Meriter

Manker, Ernst Mauritz, f 20 mars 1893 i Valla, Göt, d 1 febr 1972 i Sthlm, Matt. Föräldrar: sjökaptenen o lantbrukaren Edvard Olsson o Mathilda Kristiansdtr. Elev vid Mariannelunds praktiska skola, studentex vid privata elementarskolan i Lund vt 21, inskr vid GH ht 21–ht 25, anställd vid Gbgs Posten 22–23, utförde forskningsuppdrag åt Gbgs museums etnografiska avd 23–24, FK vid GH 1 nov 24, tf museiassistent vid Naturhist riksmuseets etnografiska avd (från 25 statens etnografiska museum) 25–37, red för Acta Lapponica 38–61, andre intendent o förest för NordM:s lapska avd 1 juli 39, intendent där 1 juli 45, ledare för NordM:s o landsantikvariernas lappmarksundersökningar 48-56, ordf i Sv fjällklubben 49-58, förste intendent vid NordM 8 april 57–61. – Fil hedersdr vid StH 29 maj 53.

G 9 juli 1933 i Sthlm, Hedv El, m Lea (Lill) Kristina Jansson, f 10 sept 1902 i Söderby-Karl, Sth, dtr till hemmansägaren Anton Gustaf J o Johanna Kristina Andersdtr.

Biografi

Ernst M var född på Tjörn men växte upp på en gård i Götaälvdalen. Fadern var sjökapten men hade gått i land och blivit bonde. Sina ungdomsår tillbragte M i en miljö präglad av driftighet och företagsamhet. Redan 1913 började han en publicistisk verksamhet som snart tog stora proportioner. Det rörde sig om praktiska anvisningar i jordbruksfrågor, reseskildringar, naturstudier, novellistiska försök, dikter och andra bidrag i landsorts- och fackpress, veckotidningar, tidskrifter och tillfällighetspublikationer.

Först relativt sent kompletterade M sin utbildning med studentexamen men avlade därefter snabbt kandidatexamen med allmän och jämförande etnografi som främsta ämne. Under sina studieår erhöll han vissa forskningsuppdrag av chefen för etnografiska museet i Gbg, professor Erland Nordenskiöld. Efter att ha flyttat till Sthlm fick han sin arbetsplats på vad som sedan blev statens etnografiska museum. Hans forskningar berörde till en början främst afrikanistik, men snart kom han att specialisera sig på de sv samernas kultur, ett ämne som fångade hans intresse för hela livet. Sin första personliga kontakt med samerna hade han fatt under en lång fotvandring genom Lappland 1926. Redan under dessa år igångsatte han de omfattande forskningar som kom att framläggas i hans magnum opus, tvåbandsverket Die lappische Zaubertrommel (1938 och 1950).

Vid denna tid fanns föremålssamlingar belysande samisk odling dels i etnografiska museet i Sthlm, dels och framförallt i NordM. 1939 förmådde sistnämnda institution statsmakterna att inrätta en särskild tjänst för sin samiska avdelning. Till förste innehavare av denna utsågs M, som utan dröjsmål startade en verksamhet, som snart gav betydande resultat. De statliga samlingarna av hithörande föremål sammanfördes med vad som redan fanns i NordM, och så småningom fick M tillfälle att öppna en ny och utvidgad skådesamling, som även museitekniskt innebar ett klart framsteg.

Framförallt igångsatte emellertid M en intensifierad och fördjupad fältforskning, där han själv var en outtröttlig inspirator och deltagare. Vid dokumentationen kom inte minst hans framstående skicklighet som fotograf att spela en stor roll. Betydelsefull var också den snabbhet med vilken M såg till att resultaten av de stora inventeringsarbetena blev framlagda i tryck. För att möjliggöra detta tog M initiativet till en ny serie vetenskapliga publikationer vid NordM, kallad Acta Lapponica. Den inleddes med den första magnifika delen av trumboken, och M kom sedan att ända till sin pensionering fungera som ansvarig utgivare för de viktiga källskrifter till samernas historia som publicerades där.

I trumboken presenterades på ett föredömligt sätt alla kända lapska trolltrummor och alla tillgängliga uppgifter om deras användning. Det där framlagda materialet har kommit att spela en stor roll inom internationell forskning, alldeles särskilt på religionsvetenskapens fält. Men också flera av hans andra stora arbeten, bland vilka märks The nornadism of the Swedish mountain Lapps (1953), Lapparnas heliga ställen (1957) och Fångstgropar och stalotomter (1960), har med sitt överväldigande rika material, framlagt med akribi och kritisk sans, blivit grundläggande för den fortsatta forskningen. – Som nummer två i Acta-serien trycktes 1938 Nils Nilsson Skums Same sita – Lappbyn, genom vilken den märklige samiske konstnären först blev känd för en större publik.

