Meriter

Mijares-Schreiber, Baptista Alfonsine Maria, f 6 april 1886 i Sthlm, Hedv El, d 12 okt 1956 i Karlskoga. Föräldrar: cirkusdir Johan Baptist Schreiber o cirkusdir Berta Ofelia Maria Lindberg. Drev med maken Chuy M Cirkus i Mijares-Schreiber i Sverige 27–52 o 55.

G 1) trol 1912(–25) med sångaren o skådespelaren Conrad Otto Hans Detlefsen, f 27 nov 1881 i Khvn, Helligånd, d 11 febr 1963 där, Nathanael, son till båndhandler Conrad Vilhelm Tandrup o Julie Cecilie Charlotte Detlefsen, samt adopt (1903) av tandtekniker Hans Dietrich D; 2) 23 juli 1927 i Sthlm, Kat, m cirkusdir Jesus (Chuy) Mijares, f 20 sept 1893 i Monterrey, Mexiko, d 5 okt 1955 i Karlskoga, son till cirkusdir Arcadio M o Fructuosa Güereque samt förut g m Helena Luise Clarke.

Biografi

Baptista M:s far uppges ha varit av österrikiskt ursprung men var född i Belgien. M var bara tre år när denne dog vid endast 33 års ålder, och hans bortgång blev ett hårt slag för den efterlämnade familjen. Den egna cirkusen var redan upplöst. M:s mor, som kom från en borgerlig familj i Sthlm, hade därför inte något annat val än att låta den tioårige sonen Jean bli familjeförsörjare. Han var en bra cirkusryttare. Snart blev det M:s tur att hjälpa till med uppehället. Hon debuterade vid fem års ålder som lindanserska. Strax före sekelskiftet lyckades modern att tillsammans med en ny livsledsagare återuppliva familjens cirkus. M blev tillsammans med brodern ett av de största dragplåstren i olika ryttarnummer.

M:s stora internationella karriär började 1909. Hon tillträdde då ett engagemang som jockeyryttare – bl a var hon specialist på olika språng från manegen upp på hästryggen – hos Cirkus Albert Schumann i Berlin. Något år senare skadade hon vid en föreställning i Wien båda benen så svårt att hon måste upphöra med jockeynumret. Med stor energi utbildade hon sig i stället till skolryttare och lyckades även få köpa Albert Schumanns vackra skolhäst Siglavy Alda II. Sommaren 1912 var de engagerade hos Cirkus Ciniselli i Khvn. Baptista blev där förälskad i den danske tenoren och skådespelaren Otto Detlefsen, som blev hennes första man.

Nyårsafton 1913 blev Siglavy Alda II under mystiska omständigheter förgiftad och dog under ett engagemang hos Cirkus Hagenbeck i London. Änkedrottning Alexandras förtrogne Lord Lonsdale hade befunnit sig i cirkusen, när hästen dog. Han beslöt efter samråd med drottningen att arrangera en galaföreställning, vid vilken M fick ta emot en ny skolhäst. Drottningen var själv närvarande vid denna föreställning. Hästen – Menelik – antyddes senare vara en personlig gåva från den engelska drottningen.

Händelserna i London hade ett stort reklamvärde, som M gärna utnyttjade, men det första världskriget medförde ett ovälkommet avbrott i hennes internationella cirkuskarriär. Under och strax efter kriget var hon både skolryttarinna, filmskådespelerska, kabarésångerska och operettprimadonna i Danmark och Sverige. Maken medverkade av och till som sjungande cowboy i skolridningsnumret.

Hösten 1921 öppnades dörrarna på nytt för M:s internationella karriär. I dec följande år var hon tillbaka i London och träffade där i Bertram Mills Circus de mexikanska lindansarbröderna Chuy och Manuel Mijares. M och Chuy beslöt att samordna sina fortsatta engagemang, vilket medförde en brytning med M:s make.

Våren 1927 kunde M tillsammans med sin blivande nye make Chuy Mijares förverkliga en gammal önskedröm om en egen cirkus, som började sina framträdanden i Växjö. Till företaget hörde från 1932 också en cirkusbyggnad i Karlskoga, där cirkusen var stationerad under vintrarna.

