, 3-5, 7-8, 1962:1, 6; Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap 1962—65; Argument för frihet och rätt 1966:5 A, 1967:1, 1968:4, 1969:2, vanl tr Sthlm; vidare: Östergötlands folkblad, Norrköping, 22 o 24/12 1906, 28/2 1907, 22/12 1908, 11/4 1938, 3/5 1947, 23/12 1948, 7/6 1955, 26/1 1959, 22/6 1962, Örebro-kuriren 28/12 1907 (sign: -man), Nya samhället, Sundsvall, från 1909, även Dagbladet Nya samhället 26/5 1950, 24/7 1967, Afton-tidningen, Sthlm, 1910, 15/2 1919; So-cial-demokraten, Sthlm, 25/6 1913,3/4 1915,18/11 1937, 16/1, 2/9 o 9/9 1938, 8/10 1939, 14/12 1940, 15/6, 31/7, 10/8 o 7/9 1941, forts: MT 8/9, 17/11 o 22/12 1946, 5/1 mil 1947, 3/4 o 7/11 1948, 16 o 20/ 4 1949, 19/1, 28/2, 3-6/7, 3, 19 o 21/9 1950, 11/11 1951, DN 18, 28 o 30/3, 3/4 1915, 3/7 1932, 15/1 o 10/9 1933, 15 o 17/6 o 23/12 1934, 13/10 1935, 1/9 1946, 30/1, 10/10 o 27/12 1949, 21/6 1951, 26/1 1952, 13/7 o 15/9 1953, 22/1 1955, 4/3 1957, 20/8 1958, 22/2, 25/6 o 2/9 1959, 9/8 1963, Ny tid, Gbg, 22/3 1915, 24/2 1953, 6/6 1955, 18/6 1958, Politiken, Sthlm, 1916-17, forts Folkets dagblad Politiken bla 10/9 1919, 10/2 1920, 28/1 1924 samt Folkets dagblad 18/4 1931, 14/11 1934,21/10 1935, 7/9 1936, 6/3 osv 1937, 14/3 1938, liksom bilagan Lördagskvällen 1927—36 med underavd Från kulturfronten 1930—32 o Pionjären, Medelpads-kuri-ren, Sundsvall, 1919, 22/11 1921, Svenska morgonbladet, Sthlm, 22/9 1919, 1/7 1926, Templar--kuriren, Örebro, 1923, Arbetartidningen Nya Värmland, Torsby, 11/8 1923, Väst-svenska kuri-ren, Gbg, 13/1 1926, Östra Småland, Kalmar, 1/11 1943, 22/2 1956, AT 22 o 24/5 1945, 3/7, 11/10 o 3/ 11 1947, 3 o 10/3 1948, GHT 12/2, 11 o 18/10 1947, 2/4 1948, 8/6 1957, Arbetaren, Sthlm, 26/9 1947, 1 o 6/2 1954, o forts som veckotidn, se ovan, St-T 15 o 19/3 1948, 22/4, 9 o 17/12 1950, 7/6 1951, 24/7 1952, 4/2 1954, 19/6 1957, 26/6 1958, 22/2 o 14/6 1959, 16/10 o 27/12 1961, 8/1 1962, SvD 30/11 1948, 5/3 1956, 6/11 1957, 21/2 o 12/12 1958, 19/1 1962, 10/6 1966, 4/6 1972, Norrköpings tidningar 5/12 1950, 22/12 1956, 21/12 1957, 20/8 1958, NT-ÖD 3/7 1963, Dala-demokraten, Falun, 18/1 1950, Upsala. 17/3 1955, Helsingborgs dagblad 18/3 1955, Östgöta correspondenten, Linköping, 18/3 1955, Smålands allehanda, Jönköping, 21/3 1955, Norrlands-posten, Gävle, 23/5 1955, Länstidningen Östersund 6/6 1955, Expressen 29/6 o 6/8 1957, 27/4 o 30/8 1958, 21/1 1959, 19/11 1960, 31/10 1963, 15/4 o 27/5 1964, 7/11 1965, Piteå-tidningen 19/6 1958, Västerbottens folkblad, Umeå, 19/6 1958, Smålands folkblad, Jönköping, 23/6 1958, Jönköpings-posten 17/12 1959, Sundsvalls-posten 28/5 1959, Vetlanda-posten 10/2 1960, Göteborgs--posten 21-22/6 1961 o Sundsvalls tidning 1/7 1965 samt Arbeidet, Bergen, maj 1915, Social-Demokra-ten, Kristiania, 1910-talet, The World, Oakland, Calif., 25/1 1918, Berlingske Tidende, Khvn, 21/4 1946, Verdens gang, Oslo, 23/7 1947, Nationalti-dende, Khvn, 30/4 1948, Stavanger aftenblad 29/9 1950, 16/7 1955.