M fann det angeläget att vid sidan av de vetenskapliga arbetena sprida kunskap om den samiska kulturen i vidare kretsar. Det skedde genom ett otal uppsatser och mindre skrifter, av vilka en del översattes till främmande språk. Mycket uppskattad blev hans turisthandbok De svenska fjällapparna (1947). Postumt publicerades 1978 Medmänniskor i norr, som kan betraktas som ett slags testamente av den då sedan sex år bortgångne forskaren, som här fick tillfälle att ge uttryck åt sin väl avvägda uppfattning i de kontroversiella frågorna om samernas ställning i det moderna samhället.

Vid sidan av Lappland stod M:s födelsebygd Tjörn hans hjärta nära. Särskilt efter sin pensionering ägnade han mycken möda åt utforskningen av denna bohuslänska bygd. 1965 publicerade han ett stort arbete om Kvarnarna på Tjörn, och åtskilliga smärre uppsatser och minnesbilder är sannolikt att betrakta som förarbeten till en bredare skildring, som emellertid aldrig kom till stånd. Vid sin bortgång var han sysselsatt med omfattande forskningar rörande de talrika mestadels förhistoriska fynd av skidor som gjorts i torvmossarna i de nordliga delarna av Norge, Finland och Sverige. – M:s upptäckarglädje och önskan att delge andra sina erfarenheter och rön blev oförminskade genom åren. In i det sista var han outtröttligt verksam i forskningens tjänst.