Höjdpunkten i den nya cirkusens program ända till 1933 var bröderna Mijares världsberömda lindansarnummer. Både M och Chuy övergick så småningom till att framföra sina egna frihetshästar i manegen. – I slutet av 1940-talet hade makarnas till formatet tidigare ganska blygsamma tältcirkus utvecklats till en amerikansk jättecirkus med flera maneger. Tältet mätte inte mindre än 68X36 meter. Redan 1950 återgick de dock till en normal enmanege-cirkus.

Efter säsongen 1952 beslöt M och maken att lägga ned den egna cirkusverksamheten. Flera av deras fasta medarbetare hade lämnat dem på hösten. Följande år arrangerade de i stället en Sverigeturné med den i Holland hemmahörande Cirkus Strassburger. 1955 började de på nytt som egna företagare. Det blev deras sista säsong.

M var en mästare i konsten att trollbinda sin publik vare sig hon red den högre skolan, framförde sina frihetshästar eller höll tal i manegen. Ingen kunde som hon få publiken i Sveriges alla städer att tro att just deras stad låg henne särskilt varmt om hjärtat. M var inte bara som artist utan även som företagsledare en av de allra största i sv cirkusliv, och hon visste hur hon skulle skapa publicitet kring sin verksamhet. Hon var en utpräglad djurvän, som aldrig tolererade den minsta försummelse när det gällde hennes hästar och hundar.

M:s make Chuy M kom från en cirkusfamilj i Mexiko och hans artistträning började vid mycket unga år. Med fadern som lärare fick han lära sig grunderna i flera olika cirkusdiscipliner, men övningarna koncentrerades snart på lindans. Chuy M blev specialist på att balansera på en 15 meter lång högt svängande slak lina. Ryktet om hans prestationer spred sig snart utanför Mexikos gränser och han var först ensam och senare tillsammans med sin yngre bror Manuel, i många år en stor attraktion hos Ringling Bros Circus i USA. Under något år drev han också tillsammans med den franske artisten Alfred Court Circo Europeo, som turnerade i Mexiko.

Vintern 1922–23 var Chuy och Manuel M engagerade med sitt gemensamma lindansarnummer Mijares and Brother hos Bertram Mills Circus i London. Under detta engagemang träffade de M. Sommaren 1923 återsågs trion i Blackpool Tower Circus. Deras första gemensamma framträdande i Sverige ägde rum hos Cirkus Schumann i Sthlm våren 1924. Året därpå var Chuy och Manuel M på nytt engagerade hos Ringling i USA.

Den egna cirkusturné, som Chuy och Baptista M startade i Sverige 1927, var från den förres sida tänkt som en engångsföreteelse. Redan första året gav emellertid sverigeturnén så höga inkomster att han insåg, att det inte längre lönade sig att fortsätta som engagerad artist. Efter att ha slutat som lindansare 1933 ägnade han sig mest åt cirkusens administration men framförde ibland också några av cirkusens hästar i frihetsdressyr. – Chuy M hade stor personlig utstrålning och pondus som fängslade publiken så snart han visade sig i manegen.

Författare

Alf Danielsson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Mina bästa vänner. [Sthlm] 1979. 4:o [duplic]. 18 bl. [Kommentarer av B Vinberg.] (Cirkulära småskrifter. [Utg av] Akademien för cirkuskonstens bevarande i Sverige. Nr 12.)

Källor och litteratur

Källor o litt: A Danielsson, Cirkusliv (1974); [M Mijares,] Manuel Mijares berättar (Cirkulära småskrifter, ed Akad för cirkuskonstens bevarande i Sverige, 1, 1974; duplic). – Nekr:er över M i DN o SvD 13 okt 1956 o över Chuy M i DN 6 okt 1955.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Baptista A M Mijares-Schreiber, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9348, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Danielsson), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9348
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Baptista A M Mijares-Schreiber, urn:sbl:9348, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Danielsson), hämtad 2024-04-20.