Utgivit: De bästa dikterna om friheten, saml. Sthlm 1917. X, 92 s. [Ny utvidg uppl:] Dikter om folket och friheten ... 1933. 168 s. — Kommunistiska manifestet. Med företal av K Marx o F Engels. Övers ... av Z Höglund. Sthlm 1919. 70 s. [Anon.] 2. uppl 1921. - OP Sturzen-Becker (Orvar Odd), Min fattiga sångmö. Valda dikter. Urval. Sthlm 1944. 159 s, 1 portr. — O Aschberg, Gryningen till en ny tid. Ur mina memoarer. Sthlm 1961. 271 s. [Urval; sammandr ur En vandrande jude ..., Återkomst o Gästboken.] (Tidens bokklubb.) — K Palm, Mäster Palms pojke. Minnen från en ungdom i kamp. Sthlm 1961. 224 s, 8 pl-bl. (Socialistisk bokklubb.) — Ögonvittnen om Hjalmar Branting. Sthlm 1961. 220 s, 8 pl-bl.

Redigerat: Gadden. Spexiellt organ för Östgöta nation. N:r 00. Fredag 10 april 1907. [Rubr.] Upps 1908. 4:o. 4 s. [Anon.] — Dimman över Lützen. Sthlm 1915. Fol. 4 s. (Tills med Z Höglund.) -Frihet. Till sv folket vid fredskämparnas frigiv-ning. [Rubr.] Sthlm 1917. Fol. 4 s. (Tills med H Åkerberg; utg: Stockholms socialdemokr ungdomsklubbar.) — Per Albin Hansson. Ett minnesalbum. Sthlm (tr Hfors) 1946. 4:o. (64) s. (Tills med G Tranströmer.) — Typografiska föreningen i Stockholm ett hundra år. Minnesskr 1846—1946. D 1-2. Sthlm 1946-47. 4:o. 1. 469 s, 1 pl-bl. (Tills med Bengt Bengtsson o E Malmborg.) 2. 471 s. (Tills med E Malmborg.) — C Lindhagen, Tal som ålderspresident i riksdag och stadsfullmäktige. Sthlm 1950. 138 s. [Undert; sammanställd.] -Skämt i öst. 100 anekdoter från baksidan järnridån. Sthlm 1956. 35 s. — Kämpande demokrati. En historik över FKD:s stockholmsavd. [Omsl: En skrift tillägnad Gillis Hammar ...] Sthlm 1967. 62 s. [S 57: Sammanställd ...] — Periodiskt: Nya samhället 1910-15, Sundsvall, fol (chefred); Folkkalendern, årg 1, 1916, Sthlm 1915, 160 s (anon); Stormklockan tidvis 1916 o 1919, Sthlm, fol; Politiken 1916—17, Sthlm, fol (chefred); Smällkaramellen [jultidn utg av Socialdemokr ungdomsförb], 1917, Sthlm, 4:o, 15 s; Folkets jul (Stormklockan 1917:46 B [julnr]), 1917, Sthlm, fol, 32 s (anon); Cyrano, 1918, Sthlm, fol, Provnr, (4) s (anon); Barntidningen, [Organ för Social-demokr ungdomsförbundets barngillen, årg 1,] 1919, Provnr [1,] 2 (Stormklockan n:r 15 B), n:o 3, 3 x 8 s (anon); Zimmerwald, socialistisk (1921: kommunistisk) månadsskrift, 1918—21, Sthlm (anon); Lördagskvällen [bilaga till Folkets dagblad (Politi- ken)], 1927-29, Sthlm, fol; Trots allt!, årg 1-12, 1939-46, enstaka nr 1948 o 1950-52, Sthlm, fol (med avbrott även ansv utg); Medlemsblad för Sveriges författareförening, årg 10:1 — 14:3, 1954— 58, Sthlm (tills med U v Konow, G Widegren, A Gunnar Bergman eller H Ostlund; även ansv utg 1956:4-1958); Kulturkontakt, nr 1-7, Sthlm 1954-57 (ansv utg.)