Författare

Gösta Berg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta-arbeten: Tom 1963 se Y Frendel, Ernst Mankers tryckta skrifter 1925-1963, [Sthlm] 1964. – Boken om Skum [1956]. [Ny utg] Sthlm (även deluppl Hfors) 1965. 146 s. (Tema.) – Samekulturen [1957]. 2. utgave Tromsa 1976. 233 s. Övers: Die Lappen. Braunschweig 1967. 164 s. (Wester-manns Taschenbuch, Geographie, Bd 2.) Lapori-czycy. Zarys historii kultury. Warszawa 1980. 203 s. – De åtta årstidernas folk [1963]. [Nya utg:] [Sthlm] (tr i England) 1974. 4:o. 214, (18) s. Gbg (tr Aylesbury, England) 1976. 4:o. 214, (16) s. Övers: People of eight seasons. New York (tr Gbg) 1964. 4:o. 214, (15) s. London (tr Gbg) 1965. 4:o. 214, (16) s. Volk der acht Jahreszeiten, das grosse Lapplandbuch. Mimenen ... (tr Gbg) [1964]. 4:o. 214, (16) s. - Sameår. Gbg [1964]. 4:o. (63) s. [Förk o bearb uppl av föreg.] Overs där s å: Sameår, Jahreslauf der Samen [rubr]. Nomad year in the north. – The bone age of the Lapps, some samples of Lapp bonework from the collections of Nordiska museet (Studia ethnographica Upsalien-sia, 21 [även: Essays presented to Israel Ruong 26.5. 1963] ... ed by A Furumark ..., [Upps, tr] Lund 1964, 4:o, s 186-198). - Den gamla släktgården i Kyrkefjäll (STFÅ, 1964, s 154-163). -Nåidkonst. Trolltrummans bildvärld. Sthlm (tr Halmstad) 1965. 135 s. – Kvarnarna på Tjörn. En fältinventering 1960–63 i samarbete med Leif Olsson. Sthlm 1965. 4:o. 291 s, 1 kartbl. (Nordiska museets handlingar, 64.) – Skogssamiska relikter i koncessionsområdet (Samefolket, organ for Svenska samernas riksförbund o Sällskapet Same-ätnam, 1965, Upps, 4:o, s 53–56). – Nåiden gör sig en trumma. Ur ett kommande arbete om samernas förkristna tro (Saxons veckotidning Såningsmannen, årg 61, 1965, Sthlm, 4:o, nr 2, s 24 f, 40). – Renvallarhunden (Ekonomisk renskötsel. Godkänd av Kungl. lantbruksstyrelsen. En kursbok från LTK, [Sthlm, tr] Borås 1966, s 175-186). -Skogslapparna och deras byggnadstyper. En översikt (Kulturspeglingar. Studier tillägnade Sam Owen Jansson ... Red av E-F Lindberg, Sthlm (tr Karlshamn) 1966, s 177–192). – Samefolket (Sverige, land och folk, Sthlm 1966, 4:o, s 256-265). – Raukasjö och Lobbertjärn. Fältanteckningar från två jämtländska lappvisten (Jämten, Heimbygdas årsbok, årg 60, 1966, Östersund, s 73-92). – "Kvarnarna på Tjörn" och den uppländska skenkvarnen. Ett genmäle [till rec i Rig 1965] (Rig, tidskr utg av Föreningen för sv kulturhistoria ..., årg 49, 1966, Sthlm, 47–49). – Samernas "trolltrumma" (Spectrum international, [vol 10,] 1966, [New York, tr] Täby, 4:o, s 43–46). – Från bruksföremål till minnessak, traditionella ting i ny funktion (Norrbotten, Norrbottens läns hembygdsförenings årsbok 1967 [även i sep tr av början med titel: Sameslöjd – tradition och nydaning, handlingar från internordiskt symposium kring samisk slöjd i Jokkmokks museum den 23–25 maj 1967, red H Hvarfner], Luleå 1966, s 239-242). – Lapphunden, renskötarens bäste dräng (ibid, s 273–288). – På tredje botten. Minnesbilder. Sthlm (tr Falköping) 1967. 256 s. – Skum, Nils Nilsson (SKL, 5, Malmö 1967, 4:o, s 199-201). - Turi (Thuri), Johan Olafsson (ibid, s 489). – Skum före "Same sita" (Svenska turistföreningens tidning Turist, årg 35, 1967, Sthlm, 4:o, nr 1, s 12 i). – Johan Falkberget - diktaren i Rugeldalen (Göteborgs-posten 1967, 17/6). – Lapparna under tre sekel (Den svenska historien, 6, Sthlm 1967, 4:o, s 119–123, omtr ibid, [ny uppl,] 9, 1978, s 5-9). -1900-talets samer (ibid, 10, 1968, s 234–237). -Skogslapparna i Sverige. Fältanteckningar. Sthlm (tr Upps) 1968. 4:o. 281 s. (Nordiska museet, Acta Lapponica, 18.) – Horn eller ben, [och] Lapptrummans solromb som sexualsymbol. Inlägg i anslutning till symposium i Jokkmokk den 23–25 maj 1966. [Omsl.] Luleå 1968. (4) s. – "Same skall vara same" (Norrländska socialdemokraten 1968, 8/4). – Förhistoriska fynd från samernas land (SvD 1968, 17/4). – Hake fjord i farozonen (GHT 1968, 20/8). – Tjörn och bron. Studier. Sthlm (tr Halmstad) 1969. 175s. – Lappstaden i Arvidsjaur. Luleå 1969 . 47 s. (Tills med H Hvarfner.) – Kroktjärnvallen. Anteckningar från ett sydsamiskt sommarviste 1943 (Jämten, Föreningen Heimbyg-das årsbok, 63, 1969, s 38-55). – [Norrbottens museum, utställningen "Tre lapska konstnärer" (J Turi, N Skum, J A Savio), textblad.] Luleå u å. 2 s. – Björnfesten, Ossian Elgströms bildberättelse tolkad (Norrbotten 1970, tr 1969, s 7–36; även sep, Luleå 1971, 33 s). Overs: The bear feast. A picto-rial narrative by Ossian Elgström. Text. Luleå 1972. 33 s. – Åter mot norr (SvD 1969, 28/9). – Hakenäs skog – ett naturvårdsproblem (Göteborgs–posten 1969, 18/10]. – Åter mot norr. Minnesbilder och studier. Sthlm (tr Borås) 1970. 155 s. – Apropå elrans och luftsmuts. Den renaste kraftkällan (Göteborgs-posten 1970, 28/3). - Andreas Labba och "Anta" (Norrländska socialdemokraten 1970, 22 o 23/5). – Trolltrummans renässans. Ett apropå till Andreas Labbas trumma (ibid, 18/6). – Andreas Labba död (SvD 1970, 6/11). – Samefolkets konst. [Sthlm, tr] Halmstad 1971. 194 s. – Samerna som konstnärer (Samer i Lund konsthall juni–juli 1971 [omsl; utställningskatalog], Lund 1971, 4:o, s 4 f). – Fennoskandias fornskidor. Preliminär rapport från en inventering (Fornvännen, årg 66, 1971, [Sthlm, tr] Upps, s 77–91; även i Samefolket, 52, 1971, s 208–216: Fornskidan och samerna). – Bokanmälan. Sekelskiftets Tjörn (Bohusläns hembygdsförbunds årsskrift, 1971, Uddevalla, s 103). – En lapp, kiörandes en oppstoppad rehn. Kommentar till en kunglig representationsgåva (Livrustkammaren, [vol 12, 1970–72,] Sthlm, s 193–214 [i nr 7/8, 1971]; tills med M Nodermann-Hedqvist). – Yngre samekonstnärer [Nickolaus Skum o Nickolaus Blind] (Wendels-bergs årsblad, organ för Wendelsbergs folkhögskolas kamratforbund, årg 6, 1971, Mölnlycke (tr Pixbo), s 29 f). – Bibliografiskt om samerna (SvD 1971, 29/11). – Medmänniskor i norr. Sundsvall (tr Falun) 1978. 269 s [även bibliofiluppl med 2 litografier o 1 gravyr i original].

Källor och litteratur

Källor o litt: NordM:s prot 14 juni 1939, NordM. G Berg, E M (SMoK); dens, E M in memoriam (Ethnos 1972); dens, E M 1893-1972 (Ethnologia Scandinavica 1972); S O Jfansson], E M 60 år (SvD 14 mars 1953); I Ruong, E M (Samefolket 1972, nr 1-3); B Sommarström, E M 1893-1972 (Fataburen 1972).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst M Manker, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9025, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9025
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst M Manker, urn:sbl:9025, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-16.