Översatt: K Hamsun, Svält, roman, Sundsvall 1910[—11], 346 s [omtr av följetong i Nya samhället okt—mars]; H.G. Wells, Funderingar över skodon, 1915, 64 s, faksimiluppl 1969; K Anker Möller, Moderskapets frigörelse: fosterfördrivn o lagstiftningsbarbari, 1916, 47 s; E Stilgebauer, Inferno, roman från världskriget, 1917, 378 s, 2. uppl 1918; R Service, Guldgrävardikter, 1917, 101 s [med företal s 5—29], Guldgrävartåget anno 98, 1924, 354 s [nya utg] 1942, 326 s [Tidens bokklubb], 1959, 254 s (d:o), BlufTmakaren, 1925, 316 s, Jack Moon - boxaren, 1926, 479 s (tills med L Renner), [nya utg] 1946, 351 s [ibid], 1958, 345 s (d:o), Det förgiftade paradiset, 1927, 390 s [ny utg] i943, 340 s [ibid], Varför inte bli ung? eller konsten att bli långlivad, 1928, 318 s, Mikrobens herre, roman, 1928, 384 s, [ny utg] 1951 [ibid], Fasornas hus, roman, 1929, 453 s, [nya utg] 1947, 358 s (ibid), 1959, 255 s (d:o); C de Coster, Bröllopsresan, 1917, 245 s, 12 pl (anon), [ny utg] 1927, 158 s (Vårt hems blå böcker [pärmtitel]); RL Steven-son, David Balfours sällsamma äventyr, 1917, 374 s, 9 pl (sign T.N.), Skatten i Franchard, 1918, 136 s (Illustr noveller, 4); R Luxemburg, Massaktion och revolution, bearb 1917, 16 s (sign T.N.), Fängelsebrev, urval 1962, 158 s (Socialistisk bokklubb), Den ryska revolutionen, 1967, 70 s, 2. uppl 1968, [ny tr] 1972, Masstrejk, parti o fackföreningar, [1966, duplic]; Varför Friedrich Adler sköt, det stenogr referatet av den österrikiske tyranndödarens försvarstal, 1917, 48 s (anon), 2. uppl så; M Gorki, Småborgaren och revolutionen, 1920, 60 s (Röd kultur [omsl]); A. Lunatjarski, Arbetarklassens kulturuppgifter, 1920, 44 s (d:o); F Mehring, Karl Marx, hans livs hist, 1 — 3, 1921 [— 22], 4:o, 757 s, [nya utg] 1971, 776 s (Marxistiskt bibliotek, 5), 1983, 767 s, Gustav II Adolf, 1924, 103 s, 2. uppl 1928, 88 s (Socialistiskt bibliotek, bd 5[:3]), [ny utg] 1979, 103 s (Arkiv studiehäften 6/ 7); A Bogdanov, Proletär dikt (Röd kultur: dens, Vetenskapen och arbetarklassen [&] Proletär dikt, 1921, s 49-80); N. Bucharin & E. Preobrasjenskij, Kommunismens ABCD, d 1-2, 1921, 200, 284 s (anon), [faksimiluppl] Gbg 1972 (Partisan dokument 6-7), [2. uppl] 1927, 296 s; MC Stopes, Ett sunt föräldraskap 1922, 46 s (anon), [omsl:] 2.-3. uppl 1922, 1923, 4.-5. uppl 1924, 6. uppl 1925, 47 s, 7.-8. uppl 1926, 9. uppl 1929, [10. uppl] 1931, 44 s; H Roland-Holst, Kommunismen och de intellektuella, 1922, 63 s (Röd kultur); N. Bucharin, Den materialistiska historieuppfattningen, 1923, 557 s (anon), 2. uppl 1927 (även Socialistiskt bibi, 1), Omtr Lund 1980 (Arkiv klassikerserie 9); F Engels, Tyska bondekriget, 1923, 190 s (anon), 2. uppl så, 2.[=3.] uppl 1927, 184 s (även Socialistiskt bibi, 5[:2J); L Trotskij, Arbetarklassen och världsläget (den nya etappen), 1923, 109 s (anon), 2. uppl 1927, 121 s (även ibid, 7[:1]); K Marchionini, De stora revolutionerna, 1923, 96 s (anon, även ibid, 6[:2]), 2. uppl 1928; V Margue-ritte, Ungkarlsflickan ... parisisk sederoman, 1923, 390 s, 2. uppl 1924, 2.[=3.] uppl 1930, 384 s, 4. uppl 1937, 303 s, 5. uppl 1941, Kärlekskamraten ... sederoman, 1924, 395 s, 2. uppl [omsl] 1937, 308, s; K Radek mfl, Storkapitalister, några blickar bakom den internationella finansens kulisser, 1924, 125 s (anon), 2. uppl 1928, 111 s (Socialistiskt bibi, 8[:3]); U Sinclair, Det tusenåriga riket, en hist från år 2000, 1924, 160 s, 2.-3. uppl 1924, 1928, [ny utg] 1981, 136 s [Delta science fiction, 128], Sjungande fängelsefåglar, drama 1929, 128 s, Kung Kol, övers: E Albån, [folkuppl] granskad, 1950, 381 s, Bunny Ross, social roman, övers [FIB:s folkuppl (omsl)] granskad o genomsedd, 1950, 454 s, Jimmie Higgins, social roman, [folkuppl] d:o, 1950, 325 s, Olja, roman, övers av E Albån, [folkuppl] d:o, 1950, 293 s; M Beer, Socialismens historia, bd 1-2, 1925-26, 807 s (även Socialistiskt bibi, 2—3); Ryssland, officiell rapport av eng fackföreningsdelegationen till Ryssland o Kaukasus i nov och dec 1924, 1925, 311 s, 2 pl, 2 kartor (anon, tills med flera); K Marx, Till kritiken av det socialdemokratiska Gotha-programmet, 1926, 43 s (anon, även Socialistiskt bibi, 4[:4]), 2. uppl 1928, 46 s, Filosofiens elände, svar på Proud-hons Eländets filosofi, 1929, 251 s (anon, ibid, 15[:1]), [till grund för nya utg:] [1972,] 189 s, Gbg 1981 (Marxismens klassiker, 5); H Heine, Ungdomsdiktning, urval 1926, 299 s, 8 pl [dens, Valda verk, 1, med inl s 5—27], Paristidens diktning, 1-2, d:o, 1927-29, 318, (8) s, 11 pl, 359, (9) s, 7 pl [ibid, 2—3, båda med inl], Harz-resan, Baden i Lucca, 1950, 202 s (Tidens tyska klassiker [5] [med inl]), Dikter, i sv tolkn, 1956 (tr 1955), 75 s (FIB:s lyrikklubbs bibliotek nr 20 [med inl]); A. V. Nemilov, Kvinnans biologiska tragedi, 1928, 132 s, XII spl (anon); Dikter av R Service/... OJ Bierbaum / Diverse skalder (TN, Saml skr, 2:2. Samlad vers, 2. utök uppl, 4, 1930, s 1-182); EE Kisch har äran presentera paradiset Amerika, 1930, 279 s; I Ehrenburg, Bilarnas liv, en nutidskrönika, 1931, 264 s (anon, tills med Axel Claéson), [dens,] De heligaste ägodelarna, roman ur storfinansens värld, 1931, 314 s (anon); Ryska revolutionens historia [omsl: Den ryska revolutionen], redaktionskomm: V. Astor mfl, 19[29-]31, 664 s (anon); F Donauer, Det sjunkande korset, 1932, 254 s; 33 nazistledare, biografier från Tredje riket, 1934, 199 s (tills med A Holmström); [K Frahm,] Norge under hakkorset: Översikt o dokument, 1940, 174 s (delvis, föret sign T.N.), 2. revid uppl så, 176 s, [dens, pseud] Willy Brandt, Norsk front: Det norska folkets frihetskamp 1940-1941, 1941, 184 s, 2.-3. uppl så, Norge kämpar: Nordisk anda mot främmande bajonetter, 1941, 71 s; Ande mot våld: Norges kyrka o skola 1940-1942, 1942, 96 s, ... Tillägg april-maj 1942, 1942, 64 s; Halvard Gråtopp [pseud], Vidkun Abraham Quisling, ett varnande exempel, 1942, 61 s; Generalstrejken för industriell frihet, 1951, 58 s, [ny utg] 1973; D de Rougemont, Friheter som vi kan förlora, 1952, 15 s (Trots allt:s småskrifter, 1); [W Arbing, pseud] Sven Hassel, De fördömdas legion, 1957, 311 s, [nya utg:] 1958, 313 s, (Tidens bokklubb), 1962, 292 s (Tempusserien), Döden på larvfötter, 1960, 308 s, (Tidens bokklubb), Frontkamrater, 1961, 351 s, [nya utg] Malmö & Sthlm 1966, [2. uppl] Sthlm, Malmö, Hälsingborg 1970, Malmö, Sthlm 1972 (Bcrghs pocket 9), 2. pocketuppl 1973 (ibid, 18[!]), 3. d:o Sthlm, Malmö, Diisseldorf 1974, 4. d:o Sthlm, Malmö, Tübingen, Zürich 1976; V Du-dintsev, Icke av bröd allenast, 1957, 408 s, [ny utg] 1960, 328 s (Tidens bokklubb); H Steinert, Guldsökare i vår tid, 1958, 333 s, 8 pl-bl; P Örum, Den gyllene bärnstenen, 1958, 192 s; A Bullock, Hitler — en studie i tyranni, 1960, 532 s, 16 pl-bl (ngt förk version), 2.-3. uppl så; P Derjabin, F Gibney, Kremls hemliga värld, 1960, 314 s; B Apitz, Naken bland vargar, [1960,] 287 s, 2. uppl 1960; R Shap-len, Våldets minut, 1960, 441 s; L Snyder, Det andra världskriget, 1962, 531 s, 24 pl-bl, 2.-4. uppl 1962, 1963, 1985; många enstaka dikttolkn i ovan kursivt redovisade medv i tidskr o tidn samt bla i: Figaro, 1922:39 (V Lindsay), Allarm ... midvinter publikation, utg av Scandinavian wor-kers educational society [omsl], Chicago, 111., 1928 (Heine), Tidens magasin, 1929:5 (A Petzold, L Lessen, A Mellen), Svensk damtidning, 1930: 26 (S Naidu), Lyrikvännen, 1956:1 (Heine); allt vanl tr Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: L Drangel, Den kämpande demokratin (1976); B Nerman, Ture begravde en poet o en visa — kvar blev en dröm (Arbetaren 28 april 1974); dens, Om enkel moral, o dubbel (dens, Om erfarenheten, 1982); dens, Till en folkbildare (ibid); dens, Delaktig o ansvarig (Krut, Kritisk utbildn:tidskr, nr 31, 1983); dens, T N — överlöparen (Meddel från Arbetarrörelsens arkiv o bibi, nr 39-40, 1986); dens, Ärva en klassiker (Statens kulturråd informerar, 1986, nr 7—8).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ture Nerman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8846, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Nerman), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8846
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ture Nerman, urn:sbl:8846, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Nerman), hämtad 2024-04-19.